Herren ger styrka åt sitt folk, Herren välsignar sitt folk med frid.
Psaltaren 29:11

Världen idag

Tydligare krav på trossamfund föreslås

Ett samfund som bryter mot reglerna ska kunna förlora sitt statsstöd och bli återbetalningsskyldigt. Beslut om detta ska fattas av ett särskilt råd inom myndigheten för statligt stöd till trossamfund. Det föreslog regeringens utredare Ulf Bjereld.

Nyheter · Publicerad 10:00, 14 mar 2018

Utredningen överlämnades till regeringen vid en pressträff på tisdagen. Utredaren föreslår bland annat tydligare demokratikrav på trossamfund som får statsbidrag. Utbetalade bidrag ska också kunna krävas tillbaka.

Staten betalar i dag ut 80–90 miljoner kronor årligen via Nämnden för statligt stöd till trossamfund (STT), till trossamfund som regeringen godkänt.

Ett lagstadgat krav för att få pengarna är att trossamfunden bidrar till att "upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på". Det har dock ifrågasatts om de som får bidragen alltid lever upp till det kravet.

På DN debatt presenterar Bjereld fem skäl till att vägra trossamfund stöd. Trossamfund ska vägras stöd om de utövar våld mot person, tvång eller hot. Det kan handla om att rättfärdiga våld i nära relationer eller främjande av tvångsäktenskap, eller om de kränker ett barns rättighet på så sätt att det finns en påtaglig risk att barnets hälsa eller utveckling skadas.

Stöd ska vägras om trossamfund inskränker en medlems fri- och rättigheter genom att utnyttja personen i en utsatt belägenhet. Eller om samfundet diskriminerar eller klart överträder principen om alla människors lika värde eller aktivt motarbetar det demokratiska styrelseskicket, till exempel genom att uppmana att inte följa svensk lag.

Utredningen föreslår också vissa förändringar i de formella villkoren för bidrag. Verksamheten måste, till skillnad från dagens regler, vara registrerad och ha pågått i minst fem år.

Kravet på minimiantalet deltagare sänks från 3 000 till 1 000.

Verksamheten ska också vara finansierad av utövare som är bosatta i Sverige, ett krav som ska förebygga påtryckningar från stora bidragsgivare. Verksamheten får inte heller vara starkt skuldsatt.

Bjereld har haft svåra överväganden att göra. Ett tydligare demokratikriterium måste till exempel utformas så att det inte strider mot religionsfriheten i regeringsformen, Europakonventionen eller Europadomstolens praxis, genom att behandla religioner olika.

Till sin hjälp har han haft en referensgrupp med representanter för riksdagspartierna.

Diskussionerna i referensgruppen har varit långa och svåra om vilka krav som kan ställas på trossamfund som vill ha bidrag. Till exempel vad gäller deras syn på jämställdhet mellan man och kvinna och på äktenskap. Åsikterna i gruppen har ofta gått isär.

Bidrag till trossamfund

Nämnden för statligt stöd till trossamfund (STT) betalade 2016 ut nästan 79 miljoner kronor till trossamfund i form av organisationsbidrag, projektbidrag och bidrag till flyktingarbete, enligt STT:s årsbok 2017.

Mest fick Equmeniakyrkan, Pingströrelsen och Romersk-katolska kyrkan, som fick mellan 11 och 8 miljoner var.

Andra exempel är Sveriges mus­limska förbund, drygt 2,7 miljoner kronor, Förenade islamiska församlingar, nästan 2,9 miljoner. Islamiska kulturcenterunionen drygt 3,2 miljoner, Syrisk-ortodoxa kyrkan 3,7 miljoner och Judiska centralrådet, drygt 2 miljoner.

I bidragssummorna ingår även pengar till säkerhetshöjande åtgärder.

STT betalade därtill ut bidrag för andlig vård inom sjukvården, 9,2 miljoner och till teologiska institutioner 1,1 miljoner kronor.

Källa: STT:s årsbok 2017

Kristna scouter får behålla kommunala bidrag

Göteborg. Göteborgs kommunpolitiker har tänkt om. Efter att ha stoppat bidrag till religiös verksamhet, som till exempel Equmenias scouter, finns nu en öppning.