De som bor vid jordens ändar
 häpnar för dina tecken,
 öster och väster 
 fyller du med jubel.
Ps. 65:9

Världen idag

Svenskättlingar i USA ber för sekulariserat Sverige

För mer än 100 år sedan gjorde deras förfäder den långa resan från Sverige till Amerika. Nu ber svenskamerikanerna i två församlingar i Minnesota för landet på andra sidan Atlanten. – Vi vill ge något tillbaka till landet som gav oss så många modiga människor, säger Paul Johnson, pastor i Woodridge Church.

Nyheter · Publicerad 16:22, 9 okt 2017

En mörkgrön landrover svänger in på parkeringen till Hillside Church i Minneapolis. Ut genom fönstret lutar sig en man i 60-årsåldern och vinkar till oss svenskar, som just har anlänt till kyrkan.

– Hur står det till? säger han på amerikanskklingande svenska.

Tim Leafblad är en av församlingens medlemmar som har svenska ättlingar och regelbundet ber för fäderneslandet.

– Min mormor kom från Skorped utanför Örnsköldsvik, säger han och berättar att två andra församlingsmedlemmar också har ättlingar från Skorped.

Tim Leafblad har varit i Sverige ”ett tiotal” gånger och har också agerat Sverigeguide för andra församlingsmedlemmar som har velat besöka landet på andra sidan Atlanten.
Så som han räknar upp svenska orter och platser låter det som om han kan allt om Sverige.

Inne i kyrkan förbereder Janet, Sally, Pam och Carrie ”fika” som ska ätas dagen till ära – det är nämligen de svenska gästerna som ska hålla i kvällsgudstjänsten. Nog har kvinnorna gjort sin läxa alltid. På bordet finns minst sju sorters kakor – däribland kladdkaka, kokoskakor och skorpor.

– Jag har lärt mig receptet av min mamma, berättar Janet, som även hon har svenska ättlingar.

I Hillside Church har man regelbundet bett för Sverige i omkring fyra år.

– Jag har Sverige på mitt hjärta, säger församlingens styrelseordförande David Schmidt.

Han berättar att han och hans familj brukar be för Sverige tre till fyra gånger i veckan, att styrelsen tar en halvtimmes bön för Sverige varje gång de möts och att församlingen ber för Sverige varje vecka.

– Vi ber att Gud ska förnya sin ande, vi ber för vår vänförsamling New Life i Stockholm och vi ber att de hinder som finns för evangeliet ska försvinna, säger han.

Plötsligt kommer en kvinna och tittar på mig med tårar i ögonen och utbrister:

– Får jag ge dig en kram?

– Äh? Yes, svarar jag, lite förvirrad, fortsätter med att fråga om hon har svensk bakgrund.

– Nej, men jag har bett så mycket för er svenskar, säger hon, och går sedan vidare för att krama de andra i det svenska teamet.

Konversationen med David fortsätter.

– Vi känner en nöd för Sverige – det gör oss ont att det är så få svenskar som tror på Jesus, säger han.

Han påpekar att USA går åt samma håll, och att vi gärna får be för dem, men att situationen än så länge inte är lika allvarlig som i Sverige.

– Eftersom det är svårt för oss att nå ut till svenskar ber vi för er som har möjlighet att nå ut med evangeliet. Vi vill dela era bördor och strider, fortsätter han.

Fikat sätter igång inne i serveringslokalen. Vid blågula papperstallrikar och svenska flaggor slår sig församlingsmedlemmarna ner och börjar prata. Och nog ser många lite ”typiskt svenska” ut alltid. Blonda barn sitter i knät på blåögda föräldrar. Även stämningen känns ”svensk” på något sätt. Man skulle kunna tro att man befann sig på en ”lagom trevligt” syjunta i en svensk landsortsfrikyrka.

– Minnesotaborna är ganska mycket som svenskar, berättar en kvinna.

De är inte särskilt högljudda, de är individualister och de har integretet, menar hon.

Gudstjänsten börjar inne i kyrksalen. Den svenska musikern Jenny Wahlström sjunger med sitt band ”A treehouse wait”, och församlingens pastor Bob Bakke leder deltagarna i bön för Sverige.

Efter gudstjänsten vill många prata med oss svenskar innan de sätter sig i sina bilar och åker hem.

– Är det där några av mina saker? säger Tim Leafblad till en av fikakvinnorna och nickar mot en papperskasse där det sticker upp svenska flaggor.

– Jag har lånat ut lite saker, förklarar han och får en dalahäst av kvinnan.

Utanför kyrkan har det börjat skymma. Träd som en gång planterades av svenskar reser sig mot den mörka septemberhimlen. Vore det inte för att några svenskar en gång i tiden färdades den vådliga färden över Atlanten skulle kyrkan kanske inte finnas. Samfundet som kyrkan tillhör – Converge - startades nämligen av svenskar.

– Vi brukar säga att det här är en gammal svensk baptistförsamling, säger David Schmidt.

En annan Minneapolisförsamling som regelbundet ber för Sverige är Woodridge Church och dess systerkyrkor inom ”Aspen Grove Network”.

– Vi vill ge något tillbaka till landet som gav oss så många modiga trosmänniskor, säger pastorn Paul Johnson, som själv har svenska ättlingar.

Församlingen är, liksom Hillside, vänförsamling till EFK-församlingen New Life i Stockholm.

– Många av oss i församlingen har varit i Sverige för att hjälpa till med olika saker, och jag och pastorn John van Dinther stöder varandra genom regelbundna Facetimesamtal, säger han.- Vi vill stå mer er i kampen mot sekularismen.

Planen är att låta alla nätverkets ledare åka till Sverige.

– Alla som vi har sänt till Sverige har kommit tillbaka som bättre ledare, säger han.

Sex gånger per år har församlingen särskilda ”Sverigesöndagar”. Då fokuserar man extra på Sverige och bjuder på fika i samband med gudstjänsten.
En sådan söndag inföll när ovan nämnda Sverigeteam var på plats i Minneapolis.
Vattenflaskor med ordet ”fika” samt småkakor och muggar med dalahäst-mönster dukades upp på borden.

Predikade gjorde John van Dinther som är en del av det svenska teamet.

– Mindre än en procent i Stockholm går till kyrkan på söndagar – och det inkluderar Svenska kyrkan, ortodoxa kyrkan och katolska kyrkan, sa van Dinther.

– Du kan vara den enda kristna på ditt arbete eller i din klass. Kan ni tänka er det? fortsatte han till den synbart bekymrade åhörarskaran.

Därefter förklarade han att man i Sverige kan säga att man tror på Gud, att man till och med kan säga ”Jag är Gud”, så länge det ”känns rätt”, men att man inte får hävda att Jesus är enda vägen till Gud.

– Och vet ni. Sverige är som det är i dag på grund av oss kristna. För att vi slutat be, slutat vara salt och ljus. När vi slutar med det så försvinner allt liv.

John van Dinther uppmuntrade församlingen att gå ut och ”fortsätta skriva Apostlagärningarna” så att inte USA slutar som Sverige.

I slutet av predikan uppmanade han deltagarna att – vilket inte är helt vanligt i USA – gå fram för att ta emot förbön.

– Var inte mer svenska än svenskarna, sa han med glimten i ögat och fick vänliga skratt tillbaka.

Medan de av flesta av deltagarna lämnade kyrksalen gick några modiga själar fram till förbön.

– Jag vill ut och göra en skillnad i världen, sa en av dessa kvinnor och exemplifierade den villighet och det mod som hennes förfäder en gång visat.

Vi ber för vår vänförsamling New Life i Stockholm och vi ber att de hinder som finns för evangeliet ska försvinna.
Vi vill ge något tillbaka till landet som gav oss så många modiga trosmänniskor.
Vi känner en nöd för Sverige – det gör oss ont att det är så få svenskar som tror på Jesus.

Weinstein skänkte stora belopp till Clintons

USA. Uppemot 250 000 dollar fick Clinton Foundations från den sexövergreppsanklagade Harvey Weinstein. Inte ett öre av dessa pengar kommer ges tillbaka,...