Jag vill jubla och vara glad över din nåd, ty du ser till mitt lidande, du tar vård om min själ i nöden.
Psaltaren 31:8

Världen idag

Reformatorn – vem var han?

​I dag skulle han ha kallats visselblåsare. Han var modig, frispråkig och bedjande. Men också – mot slutet av sin levnad – en något bitter person. Det handlar om Martin Luther, mannen som med sina 95 teser ritade om den andliga världskartan.

Nyheter · Publicerad 19:12, 30 okt 2017

Pappan gjorde affärer i gruvnäringen och satsade på en god utbildning för unge Martin Luther. Det mynnade ut i en magisterexamen i filosofi och juridik vid universitetet i Erfurt. Men vid denna tid drabbades Luther av en skrämmande upplevelse – en åskblixt var nära att träffa honom. Den skräck som grep om Luther gällde mer än rädslan för att förlora livhanken. Det menar Tomas Nygren, lektor i systematisk teologi vid Johannelunds teologiska högskola.

– Att drabbas av plötslig död var för många den största skräcken vid den tiden. Då hade man inte hunnit bekänna sina synder, göra botgöring och få den sista smörjelsen. Därmed kunde man förvänta sig en oerhört lång period i skärselden innan man kunde förenas med Gud i evigheten.

Men Luther undkom oskadd. Och för honom själv var detta ett tecken från Gud. Han överlät sig till ett liv i Guds tjänst, det vill säga till ett liv som munk. I klostret började Luther läsa teologi och 1508 blev han lärare vid universitetet i Wittenberg.

– Han var trogen i sin kyrka, tog den verkligen på allvar, berättar Tomas Nygren.

Men Luther besvärades också av de missförhållanden han såg i kyrkan. Samtidigt började han få nytt ljus över bibelordet.

Det blev exempelvis glasklart för honom att rättfärdighet enbart kommer genom tro på Kristus, inte genom egna ansträngningar. Bara av nåd, genom tro, kan människan ta emot Kristus som gåva. Dessa sanningar började brinna som en eld i Luthers inre. Och de skulle bli centrala inslag i Luthers stora reformation. Den startade så sakta 1517 då Luther spikade upp sina 95 teser på kyrkdörren i Wittenberg.

Anade Luther i den stunden vilken kraft han satte i rörelse?

– Nej nej, han hade inte någon aning om vad det skulle leda till. Han var församlingspräst i Wittenberg och han hade mött människor i själavård som hade smitit i väg till en känd avlatspredikant vid namn Tetzel, som predikade att man kunde förkorta tiden i skärselden för sig själv och andra om man köpte avlatsbrev. Men Luther såg hur det skadade människor, och eftersom Tetzel hade skrivit 94 teser för avlatshandel, skrev Luther 95 teser mot sådan handel.

Att dessa teser skulle spridas över världen var aldrig hans tanke, framhåller Tomas Nygren. Men den frispråkige Luther väckte intresse i det nykläckta boktryckarskrået, som översatte de 95 teserna till tyska och gav ut dem.

– De spreds som en löpeld och helt plötsligt hade snöbollen rullat i gång utan att Luther hade fattat vad som höll på att hända.

Skeendet accelererade och 1520 skrev Luther flera av de viktigaste reformatoriska skrifterna.

– Buren av sin upptäckt av evangelium hade han nu en sådan frimodighet och ett sådant mod att han vågade gå emot både kyrkan och kejsardömet när de försökte tysta honom, förklarar Tomas Nygren.

Retoriskt skicklig, karismatisk och mycket begåvad seglade Martin Luther snart upp till tysk frihetshjälte i många av Tysklands furstendömen. Men i sin kammare fortsatte han att odla en nära relation med sitt livs Gud.

Hela sitt liv bad han dagligen och han använde både fria böner och psaltarpsalmer. I sin förbön utgick han ofta från olika fraser i bönen Fader vår, förklarar Tomas Nygren.

– Och Luther beskriver hur den helige Ande, då han bad på det här sättet, kunde börja predika och undervisa honom personligt.

Ryktet om Luther drog studenter till Wittenberg Det gladde kurfursten Fredrik den Vise, som hade Luther som stjärnföreläsare vid sitt universitet.

Men i Luthers egen kyrka, den romersk-katolska, var det andra tongångar. 1520 bannlystes Luther av påven. Martin Luther lät sig emellertid inte tystas. I stället för att ta tillbaka det han skrivit brände han, i sällskap av sina studenter, bannbullan utanför Wittenberg.

Luther kallades nu till riksdagen i Worms för att förklara sin sak inför kejsaren. Även här vägrade han att ta tillbaka det han skrivit och resultatet blev katastrofalt.

Luther förklarades fredlös. På flykt från Worms råkade han sedan ut för en kidnappning – iscensatt av hans vän, kurfursten.

I säkerhet i Fredrik den Vises borg översatte Luther Nya Testamentet till tyska. Samtidigt fortsatte reformationen med full kraft i Wittenberg. Men urartade.

– Luther tvingades åka tillbaka till Wittenberg där radikala element hade tagit över som bland annat ville utbreda Guds rike med våld. Men Luther fortsatte nu att predika och räta upp hela reformationsskeendet, förklarar Tomas Nygren.

Fredlös och bannlyst – medveten om att han troligen skulle komma att dödas – gick Martin Luther vidare med sin reformation.

– Han brann för den upptäckt han gjort, han brann för evangeliet. Och som ett resultat gjorde han upp med sedvänjor som inte var i överensstämmelse med Bibeln, säger Tomas Nygren och nämner som exempel beslutet att gifta sig med den tidigare nunnan, Katharina von Bora, mer känd som ”Käthe”.

Därmed bröt Luther med kyrkans lära om celibat för kyrkans tjänare. Han och Käthe fick sex barn tillsammans. Deras öppna och generösa hem blev stilbildande för det protestantiska prästhemmet. Familjen Luther kunde ha upp emot 20 inackorderade teologistudenter.

– Vid måltiderna ställde studenterna frågor till Luther. Mycket som sades tecknades ned och man kan till exempel att Luther var en humoristisk och väldigt slagfärdig person.

Problem med bland annat magen började göra livet besvärligt för Martin Luther.

– Vid något tillfälle trodde han att han skulle dö. Men han fick förbön och blev frisk igen, berättar Tomas Nygren.

Martin Luther levde i tron att den yttersta dagen stod för dörren. Han övergav alltmer förhoppningen om att den katolska kyrkan skulle öppna sig för reformationstankarna.

– I stället insåg han att han var en kyrkoledare och han började planera för den nya kyrka protestantismen i praktiken blivit.

På äldre dagar fick Luther en del bittra drag, menar Tomas Nygren. Han bytte nu också fot i synen på judarna. Tidigare hade han gått emot sin samtid, genom att i sin skriftJesus var född jude (1523) betona vikten av att behandla judarna väl, att vinna dem för Kristus.

Tonen var en helt annan när han 1543 skrev ”Judarna och deras lögner”.

– Där återföll han till sin samtids negativa syn på judarna. Han skrev förskräckliga saker om dem, säger Nygren som dock hävdar att Luther inte kan betecknas som antisemit.

– Antisemitism är en form av rasism som uppkom på 1800-talet. Luthers negativa syn på judarna var religiöst motiverad, utifrån att de avvisade Kristus.

– Det här försvarar inte Luthers synsätt, betonar Nygren och påpekar att hans uttalanden även kom att utnyttjas av 1900-talets nazister.

Martin Luther hade just fullgjort ett medlaruppdrag mellan två bråkande grevar då han, 1546, insjuknade och dog. ”Vi är alla tiggare” var det sista Luther skrev. Orden illustrerar egentligen Luthers teologi, menar Tomas Nygren.

– Frälsningen är av nåd och vi människor är inget annat än tiggare. Det vill säga vi kan inte presentera något själva för att frälsa oss, vi är totalt beroende av det Gud ger.

Ibland beskrivs Martin Luther som splittrare och upprorsmakare. Hur ser du på det?

– Detta är en djupt orättvis beskrivning. Då tar man inte i beräkning att kyrkan vid denna tid var djupt förfallen. Nästan alla tidigare förnyare hade romersk-katolska kyrkan gett utrymme, de hade fått bilda egna ordnar och egna rörelser inom kyrkan. Men denna tids romersk-katolska kyrka satt så fast i sitt eget förfall så att den inte förmådde hantera detta. Man kan säga att kyrkans sätt att hantera frågan tvingade Luther att starta ny kyrka fast han inte ville.

– Däremot är det en historisk sanning att i och med reformationen sker en kyrkosplittring.

Vad skulle Luther ha reagerat på om han besökt en protestantisk kyrka i Sverige i dag?

– Om man tänker på Luthers teologi skulle han fråga efter evangelium om Kristus, efter Bibeln och trons frukter. Han skulle fundera på om vi inte igen börjat blanda ihop vad Gud kräver – lag – och vad han ger – evangelium. Troligen skulle han mena att vi börjat koka ihop en egen soppa som i praktiken bygger på gärningslära.

– Han skulle också fråga efter vårt engagemang för samhälle och medmänniska.

I Sverige beskrivs Luther inte sällan som mörkermannen och det dåliga samvetet. Men Nygren underkänner den bilden.

– Huvudpoängen i Luthers budskap var ju förlåtelse och frihet. Inte bara frihet från saker utan också frihet till saker, till att följa Kristus och göra det goda.

Han hade inte någon aning om vad det skulle leda till.

Martin Luther

Född: 10 november 1483 i Eisleben , som ligger i Sachsen, Tyskland.

Yrke: Präst, munk, teolog, reformator.

Familj: Gifte sig med Katharina von Bora den 13 juni 1525. Tillsammans fick de sex barn och blev därigenom ett föredöme för den protestantiska prästfamiljen.

Dog: 18 februari 1546, 62 år gammal.

Slöjprotest ledde till 20-årigt fängelsestraff

Iran. Shaparak Shajarizadeh började protestera mot den islamiska klädkoden i Iran för drygt ett år sedan. För det har hon nu dömts till 20 års fängelse,...

Vi behöver frimodigt be om fler helanden

Ledare En självklar del av Guds rike En central del i Jesu kortvariga verksamhet för 2000 år sedan var att bota de sjuka. Ständigt berättas det i evangelierna om hur han botade de sjuka,...