Höj, ni portar, era huvuden, höj er, ni eviga dörrar, så att ärans konung kan tåga in.
Psalm 24:7

Världen idag

Teologisk kritik mot kyrkohandboksförslag

Hur Gud benämns och risken för att kyrkans teologi splittras. Det är två återkommande punkter när man tittar närmare på vilken kritik som riktas mot förslaget till ny kyrkohandbok i Svenska kyrkan.

Nyheter · Publicerad 08:14, 10 jun 2016

En ny kyrkohandbok är en oerhört viktig sak. Det var kyrkostyrelsen som 2006 beslutade om en översyn av 1986 års kyrkohandbok. Och tre år senare, 2009, beslutades om en revision. I direktiven anges bland annat att kyrkohandboken ska anpassas till bibelöversättningen från år 2000.

Dessutom ska man bearbeta de liturgiska formuleringarna för att få "ett mer inkluderande språkbruk". Arbetet har nu pågått i flera år, och tidigast påsken 2018 kan en ny kyrkohandbok, ett dokument som fungerar som ram för alla gudstjänster i kyrkan, vara i bruk. 

Men processen har omgetts av hård kritik på en rad plan.

Prästen Helena Edlund är en av dem som framfört kritik mot teologin i kyrkohandboksförslaget, men när hon ska sammanfatta sina invändningar är det framförallt hur kritiska synpunkter har bemötts som hon upprörs över. 

– Kyrkohandbokskommitténs och Svenska kyrkans ledning har visat en total ovilja att lyssna på den kritik som framförts. Saklig och konstruktiv kritik har negligerats eller angripits, oavsett om kritiken kommit från inomkyrkligt eller utomkyrkligt håll. 

– Denna ovilja att lyssna överskuggar i nuläget alla andra bekymmer gällande språk, liturgi, teologi och musik.

I övrigt tar hon till exempel upp det hon menar är språkliga förskjutningar som finns. Hon nämner att viktiga begrepp som "synd" nu ser sig ersatt av nyspråkets "brustenhet". Bröd och vin benämns som Kristi kropp och blod före instiftelseorden och Gud kallas "vår Moder", vilket Edlund menar är i strid med kristen teologi.

– Vill man se konsekvenserna som ett användande av kyrkohandboksförslagets teologi får i praktiken, är ett kollektcirkulär nyligen ett lysande exempel. 

Hon syftar på ett utskick inför en rikskollekt till Svenska kyrkans internationella arbete, den avslutande bönen formulerades:

"Gud, Heliga Treenighet, Fader och Moder, Son – Syster och Broder, och Ande – livgiverska och inspiratör, led oss till dina djup av rikedom, vishet och kunskap"…

Edlund är mycket kritisk till formuleringarna som hon menar inte stämmer överens med Bibelns benämningar av den treenige Guden, Fadern, Sonen och den helige Ande.

– Risken är att vi inte lägger märke till de små förändringarna och stegvis accepterar förändringar vi aldrig skulle ha accepterat om de lämnats till oss direkt. Är det till exempel osannolikt att vi om fem år ber bönen "Moder vår som är i himmelen…" i våra kyrkor? För några år sedan hade man kallat det en omöjlighet, men kyrkohandboksförslaget möjliggör det faktiskt, menar hon.

Hon tar också upp riskerna med de många valmöjligheter som kyrko­handboksförslaget möjliggör. 

– Undersökning efter undersökning visar på att den allra viktigaste faktorn för en gudstjänstbesökare är igenkänningen, att kunna känna igen mässans liturgi oavsett vilken kyrka man besöker, ja oavsett vilket kristet land man besöker. Det nuvarande handboksförslaget omöjliggör i praktiken detta eftersom valmöjligheterna är så stora.

Hon menar att det kan bli så att det skapas lokala mässor utifrån en lokal teologisk uppfattning.

– Vill Svenska kyrkan på allvar vara en del av den världsvida kristna kyrkan kan vi inte ständigt välja de vägar som sågar av oss från trädet och roten, vi måste välja enighet före splittring. Om församlingarna sedan vill skapa temamässor och temagudstjänster för att komplettera den traditionella mässan, så finns ju den möjligheten.

Uppmaningen från Helena Edlund är att omedelbart pausa arbetet med kyrkohandboken och skyndsamt bjuda in till teologiska samtal för att i dessa avhandla de tolkningsskiljaktigheter som föreligger. 

– Om målet är att Svenska kyrkan ska gå stärkt ur detta och att den kommande Kyrkohandboken ska bli något vi kan enas kring, är det den enda konstruktiva vägen framåt.

Lars Nilsson är kyrkoherde i Söder­hamn och har tillsammans med några av sina kollegor också skickat in ett remissvar. 

– Generellt har vi tagit upp att de andra beteckningarna på Gud än just Gud är tillbakadragna. Ord som "Herre" har fått backa. Gud är Gud men i den kristna uppenbarelsen presenteras han också på särskilda sätt.

Man anser också att två olika alternativ vad gäller dopet ger två olika teologier. 

– Kyrkan måste välja dopteologi, i den ena ber man en befrielse­bön, men det finns en alternativ bön om att bevara personen i ljuset. Det här är två olika typer av teologi och vi måste välja, säger Lars Nilsson som också är frågande inför att det kan bli så väldigt stora variationer i gudstjänst­erna med det förslag som ligger. 

– Högmässan här kan bli på ett vis och åker jag till Gävle kan det bli en helt annan gudstjänstordning. Finns det inte en poäng i att hålla ihop så att det blir mer tydligt igenkännbart?

Världen idag har tidigare berättat om EFS kritik i sitt remissvar. Det krävs en tydligare bibelförankring, en tydligare Kristus­centrering och ett förstärkt försonings- och frälsningsperspektiv, menar man. Och Oasrörelsen fokuserar i sitt remissvar bland annat på det man menar är problematiskt med så kallat "inkluderande" språk.

"Många alternativ i gällande Kyrko­handbok har rensats bort och gör handboksförslaget fattigt. Vägledande för utrensningen har varit det så kallade 'inkluderande' språket", skriver Göran Simonsson präst och aktiv inom Oas, i ett mejl till Världen idag.

"Ofta har formuleringar i böner mm försökt ge intryck av att vara spontant och 'nära' men håller inte för liturgiskt, söndagligt bruk, utan blir utslitet. Innehållet i böner och andra gudstjänsttexter måste ha trons substans och säga sanningen om Gud och människa – det saknas i många av alla alternativ i handboksförslaget."​

Saklig och konstruktiv kritik har negligerats eller angripits, oavsett om kritiken kommit från inomkyrkligt eller utomkyrkligt håll.

Kyrkohandboks-förslaget

• Kyrkohandboken är att likna vid en manual för Svenska kyrkans gudstjänster och därmed ett mycket centralt dokument. Efter att remissvaren nu kommit in sker analys och bearbetningar utifrån synpunkterna.

• Ett slutförslag arbetas fram hösten 2016 och våren 2017. Sedan behandlas ett slutförslag till ny kyrkohandbok av kyrkostyrelsen och hösten 2017 debatteras och beslutas det om frågan i Svenska kyrkans ”riksdag”, kyrkomötet. Tidigast under 2018 kan en ny kyrkohandbok tas i bruk i Svenska kyrkan.

• En skrivelse med förslag till ny kyrkohandbok ska därefter gå från kyrkostyrelsen juni 2017 för behandling i kyrkomötet hösten samma år. Om kyrkomötet då beslutar om en ny kyrkohandbok kan den tas i bruk under 2018.

Sista chansen samla namn mot svordomar

#Sluta svära. Den 19 december är slutdatum för namninsamlingen mot svordomar i Public Service. Initiativtagarna hoppas på en riktigt bra slutspurt under helgen. –...

Barnens bästa trumfar över de vuxnas drömmar

Gästkrönika Jens Charlieson Allt handlar inte om en människas sexuella läggning. Jag vet att man gärna vill sortera in frågor och åsikter i de fack där de har placerats...