Men där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer.
Romarbrevet 5:20

Världen idag

Ondska och vapen ledde till katastrof

Nyhetskommentar · Publicerad 16:31, 7 nov 2017

En levande och, vad vi förstår, glädjerik gudstjänst i söndags, på Alla själars dag, med många barn närvarande, förvandlades på bara några sekunder till sin absoluta motsats – en fasansfull plats, där mänsklig ondska inte kände några gränser.

I den avskyvärda masskjutningen, med ett halvautomatiskt vapen från en avskedad 26-årig militär, i en baptistkyrka i ett litet samhälle i södra Texas, miste minst 26 människor livet.

Kyrkoskjutningen lämnar oss alla i vanmakt och förtvivlan.

Inte ens en gudstjänstlokal, där människor i bön vänder sig till den kärleksfulle och nådige treenige Gud för att prisa honom i det kristet präglade västerlandet får vara ett heligt rum.  

”Detta är en liten, kristen stad”, sade till tv-bolaget CNN Gloria Rodriguez Ximinez, en av de närvarande vid kvällsbönen utanför den drabbade kyrkan.

Utöver mångas böner går säkert hennes och flera andras tankar till sommaren 2015. En anhängare till vitmaktrörelsen anslöt sig till en bibelstudiegrupp en söndagskväll i en afroamerikansk episkopal metodistkyrka i Charlestons stadskärna i delstaten Sydkarolina. Där sköt han ihjäl nio av deltagarna.

Massmordet kom att på allvar inleda den till sist oundvikliga debatten om närvaro av sydstatsflaggan i olika amerikanska miljöer, 150 år efter inbördeskrigets slut, inte minst i de tidigare slavstaterna och där även på offentliga byggnader.

Nu tronar inte längre Sydkarolinas delstatsparlament med sydstatsflaggan hängande överst på sin kupol. Kyrkoskjutningen 2015 gjorde detta oförsvarbart.

President Donald J. Trump fördömde från sin utrikesresa i Asien söndagens massmord i baptistkyrkan. Likt en ryggradsreflex betonade den amerikanske statschefen återigen att massakern inte hade något med de amerikanska vapenlagarna att göra. I stället handlade det om, enligt Trump, en enskild mentalt störd individ, en avskedad och degraderad soldat efter övergrepp i den egna familjen.

Trump och hans politiska bas bejakar den amerikanska författningens andra tillägg (amendment), från 1791, om medborgarnas grundslagsskyddade rätt att beväpna sig. De ser det som en frihets- och trygghetsfråga, att kunna skydda och försvara sig själv mot yttre våld, från andra människor eller från staten själv.

Förvisso skrevs detta in med levande minne av mångåriga strider mot britterna efter självständighetsförklaringen 1776 dåtidens brist på organiserat polisväsende, laglydigas vilja att freda sig mot och inte hamna i vanmakt gentemot banditer och andra kriminella, frånvaron av en skyddande statsmakt, rädslan för diktatur samt otrygghet i förhållande till den indianska ursprungsbefolkningen. 

Denna rätt att äga – och bära – vapen gäller fortfarande. Och det fick förödande konsekvenser för glada gudstjänstfirare i en liten baptistkyrka i södra Texas i söndags. De drabbades av urskillningslöst hat och våld, ohämmad ondska samt ond, bråd död – utfört av en ung, instabil och kriminell man som aldrig borde ha rätt att äga vapen och gå beväpnad.

Inte ens en gudstjänstlokal, där människor i bön vänder sig till den kärleksfulle och nådige treenige Gud för att prisa Honom, i det kristet präglade Västerlandet får vara ett heligt rum.

Vad små vi är när vi bara jagar efter mera.

Gästkrönika Jens Charlieson Jag ser Afrika i mitt Instagram­flöde och undrar vad det är som händer med oss här i väst. Många av mina vänner befinner sig just nu i Etiopiens...