Plusarkiv: Korset förändrar allt

Rom 5:8 "Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe medan vi ännu var syndare".

Bevisad kärlek. Detta är evangeliets djupaste verklighet och innersta kärna. Kring detta måste allt som görs i Jesu namn röra sig. Det måste utgå från den bevisade kärleken. Vi behöver vara märkta av kärleksbeviset och själva bli Guds kärlek bevisad för de människor vi möter.
Det som händer på korset få aldrig någonsin komma i bakgrunden, det måste i varje generation och i varje kristen tradition lyftas fram i det främsta rummet och predikas som den mest centrala av alla sanningar. Korset är inte bara en historisk händelse. Korset är en kraft. Talet om korset är Guds kraft till frälsning för var och en som tror. Korset är också kraften i helgelsen.

Det är genom korsets ständigt närvarande kraft som vi helgas, avskiljs av den helige Ande från allt som är väsensfrämmande för en kristen. Därför behöver budskapet om korset och en personlig erfarenhet av korset predikas bland de kristna åter och åter igen för att det liv som väntar bortom det, uppståndelselivet, ska kunna frigöras. Här finns inga genvägar. Paulus skriver till både korintierna och galaterna att han målat Kristus som korsfäst för dem, för att deras tro ska bygga på Guds kraft och inte på människors förmåga. Han säger att "den som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött".
Jesus själv bjuder varje lärjunge att ta sitt kors och följa honom. Varje kristen ska ha en personlig erfarenhet av korset i sitt liv. I varje sann väckelse så för den helige Ande människor bokstavligen fram till korset, inte fram till späkningar, självbestraffningar eller andra religiösa människosträvanden, utan till den nåd och kraft som flödar med blodet från korset. Han visar att det är en nåd och ett kärleksbevis från Gud att vi kan få uppleva förmånen av en personlig erfarenhet av korset.

När vi står vid foten av korset på kullen där Han led och dog förändras allt. Den som har varit där, på riktigt, bli aldrig mer densamme. När vi hör ropen från de upprörda människomassorna, känner lukten av damm, blod, svett, smuts och berusade romerska soldater. När vi lyfter blicken och ser Jesu, Guds sons blod rinna med regnvattnet nerför den grovhuggna korsstammen.
När vi lyfter blicken och ser de älskande fötterna genomborrade och fastnaglade med grova spikar, ser de älskande händerna genomborrade med smutsiga järn, ser det älskande huvudet genomborrat av törnet i kronan och ser det älskande hjärtat genomborrat och punkterat av en romersk lans. När vi inser på djupet att det var jag som var skyldig, men han led och dog i mitt ställe, då händer någonting inom oss.

I ljuset av denna kärleksförklaringarnas kärleksförklaring blir vi aldrig mer, aldrig någonsin mer desamma. När vi står vid korset och ser Honom dö för oss, genomborras våra fötter med kärlek och naglas fast vid Hans vägar. Vi går aldrig mer de gamla vägarna. Där genomborras våra händer av kärlek och naglas fast vid hans verk. Vi gör aldrig mer de gamla gärningarna. Där genomborras våra tankar av hans kärlek och vi tänker aldrig mer de gamla tankarna. Där genomborras våra hjärtan och vi ger honom resten av våra liv.
Efter ett sant möte med korset, med den korsfäste kommer du att säga: Det är inte längre jag som lever, Kristus lever i mig. Du kommer att bevisa den kärleken överallt där du går fram. Människoförgudning och stolthet får sin dödsstöt. Det är bara en som är värdig: Han som gav sitt liv på Golgata.

Daniel Viklund
evangelist och predikant tillhörande Frälsningsarmén