Höj, ni portar, era huvuden, höj er, ni eviga dörrar, så att ärans konung kan tåga in.
Psalm 24:7

Världen idag

En entreprenör i Herrens hand

Nyhetskommentar · Publicerad 13:23, 5 aug 2017

En av svensk kristenhets största profiler har gått ur tiden. I fredags kväll fick Sverre Larsson flytta hem till sin frälsare Jesus, som han tjänat troget under ett långt liv.

Jag minns vårt första möte. Det var på en lunchrestaurang i Solna 2011, alldeles intill Sverres bostad. Sverre åt fisk, men försäkrade sig först om att fisken höll god kvalitet. Som den fiskgrossist han var, ville han inte äta dålig fisk. Och som vice styrelseordförande för Världen idag ville han träffa mig innan jag skulle utses till chefredaktör för tidningen. Mötet gick bra och från den dagen blev vi goda vänner, åldersskillnaden till trots.

Sverre betydde mycket för mig. Han ringde mig ofta och tog varje tillfälle att uppmuntra oss på redaktionen. På våra julfester var han länge en given deltagare, när han delade ut ”Sverres stora journalistpris” till någon som han tyckte hade utmärkt sig under året.

Redan när jag tillträdde, och det var ”hela havet stormar” på redaktionen, förmedlade hans trygga tro ett lugn. Jag minns att han kom in till mig på kontoret för att berätta hur det var när han tillträdde som VD på tidningen Dagen. Sverre handplockades av Lewi Pethrus, men alla avdelningschefer sade upp sig och man skämtade om att ”det enda han vet om tidningar, är hur man slår in fisk i dem”. Det var till slut bara pastor Pethrus som trodde på Sverre. I min situation hade jag fler än så som trodde på mig. Så med Sverres ord ringande i öronen fortsatte jag – genom stormen.

Hösten 2011, efter några skuldtyngda år, tvingades Världen idags styrelse fatta beslut om en räddningsaktion. Sverre – då 83 år gammal (!) – ställde sig i spetsen för kampanjen och inom loppet av några få veckor samlades 2,3 miljoner kronor in. Vi hade satt ett datum för att avveckla tidningen, men med Sverre som general skrevs historien annorlunda.

Sverre hade varit med om att rädda tidningar förr och var lugn inför situationen. Under själva kampanjen passade han på att ringa runt till vänner och bekanta för att sälja prenumerationer. 90 procent tackade ”ja” när Sverre ringde. När vi förra våren lanserade kampanjen ”Det stora Lyftet”, för att lyfta prenumerationsstocken till en ny nivå, var Sverre en av de första som anmälde sitt intresse. Världen idag var en hjärtesak för honom.

Sverre brann verkligen för kristen media. Han såg både behovet av, och möjligheterna med, att påverka. Han valde att lägga sin entreprenörsgåva i Herrens hand för detta syfte och hans liv vittnar om vad som kan ske när någon väljer att göra det. Sverre byggde upp flera av pingströrelsens gemensamma företag på ett imponerande sätt. Hans livsgärning är enorm.

En entreprenör i Herrens hand. Så skulle jag beskriva honom. Viljan att erövra, utveckla och göra det han kunde kännetecknade Sverre. På senare år blev han allt tröttare. Vid flera tillfällen beklagade han sig över att han inte hade orken att göra mer. Han såg möjligheterna och behoven, men hade inte kraften.

För några år sedan bestämde han sig ändå för att samla in sex miljoner kronor till LP-verksam-heten. Ett litet nätt pensionärsprojekt. De flesta hade – med rätta – hänvisat till hög ålder och tilltagande trötthet för att avstyra ett sådant projekt. Men inte Sverre. När jag frågade honom varför han gjorde det, svarade han: ”Jag är trött och orkar egentligen inte, men det är ännu jobbigare att sitta och tänka på alla dessa som fastnar i alkoholens bojor.” Så han valde att erövra ytterligare en bergstopp. ”Att leva utan att tjäna Gud, det skulle jag inte vilja göra”, förklarade han i en intervju med Världen idag i samband med 85-årsdagen.

Nu har Sverre erövrat den himmelska bergstoppen. Nu får han vila ut och behöver inte kämpa mot tröttheten. Sverre grävde inte ner sin talent, utan förmerade den till Herrens ära. Nu står han i den himmel han längtade efter, inför sin Frälsare och får höra orden: ”Väl gjort, du gode och trogne tjänare”. En dag ska vi alla stå inför Herren och redogöra för vad vi gjorde med våra talenter. Vi som lever kvar får genom Sverres livsverk påminnas om vad en enskild människa kan uträtta – om vi bara lägger våra gåvor i Herrens hand och litar på hans nåd.

Sverre grävde inte ner sin talent, utan förmerade den till Herrens ära. Nu står han i den himmel han längtade efter, inför sin Frälsare och får höra orden: ”Väl gjort, du gode och trogne tjänare”.

Har det blivit legitimt att hata judar i Sverige?

Ledare Antisemitism Jag besökte nyligen Malmö och hade ett möte i närheten av den judiska synagogan. En skylt förklarar att området är tv-övervakat och synagogan är...