Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

S familjevecka skulle kosta 50 miljarder kronor

Att införa en extra föräldraledighetsvecka när svenska företag skriker efter arbetskraft är ett extremt illa igenomtänkt förslag, anser Svenskt Näringsliv och Företagarna. Reformen kostar 5,4 miljarder kronor. Men för svensk ekonomi som helhet skulle kostnaden kunna bli 50 miljarder kronor.

Nyheter · Publicerad 16:57, 4 sep 2018

Socialdemokraternas förslag om en extra familjevecka, till priset av drygt fem miljarder kronor i statsbudgeten, sågas hårt av Svenskt Näringsliv.

– Det största problemet våra företag har är att hitta folk, 70 procent av företagen uppger att de har kompetensbrist, säger arbetsgivarorganisationens chefsekonom Bettina Kashefi.

– Att då utöka föräldraledigheten i ett land som har bland västvärldens mest generösa föräldraledigheter känns som en märklig prioritering av de resurser man har, fortsätter hon.

Bettina Kashefi anser att förslaget kommer att slå mot svensk ekonomi i form av lägre tillväxt.

Enligt Socialdemokraterna skulle det kosta staten 5,4 miljarder kronor att ge fem extra lediga dagar med föräldrapenning per år till varje förälder som har barn mellan fyra och 16 år.

Men för svensk ekonomi som helhet är kostnaden betydligt högre.

Socialdemokraterna utgår från att förslaget väntas beröra omkring 900 000 familjer, uppger TT.

Om alla föräldrar tog ut sina fem dagar, och om varje barn har två vårdande föräldrar, skulle det innebära knappt en procent färre arbetade timmar per år totalt i Sverige, grovt räknat.

— Det innebär statiskt sett ungefär en procent av BNP, eller 50 miljarder kronor, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till TT.

Samtidigt påpekar han att alla dagar kanske inte tas ut, och att förslaget också kan ge minskade sjukskrivningar och ökad produktivitet, i de fall man jobbar ikapp.

Professorn i nationalekonomi, Lars Calmfors, har inga ekonomiska invändningar mot förslaget, även om det är troligt att det lär sänka statens inkomster.

— Det är ju ett val man gör, hur ska man ta ut standardstegringen? Ska man ta ut den i form av kortare arbetstid eller i form av högre disponibla inkomster. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är det legitimt att göra på båda sätten. Det är ett val som har att göra med värderingar, säger Lars Calmfors.

Erik Ageberg, expert på socialförsäkringar hos Företagarna, pekar på att svenskar har betydligt generösare semesterledigheter än de allra flesta länderna i världen.

– Jag ser inte att vi har ett skriande behov av extra ledighetsdagar, säger han.

Företagen får betala med lägre försäljning och sämre produktivitet, enligt Erik Ageberg.

– Det är svårt att planera verksamheten med medarbetare borta från arbetsplatsen, och så påverkar det den redan i dag stora kompetensbristen, säger han och pekar på att de cirka tolv procenten av den arbetsföra befolkningen som är företagare tvingas välja mellan familjen och företaget.

– Vill man verkligen göra något för välfärden så är det där man bör lägga in resurserna, säger Erik Ageberg.

Det är ju ett val man gör, hur ska man ta ut standardstegringen?