De som bor vid jordens ändar
 häpnar för dina tecken,
 öster och väster 
 fyller du med jubel.
Ps. 65:9

Världen idag

Lagboken, Sveriges Rikes Lag. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Per Ewert: Finns det egentligen någon ”aborträtt”?

Nyheter · Publicerad 00:01, 27 feb 2015

Om ett ord används tillräck­ligt ofta sätter det sig i folkdjupet. Diskussionen kan dock bli skev om ordet saknar motsvarighet i verkligheten – speciellt om ordet fått närmast grundlagsmässig status. Det handlar här om ordet "aborträtten".

Gång på gång upprepas mönstret där potentiella kandidater till offentliga poster avkrävs trohetsed till denna bekännelse. Det finns dock goda skäl att ifrågasätta dogmen om en självklar och oproblematisk aborträtt. Dels kan vi naturligtvis rent moraliskt avfärda tanken att samhället skulle ha en inneboende rättighet att ta ofödda människoliv. Men protesten kan också formuleras rent juridiskt. I lagen existerar nämligen inget begrepp som "aborträtt".

Abortlagen (1974:575) inleds: "Begär en kvinna att hennes havandeskap skall avbrytas, får abort utföras". Detta "får" är inte någonstans, ens i Sveriges mycket liberala abortlag, uttryckt som en självskriven rättighet. Det är en möjlighet som det offentliga tillåter under vissa specifika omständigheter, vilka utvecklas senare i lagtexten.

Det finns dock en rättighet som lagen tydligt föreskriver för den kvinna som söker abort. Och det är rätten till stödsamtal. Den ansvarige för verksamheten "skall tillse" att kvinnan erbjuds stödsamtal. Denna plikt gäller både före en eventuell abort, och efter att en sådan har genomförts. Hur väl detta lagkrav efterlevs i praktiken är en fråga att undersöka i sig.

De här kraven på stödsamtal indikerar att lagstiftaren inte betraktar abort som något oproblematiskt, utan som ett psykiskt påfrestande ingrepp, som om det utförs ska omgärdas med speciellt stöd. Inte heller internationellt betraktas abort någonsin som en rättighet. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna inleds däremot med den mest grundläggande rättigheten av alla: "Var och en har rätt till liv." Det är också så vi tänker rent intuitivt. Stater kan i vissa situationer acceptera att liv tas, men att ta liv kan aldrig vara en mänsklig rättighet.

Hur blev då diskussionen så här snedvriden? Under stor vånda beslutade riksdagen på 70-talet att ge sjukvården laglig möjlighet att utföra aborter. Ett starkt opinionsarbete kan dock snabbt förvandla en möjlighet till en rättighet. Och det är en bedräglig förändring. En möjlighet kan man vara både för och emot, men en rättighet vill ingen ifrågasätta offentligt. Genom att så här i skymundan förvandla abort till en rättighet – och i praktiken ibland nära nog ett krav – göms den moraliska dimensionen undan, och människor skräms till tystnad. Få vill utsättas för skandalrubriker och riskera sin karriär. Få har modet eller insikten att ifrågasätta eller fördjupa perspektivet. Men det är just sådana sanningssägare som behövs i Sverige i dag.

Att "avslöja" något är att riva undan sådana tankar, ord eller gärningar som döljer sanningen. Ordet "aborträtt" är just en sådan slöja som döljer vad det faktiskt handlar om: ett svårt moraliskt dilemma där ett människoliv tas. När det här konstruerade begreppet kommer på tal är det därför inte läge att böja sig, utan i stället gå till motangrepp, och förmedla var de faktiska rättigheterna ligger. De ligger hos en kvinna i behov av stöd i en utsatt situation, och hos ett barn med rätt till liv.

Per Ewert
ledarsidan@varldenidag.se

Universitet vänder: Tillåter kristen närvaro

Storbritannien. Världen idag berättade nyligen om hur kristna portades från en välkomstmässa vid ett av Oxforduniversitetets college i Storbritannien. Efter svidande...