Jag vill jubla och vara glad över din nåd, ty du ser till mitt lidande, du tar vård om min själ i nöden.
Psaltaren 31:8

Världen idag

Förändring och dekadens i USA

Opinion · Publicerad 00:00, 14 nov 2012

USA förändras, blir mer dekadent och polariserat. Utgången i ett antal delstaters folkomröstningar pekar i den riktningen liksom den allmänna valvinden, tendenser som stämmer till eftertanke om vart landet är på väg. Sedan denna alltjämt unga nations tillblivelse 1776 har ständigt existerat en dynamisk spänning mellan de som sätter det gemensamma – som familjen, kyrkan och de lokala medborgarplikterna – främst i tillvaron, och de som ständigt betonar individens frihet, det oreglerade, en minimal statsmakt samt begränsad lagstiftning. Vi kan kalla dessa senare för liberaler eller rent av  libertarianer samt den tidigare gruppen för värdekonservativa eller kommunitära, en slags amerikansk variant av europeisk kristdemokrati. Valutgången generellt visar att denna grupp trängs tillbaka, till förfång för den amerikanska nationens och smältdegelns andliga rötter baserade på en frihetlig gudstro med stark ansvars- och pliktkänsla.
Världens mäktigaste och militärt starkaste land står inför synnerligen akuta och svåra framtidsutmaningar. En ny politisk kultur, av samarbetsanda och kompromissvilja, av gemensamt ansvarstagande och återvunnen tillit till varandra inom den amerikanska nationen krävs för att ta Förenta Staterna ur krisen.
Den är, i sin tur, inte enbart ekonomisk – med gigantiska budgetunderskott, skenande statsskuld och växande arbetslöshet,  utan även rent värderingsmässig och moralisk.

Att delar av USA förändras, beklagligtvis i dekadent och samhällsupplösande riktning, visar sig i utgången av folkomröstningan i såväl Colorado som delstaten Washington, med svenskstaden Seattle, om marijuanamissbrukets legala status. Drogliberalerna gick här i båda fallen segrande och fick sitt hett efterlängtade klartecken till att legalisera vad man kallar "privat bruk" av marijuana.
Vinnarsidan – en del menar med uppbackning av stora pengar från tveksamt håll och med oklart ursprung – har i skimrande ord talat om individens frihet och att avkriminalisering gör bruket synligt och inte underjordiskt samtidigt som man medvetet tonar ned drogriskerna, skadorna och andra negativa följdverkningar för såväl individ som samhälle. I stället påstods att här öppnas nu upp för jättelika nya inkomstkällor för delstaten genom att den legaliserade marijuanan ska dra in betydande skatteinkomster, vilka missbrukare och knarksäljare uppenbarligen gladeligen är beredda att i ren tacksamhet inbetala till delstaten.
Själva resonemangat är absurt, och dekadent, nämligen att vägen till starkare ekonomi går genom ökad narkotikaanvändning och drogmissbruk, mediciska skador och socialt förfall. I dessa liberala delstater vann dessutom återigen demokraterna och Barack Obama i presidentvalet. Likaså var fallet i Oregon, även det i nordväst, men här besinnade sig väljarna i folkomröstningen om marijuana genom att rösta ned förslaget.

Förändringarna av det amerikanska samhället i liberal och sekulär riktning visar sig också i att för första gången på 36 försök har en majoritet i en folkomröstning i en delstat röstat för att räkna enkönade relationer som äktenskap, bland annat i Maryland på östkusten och Washington i nordvästra USA. Som en avgörande faktor ses förändrade attityder i frågan bland svarta kristna. Flera kända pastorer har hakat på president Obamas uttalade stöd för homorättigheter, inklusive en omdefiniering av det historiska och klassiskt kristna äktenskapet. I sin förkunnelse har man sett homorörelsens kamp som en påminnelse om sin egen afro-amerikanska för medborgarrätt och mot slaveriet.
Det alltmer politiska polariserade USA kan också illustreras med religiösa, köns-, ålders-, rasmässiga och etniska röstmönster. Medan bland den vita majoriteten 22 procent fler röstade för republikanernas Mitt Romney hade president Barack Obama ett klart flertal bland spansktalande med latinamerikanskt ursprung och var nästan allenarådande för svarta väljare. Denna klara uppdelning kan antyda att den till synes eviga rasfrågan kan vara på väg tillbaka som politisk vattendelare igen – med risk för ökade spänningar i det amerikanska samhället.