Löna inte ont med ont eller hån med hån. Tvärtom ska ni välsigna, för ni är kallade att ärva välsignelse.
1 Petrusbrevet 3:9

Världen idag

Flera samfund uttrycker skepsis eller frågor i sina remssvar till utredningen om stöd till Trossamfund. (På bilden syns St:a Clara, en kyrka kopplad till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS). Foto: Anders Ahlgren/SvD/TT

Nya kriterier för stöd oroar samfunden

Det måste också i framtiden vara möjligt att anse att äktenskapet mellan man och kvinna utgör grunden i familjebildningen. Det skriver Romersk-katolska kyrkan i sitt remissvar till den statliga utredningen om stöd för trossamfund. Flera kristna samfund oroas nu över vilka konsekvenser det nya demokratikriterium som föreslås kan få i praktiken.

Nyheter · Publicerad 07:30, 20 sep 2018

Remissvaren har nu inkommit gällande den statliga utredningen om stöd till trossamfund som statsvetarprofessorn Ulf Bjereld lett arbetet med. På sin blogg skriver Bjereld att han hoppas att utredningens förslag ”ska ge trossamfunden förutsättningar för en aktiv och långsiktig religiös verksamhet, samtidigt som de skyddar samhällets grundläggande värderingar, däribland alla människors lika värde och jämställdhet, såsom de uttrycks i regeringsformen och som vårt samhälle vilar på”.

Och det är här, kring kriterier för stödet till samfunden, som svårigheterna finns.

Romersk-katolska kyrkan reagerar på att utredningen tar upp fundamentala människovärden och exemplifierar detta med bland annat abortmotstånd.

”I ett demokratiskt samhälle måste det finnas utrymme för människor att inneha, och också offentligt framföra, olika uppfattningar i etiska frågor”, skriver man.

I utredningen står det bland annat: ”I ljuset av trossamfundens rätt till autonomi så bör undantaget medge, att trossamfunden i enlighet med sina religiösa läror fritt får välja vilka personer som ska företräda den religiösa kärnverksamheten, såsom religiösa ledare och lärare, även om detta innebär särbehandling av till exempel kvinnor eller homosexuella”.

Samfunden medger i sina remissvar att balansgången mellan den vidsträckta religionsfriheten och att sätta upp gränser för statligt stöd är komplicerat. Evangeliska frikyrkan varnar i sitt remissvar för en ordning där enskilda individers utspel diskvalificerar ett helt samfund.

”Vi anser det inte rimligt att en persons felaktiga agerande, som alltså inte ens behöver vara en förtroendevald företrädare, i ett trossamfund ska kunna få ekonomiska följder för hela trossamfundet”.

EFS anser att utredningen ger tvetydiga signaler genom att dels konstatera att staten ska avhålla sig ifrån godtycklig inblandning i valet av ledare, men samtidigt säger att staten ska kunna ställa krav på att det exempelvis ska sitta kvinnor i styrelsen.

”Det är viktigt att klargöra att ett samfunds ovilja till förändring eller anpassning i enlighet med för stunden rådande samhällsnormer, inte är detsamma som illvilja. Tvärtom är det ett uttryck för trohet gentemot den religiösa läran, vilket är själva förutsättningen för att kunna praktisera sin religion. Utan en upprätthållen lära finns inte den grund som förenar enskilda troende”.

Samma linje har Pingst FFS i sitt svar. De tar upp den ”värderingsombytlighet” som präglar samhällsdebatten, där det som för några år sedan sågs som något destruktivt, i dag kan anses vara en rättighet.

”Utan troheten till urkunder och lära förlorar trossamfunden grunden för sin verksamhet”.

Samtidigt ska det noteras att det finns flera remissinstanser som trycker på åt andra hållet.

Jämställdhetsmyndigheten ser stödet till samfunden som en möjlighet att påverka troende i en viss riktning och ”bidra till ökad jämställdhet”.

Och Kvinnolobbyn tycker att man borde ställa betydligt hårdare krav på samfunden. Man bör ha ”minst 40 procent kvinnor eller män som medlemmar” och kvinnor ska ha ”rätt att inom samfundet verka som ledare, såväl religiöst som i andra ledande funktioner”. Samfund som inte lever upp till detta ”bör inte få ta emot bidrag”, anser Kvinnolobbyn.

Det är viktigt att klargöra att ett samfunds ovilja till förändring eller anpassning i enlighet med för stunden rådande samhällsnormer, inte är detsamma som illvilja.

Häxor tar till svart magi mot nyvald HD-domare

USA. Efter en turbulent utnämningsprocess har USA:s nye HD-domare Brett Kavanaugh fått ett nytt problem på halsen. En grupp "häxor" planerar att lägga en...

Utvisning av 6-åring stoppas: "Beslutet togs för snabbt"

Migrationsverket Migrationsverket stoppar tills vidare den mycket uppmärksammade utvisningen av en i praktiken föräldralös sexårig pojke till Ukraina. – Vi gick till...

Är det fritt fram för män att slå kvinnor?

Ledare Genusflummet fortsätter I helgen som gick tog Rachel McKinnon ett sprintguld i världsmästerskapen i cykling. Händelsen hade förmodligen passerat obemärkt utanför...

I Oberammergau har Jesu lidande skildrats sedan 1634

Passionsspel. Vart tionde år sätts de berömda Passionsspelen upp i sydtyska Oberammergau. 2020 är det dags igen och redan nu går flera resebyråer ut med...

Adaktusson: ”Återupprätta relationen med Israel”

Riksdagen. Israel och Mellanösterns kristna i fokus vid jungfrutal i riksdagen När Lars Adaktusson (KD) under onsdagen stiger upp i talarstolen i riksdagen för första gången är det för att efterlysa en ny svensk politik för...