Jag vill jubla och vara glad över din nåd, ty du ser till mitt lidande, du tar vård om min själ i nöden.
Psaltaren 31:8

Världen idag

Surrogatmödraskapet reser svåra etiska frågor – vad händer till exempel om den kvinna som tagit på sig att föda barn åt en annan kvinna får för sig att vilja behålla barnet efter födseln? Foto: Rajesh Kumar Singh / Scanpix

Risk för tvister kring surrogatmödrars barn

Vad kostar ett barn? När det går att förbeställa barn genom kvinnor i exempelvis Indien och Ukraina, blir frågan högst relevant.

Nyheter · Publicerad 13:00, 17 dec 2012

– Ett barn kan kosta 10–15 000 euro men i vissa fall är det tio gånger dyrare. Om det är en vit surrogatmamma är priset mycket högre än om surrogatmodern är mörk. Det finns därför lågkostnads-surrogatbarn med surrogatmödrar i exempelvis Indien, berättar juristen Claire de la Hougue, verksam vid organisationen European Centre for Law and Justice (ECLJ), vid ett seminarium tidigare i år.
Hon berättar att surrogatmödrarna i ansökningsblanketterna får fylla i tiotals sidor med frågor, om allt från sjukdomar i familjen, utbildningsnivå, utseende och sexualliv, till musikalisk färdighet och religiös åsikt.

Surrogatmödraskap hand­­­lar i normalfallet om att ett välstående, barnlöst par, homosexuellt eller heterosexuellt, hyr en kvinna för att bli gravid och föda ett barn, som juridiskt kommer att tillhöra det beställande paret. I de flesta länder i världen är surrogatmödraskap fortfarande illegalt, men i många europeiska länder, däribland Sverige, har utredningar som syftar till att legalisera verksamheten, inletts.

Världen idag träffar Claire de la Hougue vid ett seminarium om surrogatmödraskap vid Europarådet på temat ”surrogatmödraskap – ett brott mot mänskliga rättigheter”.
Ett problem med denna form av assisterad befruktning är att surrogatmamman blir helt exkluderad från föräldraskapet, samtidigt som barnet hon fött kan ha upp till sex olika föräldrar: spermadonatorn, äggdonatorn, make och maka till donatorn, den beställande modern och den beställande fadern.
– I vissa länder krävs det en genetisk koppling med minst en av föräldrarna för surrogatmödraskap. Men oftast finns det ingen genetisk länk från barnet till det beställande paret, säger Claire de la Hougue.

De komplexa banden gör att det blir svårt att handskas med eventuella tvister som kan uppstå kring barnet, påpekar hon.
Vad händer till exempel om surrogatmamman ändrar sig och istället vill behålla barnet som hon burit på i nio månader? Kommer man ändå att kunna ta barnet ifrån henne? Vad händer om det beställande paret går isär, ändrar sig och inte längre vill ha det beställda barnet? Vad händer om det blir missfall? Om surrogatmamman hävdar att hon vill avbryta graviditeten och göra abort, om en fortsatt graviditet skulle hota hennes liv?  
Eller vad händer om det beställande föräldraparet bestämmer att de vill ha en abort om exempelvis det väntande barnet har ett handikapp, och pressar surrogatmodern att göra abort?

Redan pågår ett stort antal rättstvister kring dessa liknande situationer i USA, där surrogatmödraskap är lagligt.
Claire de la Hougue ifrågasätter om kvinnor som blir surrogatmödrar verkligen blir det av fri vilja.
– Vid inspektioner har det visat sig att kvinnor i Indien samlats ihop och fösts omkring som boskap. De har särskilda tider när de måste göra vissa saker som anses bra för barnet, men det hela blir en exploatering av kvinnorna. Rekryteringen av surrogatmödrar i de asiatiska länderna sker tyvärr många gånger på samma sätt som på samma sätt som rekrytering till prostitution. Kvinnor våldtas, deras pass och värdehandlingar beslagtas, och de hålls som fångar tills barnet är fött.
Hon jämför denna slags ”människohandel”  med både prostitution och slaveri, eftersom det ofta finns inslag av hot, bedrägerier och maktmissbruk.
– Och vad händer med barnets rättigheter, barnet som säljs? Det finns fall i USA där surrogatbarnet sålts till en man i USA och senare dött av övergrepp sex veckor senare.