Löna inte ont med ont, sträva efter det som är gott inför alla människor.
Romarbrevet 12:17

Världen idag

Helmut Kohl, Tysklands kristdemokratiske förbundskansler i 16 år (1982-1998). Bilden är från 1998 i Mainz där Kohl talar inför 20 000 åhörare. Foto: Axel Seidemann /TT

Helmut Kohl – vem var han?

Nyhetskommentar · Publicerad 11:38, 30 jun 2017

Helmut Kohl framstod tveklöst som Europas mest kände kristdemokrat och politiker över huvud taget. Ingen har så länge som denne rhenländare och katolik från petro-industristaden Ludwigshafen i Rheinland-Pfalz verkat som Förbundsrepubliken Tysklands förbundskansler. I hela 16 år, perioden 1982-1998, innehade Helmut Kohl posten som tysk regeringschef, först i Bonn och därefter i nygamla och återförenade huvudstaden Berlin.

Som den doktor i historia han var, omformade Helmut Kohl tysk och europeisk verklighet. Han skrev bildligt talat historia – genom att gripa tillfället när det gavs i och med Berlinmurens fall hösten 1989 och östtyska kommunistdiktaturens fall, med DDR-statens upplösning.

Exakt tvåhundra år efter franska revolutionen fick Europa en ny revolution, fast nu fredlig och värdig, ledd av en tysk kristdemokrat, uppvuxen med krigets fasor inpå sig. Väl medveten om brittiska konservativa premiärministern Margaret Thatchers och Frankrikes socialistiske president Francois Mitterands instinktiva motvilja till ett stärkt, återförenat Tyskland i Europas mitt, gav Helmut Kohl upp den efter andra världskriget så framgångsrika tyska D-marken till förmån för en gemensam EU-valuta, euron. Det underlättade ett "ja" västerut.

Med rysk-kommunistiska Sovjetunionens siste ledare, Michail Gorbatjov, lyckades Helmut Kohl utveckla särskilt förbindliga relationer österut, själva förutsättningen för ett ja till tysk återföring när kommunistdiktaturerna i Öst- och Centraleuropa, en efter en med start i Polen och östtyska DDR, kollapsade.

Inne i det sönderfallande DDR kom kristna ungdomar att spela en helt avgörande roll i den framgångsrika, fredliga frihets- och demokratikampen med sina lutherska fredsgudstjänster, främst i Leipzig. När väl Berlinmuren fallit visade Helmut Kohl en osedvanligt god fingertoppskänsla. Efter svenske KD-chefen Alf Svensson har ingen kristdemokratisk partiledare suttit lika länge som Kohls dryga 20 år på tronen för Tysklands Kristligt-demokratiska union, CDU. Utifrån denna position förmådde Kohl att fånga upp dessa kristligt orienterade frihets- och demokratirörelser i en östtysk variant av CDU, kallad Allians för Tyskland, bestående av flera partier med Öst-CDU som störst (jämför gärna med Allians för Sverige i segervalen 2006 och 2010).

Så lyckades kristdemokratiska CDU vinna även östtyskarnas hjärtan i DDR:s enda, första och också sista demokratiska val 1990, och få dem att ta ställning för en tysk återförening, i praktiken ett uppgående i den västtyska Förbundsrepubliken.

Efter åtta år som förbundskansler i det vi 1949-1990 kallade för Västtyskland, följde nu för kristdemokraten Helmut Kohl lika många år som ledare för det återförenade Tyskland, detta tack vare CDU:s stabila valresultat på runt 45 procent (10-15 procentenheter högre än nuvarande CDU-ledaren och förbundskanslern Angela Merkels väljarstöd) och fortgående koalition med de liberala fridemokraterna i FDP. Efter den officiella återföreningen av Berlin och Tyskland den 3 oktober 1990 kom Helmut Kohl att i ytterligare åtta år leda regeringen, nu en alltysk konstellation där han tog in en ung familjeminister i Angela Merkel.

Den till formatet storvuxne Helmut Kohl blev synonym med tysk politik. Historierna kring hans avmagringskurer i Bayern varje sommar utvecklades närmast till en egen genré. Kanske inte lika legendariska blev den svenske statsministern Göran Perssons (S) berättelser om sin tyske kristdemokratiske kollegas förkärlek för att äta smör under lunchförhandlingar. Utan bröd ska kanske tilläggas.

Nu har den 87-årige gammelkanslern - Altkanzler på tyska - lämnat jordelivet och kommer då förlänas något så unikt som en europeisk minnesakt i Europaparlamentets plenisal i från fransk-tyska gränsstaden Strasbourg. Detta följs av en katolsk begravningsmässa i katedralen i Speyer vid floden Rhen, den domkyrka Helmut Kohl som barn sökte skydd i under Andra världskrigets bombningar. I Speyer kommer också Kohl vigas till den sista vilan i anslutning till den fransk-tyska försoningskyrkan Sankt Bernhard. Bilden på honom 1984 stående hand i hand med dåvarande franske presidenten Francois Mitterand, framför monumenten i franska Verdun över masslaktandet av unga pojkar från de båda länderna i Första världskrigets skyttegravar, är ännu idag, ett kvartssekel senare, en klassiker, själva sinnebilden av efterkrigstidens tysk-franska och europeiska försonings- och integrationsprocess.

Flera gånger kom jag att höra Helmut Kohl tala. Även om han oftast såg spänd, besvärad, pressad och ansträngd ut när han rörde sig bland andra politiker och folket, med drag av det pompösa över sig, framstod den väldige CDU-ledaren som överraskande ledig, ibland närmast folklig, när han äntrade talarstolen.

Helmut Kohl kunde tala med tyngd och pondus, medryckande. Just i ett sådant sammanhang, på EU-kristdemokratiska EPP:s kongress i Luxemburg 1988, lyckades jag fånga honom på en osedvanligt lyckad svart-vit bild. Han vinkar från podiet, som rakt in i kameran och ler brett, avspänt. Ett decennium senare, i Bonn, bevakar jag för dåvarande KD-tidningen Kristdemokraten Helmut Kohls avgång som de tyska kristdemokraternas partiledare: "CDU war immer mein politisches Heimat" (CDU var alltid min politiska hemvist/hembygd), inledde han avskedstalet till de tusen delegaterna. Ja, det är nog så varje medborgare, även i Sverige, borde se sitt samhällsengagemang och kristna samhällsansvar via ett parti: som en politisk hembygd.

När väl Berlinmuren fallit visade Helmut Kohl en osedvanligt god fingertoppskänsla.

Henriksson vill inte gå före i abortfrågan

Abort. KD avvaktar Socialstyrelsens möte med läkare Socialminister Annika Strandhäll (S) vill inte slå fast att sena aborter inte får avslutas ända in i 22:a graviditetsveckan. Men KD kommer inte att...

Ryssland tiger om Wallenberg

Brott. Den ryska säkerhetstjänsten vill inte offentliggöra dokument som skulle kunna kasta ljus över Raoul Wallenbergs död. Det kan ske först 2022, är...

Inte så illa som vi tror…

Gästkrönika Torbjörn Freij När man stiger av och på tunnel­banan i London ropar en röst i högtalaren: ”Mind the gap!” Viktig, men det finns ändå allvarligare klyftor i världen...

Avböjer "skyddsring" vid synagogan

Antisemitism. Judisk förening oroad för säkerhet den 30 september Den judiska församlingen i Göteborg önskar att de som vill skydda stadens judar när Nordiska motståndsrörelsen demonstrerar den 30 september, inte...