Höj, ni portar, era huvuden, höj er, ni eviga dörrar, så att ärans konung kan tåga in.
Psalm 24:7

Världen idag

Sverige står inför vägval om religionens plats i samhället

Går Sverige mot ett samhälle där religion är bannlyst från alla offentliga institutioner, som i Frankrike? Det tror författaren Katrine Marçal, som tycker att Sverige har mer att lära av hur Storbritannien hanterar både terrorhotet och religion överlag.

Nyheter · Publicerad 07:01, 18 maj 2017

Storbritannien har gått den "mjuka" vägen, och Frankrike den "hårda". Det är tesen i en artikel av Katrine Marçal i Dagens Nyheter.

Medan Londons borgmästare Sadiq Khan, så som han gjorde förra året, konstaterar att ”risken för terrorattacker är en del av att bo i en storstad”, har terror i Frankrike beskrivits som ett existentiellt hot mot republiken.

Med tanke på att det var Storbritannien, och inte Frankrike, som gick in i Irak 2003, hade man kunnat vänta sig fler terrordåd på brittisk mark. Men i stället har det varit tvärtom, noterar Katrine Marçal.

Hon tror att de olika förhållningssätten till en del beror på den brittiska erfarenheten av att leva med IRA:s terror in på livet. Men också på att synen på religion och religiösa minoriteter skiljer sig åt.

"I Frankrike finns en tradition av aggressiv sekularism. Principen om Laïcité ser det offentliga som en plats där religiösa uttryck inte ska finnas," skriver Katrine Marçal.

"I Storbritannien sitter där­emot 21 av statskyrkans biskopar i parlamentet sida vid sida med muslimer, judar och hinduer. Det finns en officiell uniformsslöja för kvinnliga muslimska poliser och när långdistanslöparen Mo Farrah ber innan loppet höjer man inte på ögonbrynen. I Frankrike hörs däremot rop om att förbjuda muslimska fotbollsspelare från att be på planen."

De svenska socialdemokraterna, menar hon sedan, tar steg in på den franska vägen, i och med beslutet att vilja förbjuda alla religiösa inslag i skolan.

"Tanken verkar vara att så länge man slår mot alla religioner lika mycket kan man inte anklagas för att vara intolerant. Men är det verkligen så? Är indirekta associationer mellan morgonbön i skolan och terror på gatan verkligen rimligt?", frågar hon sig.

"Eller är det tvärtom: att vi behöver mer religiösa uttryck i det offentliga för att lyckas integrera människor i vårt samhälle?"

Frankrike under Emmanuel Macron lär inta en mindre förbjudande hållning till religiösa uttryck i offentligheten än hans rival om presidentposten, Marine Le Pen, skulle ha gjort.

Men i grund och botten handlar det också om historiska skillnader i relationen mellan stat och kyrka. Det påpekar Anders Sjöborg, universitetslektor vid Centrum för forskning om religion och samhälle vid Uppsala universitet när Världen idag tar kontakt.

Han tycker att det i en del av den allmänna svenska debatten kring religionens synlighet finns "en besvärande sammanblandning av stat och samhälle".

– Bara för att en stat har en religionsneutral politik behöver inte samhället vara fritt från religion. Det kanske är så att om samhället har många uttryck för religion ställer detta frågor till staten om hur den ska förhålla sig till religion, menar han.

När det gäller de konfessionella friskolorna så konstaterar Anders Sjöborg att det är en mycket liten andel av skoleleverna som går i en sådan, och att de allra flesta av dessa skolor är kristna.

Och han ser en koppling mellan terrordådet i centrala Stockholm, Uppdrag gransknings reportage om hur flickor och pojkar fick sitta på olika platser i en skolbuss i norra Stockholm, och S-kongressens rop på begränsningar av konfessionella inslag i skolan.

– Man kan fråga sig om det nödvändigtvis gått igenom så starkt utan terrordådet som skedde i omedelbar anslutning tidsmässigt. Man kan också fråga sig om det hade fått samma genomslag om inte Uppdrag gransknings bussreportage sänts veckan innan, säger han.

– Det återstår att se två saker: dels hur ett skarpt regeringsförslag utformas, dels om det vinner stöd i riksdagen. Båda punkterna förefaller oklara i dagsläget, konstaterar han.

Bara för att en stat har en religionsneutral politik behöver inte samhället vara fritt från religion.

Har det blivit legitimt att hata judar i Sverige?

Ledare Antisemitism Jag besökte nyligen Malmö och hade ett möte i närheten av den judiska synagogan. En skylt förklarar att området är tv-övervakat och synagogan är...