Den rättfärdiges läppar förstår vad som är välbehagligt, de ogudaktigas mun förvränger allt.
Ordspråksboken 10:32

Världen idag

Skiftet från den försiktige sydkoreanen Ban Ki-Moon (vänster) till den katolske portugisiske António Guterres (höger) påminner om de stora förändringar som vaktavlösningen för 64 år sedan innebar, mellan svenske lutheranen Dag Hammarskjöld efter den ifrågasatte norske Trygve Lie. Foto: Seth Wenig / AP / TT

Sverige står inför en unik utmaning i FN-arbetet

Efter nyår tar Sverige plats i FN:s säkerhetsråd — och ställs omedelbart inför ett antal prövningar. – Det blir en utmaning att först samordna med Obama-regeringen och sedan samordna med Trump-regeringen, säger fredsforskaren Peter Wallensteen.

Nyheter · Publicerad 10:04, 2 jan 2017

Det är alltid en utmaning att gå in som ny medlem i säkerhetsrådet. Men att göra det som ordförandeland, när FN [Förenta nationerna; red anm] får en ny generalsekreterare och USA en ny president, det är något extra.

– Det är nog ganska ovanligt att ett helt nyvalt land ska vara med just vid en sådan övergång. Det får man säga är en ganska unik utmaning, säger Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

Samtidigt som Sverige får ordförandeklubban i säkerhetsrådet tar portugisen António Guterres över som FN:s generalsekreterare efter sydkoreanen Ban Ki-Moon.

Knappt tre veckor senare, 20 januari, svärs Donald Trump in. Att USA får en ny president, och i samma veva en ny FN-ambassadör i Nikki Haley, innebär att Sverige i praktiken måste förhålla sig till två amerikanska regeringar samtidigt.

– Det innebär att man dels måste samordna och lägga upp en strategi med en regering, och sedan en ny strategi med den andra. Man behöver alltså ha underhandskontakter med även den nya regeringen i USA.

Dels kan det skapa en möjlighet för Sverige att få en god relation till Nikki Haley, tror Peter Wallensteen. Dels kan det kanske bidra till att hon får en positiv start på sitt nya arbete och en positivare syn på FN.

Dessutom innebär den svenska rivstarten att Sverige kommer att hinna vara ordförande en gång till under sin tvåårsperiod i säkerhetsrådet.

– Det är också ganska ovanligt. Så det här blir ju väldigt bra för att få lära sig hur systemet verkligen fungerar, och då kan vi lägga upp en bra strategi för nästa gång, vilket sannolikt blir i april 2018. Det ger oss en chans att då ha förberett ärenden som vi själva tycker är viktiga, säger Peter Wallensteen.

Ämnesmässigt är det naturligtvis en fråga som är större än andra när Sverige tar över ordförandeklubban.

– Vad som kommer att hända i Syrien, om det blir någon större FN-operation där. Då måste den sättas ihop ganska snabbt i så fall. Det kan bli en verklig, substantiell utmaning.

De största utmaningarna

Flera utmaningar väntar säkerhetsrådet nästa år. Enligt Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, är följande de största:

Syrien, att försöka ge säkerhetsrådet en roll där.

Andra konflikthärdar: Kongo, Libyen, Jemen. "Att hitta ett bra sätt att reagera i sådana kriser är en stor utmaning."

Terrorproblematiken, "som säkert kommer att blomma upp igen på något nytt och oväntat sätt".

"Sedan kommer det säkert att tillkomma någon överraskning, det gör det ju alltid."

Källa: TT

FN:s säkerhetsråd

FN:s säkerhetsråd har 15 platser varav fem är permanenta: USA, Storbritannien, Ryssland, Kina och Frankrike.

Övriga tio platser väljs på två år och fördelas mellan olika regioner.

Säkerhetsrådet har huvudansvaret för upprätthållande av internationell fred och säkerhet, enligt FN-stadgan.

De beslut rådet tar är bindande för alla medlemsstater inom FN. De permanenta medlemmarna har vetorätt och kan därmed stoppa beslut.

Sverige har efter en omröstning i FN:s generalförsamling säkrat en plats i säkerhetsrådet under åren 2017–2018. Samtidigt valdes Etiopien, Kazakstan och Bolivia in som tillfälliga medlemmar.

Den femte platsen kommer att delas av Italien och Nederländerna, efter en överenskommelse mellan länderna som efter fem röstomgångar båda misslyckades att samla tillräckligt många egna röster.

Under nästa år sitter Egypten, Japan, Senegal, Ukraina och Uruguay kvar som tillfälliga medlemmar.

Sverige har suttit i säkerhetsrådet vid tre tillfällen tidigare: 1957–58, 1975–76 och 1997–98.

Källa: FN och TT:s arkiv

Händelserik månad

1 januari tar Sverige plats i FN:s säkerhetsråd, och det i rollen som ordförande.

Samma dag tar portugisen António Guterres över som FN:s generalsekreterare efter sydkoreanen Ban Ki-Moon, som varit FN-chef sedan 2007.

20 januari svärs Donald Trump in som USA:s president. Samtidigt väntas Nikki Haley ta över som landets FN-ambassadör.

Källa: TT

Växande SAM möts i Gullbranna

Alliansmissionen. Årskonferens i medvind Under helgen möts Svenska Alliansmissionen och ungdomsgrenen SAU på Gullbrannagården för årsmöte. Det står jubileum, gudstjänster och samtal om nya...

Jens Charliesson: Paulus planterade, Apollos vattnade, men resultatet var inte deras sak att tänka på.

Gästkrönika Musikalen Hamilton spelas konstant på mitt Spotifykonto. Den är otrolig, och jag tror att jag skulle kunna skriva en text om varje strof i...

Migrationsverket följer upp konvertitärenden

Migration. Efter SKR:s kritik Migrationsverket kommer att följa upp hur konvertitärenden utreds och bedöms. Beslutet att inleda en tematisk granskning fattades efter ny kritik mot...