Jag vill jubla och vara glad över din nåd, ty du ser till mitt lidande, du tar vård om min själ i nöden.
Psaltaren 31:8

Världen idag

Torbjörn Aronsson Foto: Arkiv

”Reformationen förvandlade samhällen”

Synen på demokrati, marknadsekonomi och kvinnors ställning. Det är några av de saker som påverkade de samhällen där reformationen fick fäste. Det menar Torbjörn Aronson, som är docent i kyrkohistoria.

Nyheter · Publicerad 05:14, 31 okt 2017

Reformationen påverkade inte enbart individer, utan hela samhällen. För svensk del är Luthers medarbetare Philipp Melanchton den tyngsta av reformatorerna. Han skrev bland annat den trosbekännelse som kyrkan i Sverige gjorde till sin, den Augsburgska bekännelsen. Men Martin Luthers social-etik, som formulerades i bland annat Lilla katekesen, har förmodligen haft en ännu större påverkan på folk och samhälle i Sverige.

Det som ofta beskrivs som en reformation, var i själva verket en rad reformationsrörelser, med lite olika betoningar. Den lutherska, den reformerta, den anglikanska och den radikala reformationen utgör de fyra grenarna av den protestantiska reformationen.

Ett viktigt inslag i reformationen är, enligt Torbjörn Aronson, brottet med den katolska indelningen av samhället i ett andligt och världsligt stånd. Luther invände starkt mot detta. Att vara soldat, domare och kung var lika gudfruktigt som att vara präst, påve och munk, menade den orädde reformatorn. Människan blev nämligen rättfärdiggjord genom tro och inte genom gärningar.

Luthers undervisning om rättfärdiggörelsen genom tron motiverade en ny protestantisk socialetik, som formulerades i bland annat Lilla katekesen. Arbetsmoral och laglydnad blev viktiga inslag i den och något som kommit att prägla svensk mentalitet i sekler.

– Vi har haft väldig lite uppror i Skandinavien, säger Aronson som exempel.

Demokratins genombrott kan också delvis spåras till reformationen. Torbjörn Aronson pekar särskilt på den reformation som leddes av fransmannen Jean Calvin i Genéve i Schweiz.

– I länder med stark förekomst av reformerta kyrkor och reformert socialetik ser vi tidiga idéer om konstitutionalism och demokrati, säger Torbjörn Aronson.

Mycket av tankegodset sprang fram ur den förföljelse som drabbade de franska protestanterna, de så kallade hugenotterna.

– De utvecklade ett förbundstänkande som innebar att man såg på överheten och befolkningen som två parter i förbund med varandra. Precis som Gud hade förbund med folken så fanns det förbund mellan befolkningen och kungen, menade man. Detta innebar skyldigheter och rättigheter för båda sidor.

– Man utläste dessa tankar ur Bibeln, där det är förbundstankar och inte absolut lydnad som är vägledande, förklarar Torbjörn Aronson.

– Detta innebar att när kungen tillät eller deltog i övergrepp på den egna befolkningen så hade folket rätt att göra motstånd och avsätta tyranner.

Tankarna fick stor spridning bland reformerta som utgjorde minoriteter i många länder, inte minst i England.

– Där kom dessa idéer att bidra till parlamentarism och maktdelning mellan kung och parlament. I samband med inbördeskriget fördes också fram tankar på demokrati och om en begränsning av den politiska makten. Detta skulle ske genom ett förbund, en konstitution, eller grundlag, som binder fursten och makten.

Idéerna skulle också vara centrala hos de reformerta engelska protestanter, de så kallade puritanerna, som koloniserade Amerika.

– I långa loppet spelade detta en viktig roll i tillkomsten av USA och dess författning, säger Torbjörn Aronson.

Även religionsfrihet och idén om åtskillnad mellan kyrka och stat kan spåras till reformationen. Här är det den radikala reformationen, och i synnerhet anabaptisterna, som blir pionjärer. I det lutherskt, ortodoxa Sverige däremot kom sådana idéer att dröja. Här var intoleransen stor mot personer med avvikande tro, inte minst mot tidiga väckelserörelser. Kvinnans ställning påverkades också i och genom reformationen. Å ena sidan förlorade hon möjlighet att utföra andlig tjänst, då kloster stängdes ned. Å andra sidan öppnades nya möjligheter.

– I städer där reformationen genomfördes, infördes en ny äktenskapslagstiftning som byggde på makarnas samtycke i högre utsträckning. Det blev bland annat möjligt att upplösa äktenskap som var ingångna på felaktiga grunder, förklarar Torbjörn Aronson.

– Tidigare hade kyrkan också lärt att det var mer andligt och värt inför Gud att leva i celibat – som munk, präst eller nunna. Men nu blev äktenskapet något Gud verkligen kallade människor till, och äktenskapet blev en plats där man kunde fullfölja en genuin kristen kallelse.

Att föda och uppfostra barn fick högre status. Husmödrarna kom att spela en central roll som hushållets lärare, den som undervisade barnen och tjänstefolket i läsning och kristen tro. Spåren av detta, påpekar Aronson, kan i dag utläsas i den höga andelen kvinnor i vårdande och undervisande yrken i Sverige.

Det har ibland påvisats en koppling mellan reformationen och marknadsekonomins framväxt. Ett exempel är den tyske sociologen Max Weber, vars tes innebar att kapitalismen kom till som följd av den reformerta protestantismen.

– Marknadsekonomin fick tidigt ett genombrott i Nederländerna, som var ett reformert kärnområde i Europa, säger Aronson, men framhåller att även många judar, och även människor från andra konfessioner, var aktiva i den tidiga atlantiska marknadsekonomin.

Som en viktigare faktor än teologin pekar Aronson på migrationen över Atlanten. Inte minst de handelsförbindelser som upprättades mellan medlemmar av samma religiösa gemenskaper som hamnat på olika sidor av Atlanten.

– De kunde handla med varandra på långt avstånd och ändå lita på varandra, förklarar Torbjörn Aronson.

– Många av de tidiga entreprenörerna var protestantiska kristna men många var också judar och de spelade stor roll vad gäller den tidiga kapitalismen. Även katolska grupper som flydde från protestantiska länder kunde fungera på det här sättet.

Vilka blev de negativa konsekvenserna av reformationen?

– Ett exempel är religionskrigen, som pågick från 1560- till 1710-talet. Där fanns den kristna tron med i det politiska spelet och användes för att motivera politiska beslut som hade med krig och tvångsmakt att göra. Luthers våldsamt verbala språkbruk är utan tvekan en orsak till de våldsamma saker som kom att utspelas.

Förutom de protestantiska reformationerna går det också att tala om en romersk-katolsk reformation, den så kallade motreformationen. I den genomgick den romersk-katolska kyrkan en del viktiga förändringar.

– Den romersk-katolska kyrkan skärpte lagar och regler för biskopar och präster och ordnar. Det här ledde till att man fick bukt med olika typer av missbruk som hade varit en bakgrund till reformationen, menar Torbjörn Aronson.

Aronson menar också att den romersk-katolska kyrkan tonade ned det som kallats förtjänstteologin.

– Man kan säga att den katolska motreformationen betonade att det inte var kyrkan som behövde reformeras utan medlemmarna. Det blev mer disciplin i romersk-katolska kyrkan och regler för vad man fick läsa, bland annat förbjöds katoliker att läsa böcker skrivna av reformatorerna.

Äktenskapet blev en plats där man kunde fullfölja en genuin kristen kallelse.

Reformationens etik och syn på samhället

Exempel ur Luthers undervisning som format västerlandet, enligt Torbjörn Aronson.


Åtskillnad mellan Gud och kejsaren

Överheten är insatt av Gud för att stävja ondskan. Guds bud står över världsliga suveräners påbud.

Guds bud står över fursten, men också över medborgarna, vilket innebär att uppror inte är tillåtet.

Kärnfamiljen

Reformationen gick till rätta både med omoral å ena sidan och celibat och klosterväsende å andra sidan. Äktenskapet sågs som instiftat av Gud, en del av skapelseordningen, och i högsta grad något gudfruktigt och eftersträvansvärt.

Den moraliska individualismen

Människan är en moralisk varelse och personligen ansvarig för sina handlingar. Den enskilda människan och hennes samvete ställdes inför bibelordet på ett tydligare sätt än tidigare.

Den enskilda människan blev religiöst myndig: hon hade ett eget ansvar att förstå, tro på, och omsätta Skriftens sanningar i sitt personliga liv.

Arbetet som ämbete och kallelse

Det dagliga arbetet legitimerades som en central del av den gudomliga meningen med livet. Hårt arbete, flit, och noggrannhet blev kristna dygder. Förtjänandet av pengar blev inte längre något syndigt.

En positiv syn på materiella ting och privat ägande

Luther bröt med katolicismens asketiska ideal och menade att man skulle njuta av skapelsens gåvor, så länge man inte dyrkade det skapade framför Skaparen.

Luther var rabiat i sin vrede mot ett på religiösa skäl grundat förnekande av materiella välsignelser. Det privata ägandet försvarades av reformatorerna.

Slöjprotest ledde till 20-årigt fängelsestraff

Iran. Shaparak Shajarizadeh började protestera mot den islamiska klädkoden i Iran för drygt ett år sedan. För det har hon nu dömts till 20 års fängelse,...

Vi behöver frimodigt be om fler helanden

Ledare En självklar del av Guds rike En central del i Jesu kortvariga verksamhet för 2000 år sedan var att bota de sjuka. Ständigt berättas det i evangelierna om hur han botade de sjuka,...