Mormonen som blev omvänd

Mormonen som blev omvändBORLÄNGE Efter 13 år i Mormonkyrkan skulle äldsteledaren för alltid ta kål på kritiken mot rörelsen. Men efterforskningen slutade med att korthuset rasade och istället blev mormonledaren frälst. I dag är Magnus Ifver med i Baptistkyrkan i Borlänge.

När Världen idag möter Magnus Ifver i Borlänge har det snart gått ett år sedan han lämnade Mormonkyrkan – den rörelse som han tjänade under 13 år.
Han var 22 år och högskolestudent när han mötte två mormonmissionärer på stan.
– De kom mitt i en tid i mitt liv när jag var extra sårbar, säger Magnus Ifver.

Missionärerna sa inte att de var mormoner, utan den unge studenten trodde att de var kristna eftersom det stod Jesu kristi kyrka på deras namnskyltar. Att de var mormoner framkom först efter några möten hemma hos Magnus Ifver.
– Efteråt kan jag se att jag var väldigt öppen och mottaglig, säger Magnus Ifver som kom med i Mormonkyrkan där han snabbt steg i graderna.
Efter bara ett år blev han missionsledare, med ansvar för kyrkans lokala missionsverksamhet.
– Som andra sekter var vi måna om att växa, det var därför allas plikt att dela med sig av evangeliet.

Det blev ofta en ganska aggressiv missionärsstil, vilket ledde till ständigt dåligt samvete.
Det är med stor sorg som han talar om de unga männen inom rörelsen, som mer eller mindre mot sin vilja blir utsända som missionärer.
– För dem är tvåårsmissionen näst intill obligatorisk eftersom man anses avvikande och sjunker i den sociala hierarkin om man avstår. Det är exempelvis svårare att bli gift om man inte varit missionär.
Han blev även äldste i kyrkan och sedan ledare för äldstekvorumet, församlingens ledarskap.
– Jag var ledare för alla äldste i församlingen. Ämbetet kallades för Prästadömets nycklar, den näst högsta kallelsen i församlingen.
Men Magnus Ifver upplevde att han levde dubbelliv i sina försök att efterleva alla mormonregler.
– Inuti blev jag inte en ny människa, utan jag bara följde regler och övervakade att medlemmarna gjorde likadant, förklarar han.
Efter mer än ett decennium i kyrkan beslutade han sig för att ta sig en titt på kritiken mot rörelsen.
– Syftet var att slå hål på kritiken, men det blev totalt tvärtom.

Efterforskningen slutade med att korthuset rasade och han tappade allt han byggt sitt liv på - trots det, fanns ändå tron på Gud kvar.
– Även om det mormonerna sa inte var sant, förstod jag ändå att det fanns en andlig verklighet, så jag började utforska skillnaden mellan livet som mormon och det som kristen.
Magnus Ifver fann att de var stora. En avgörande sak var synen på rättfärdighet.
– Som mormon blir du inte bara frälst av tro, utan rättfärdigheten bygger på laggärningar. Man har alltså ingen egen relation till Jesus, utan förtjänar tron efter det man själv gör.
Hans upplevelse är att en sådan teologi snabbt blev egocentrisk och ledde till självgodhet.
– När jag blev frälst blev det därför en enorm befrielse. Jag känner verkligen en andlig pånyttfödelse. Inte förrän nu förstår jag vad Jesus menade när han sa att hans ok var lätt. Nåden blir central och inte prestationen.

Magnus Ifvers vänner vittnar även om att hans liv är förändrat.
– De sa att när jag var mormon var jag aldrig mig själv. Nu är jag Magnus.
Trots att han känner sig bedragen av Mormonkyrkan, är han ändå tacksam över insikterna som medlemskapet gett honom.
– Jag har framförallt insett vad en kristen tro inte är. Allt det jag upplevt är på många sätt en stor kontrast till kristendomen.På ett sätt kan han se det väldigt enkla livet i rörelsen.
– Man slipper tänka själv och visst är det enklare att följa givna regler, än att bara tro. Tro kräver ju en egen upplevelse.

Men det var inte särskilt populärt att bryta med Mormonkyrkan. Magnus Ifver ser att strategin är att anklaga individen.
– Det är alltid individens fel, för kyrkan är alltid perfekt, säger Magnus Ifver.
Och den erfarenheten blir snart bok. Just nu skriver Magnus Ifver på ett manus, om tiden i och
efter Mormonkyrkan.
– När jag letade litteratur från människor som upplevt rörelsen inifrån upptäckte jag att det inte fanns någon sådan på svenska. Därför skriver jag den här boken, säger Magnus Ifver. Han tror att det är värdefullt att en före detta mormon som lämnat kyrkan skriver om den.

Nu har han kommit halvvägs med boken och kontakten med ett förlag är redan tagen. Han är även ute på skolor och i kyrkor där han föreläser om Mormonkyrkan. Dessutom hjälper han andra som antingen har fallit ifrån sekten och inte mår bra eller de som fortfarande är med och vill ta sig ur. Han understryker vikten av att kyrkorna runt om i landet hjälper dessa vilsna människor.
– Här har vi som kristna mycket att göra. Kyrkorna har ett stort ansvar att hjälpa avhoppare. Avhopparna är ett onått folk som ofta glöms bort.

Erik Lundström
erik.lundstrom@varldenidag.se