Jag vill jubla och vara glad över din nåd, ty du ser till mitt lidande, du tar vård om min själ i nöden.
Psaltaren 31:8

Världen idag

Greg Abbott, statsåklagare i Texas, är en av många amerikaner som slåss för den offentliga bönens grundlagsskydd. Foto: Eric Gay / AP / Scanpix

Massivt stöd för offentlig bön

Hösten 2014 avgörs den offentliga bönens framtid i USA. Detta efter att 23 stater vänt sig till Högsta domstolen för att en gång för alla få fastställt att den inte är grundlagsvidrig.

Nyheter · Publicerad 11:23, 12 aug 2013

Upprinnelsen är, skriver Christian Post, att staten New York 2008 stämdes av  Susan Galloway och Linda Stephens, invånare i staden Greece. Kvinnorna ansåg att de, i huvudsak kristna böner som inleder de offentliga mötena i hemstaden, bryter mot vad grundlagens första tillägg säger om åtskillnaden mellan kyrka och stat. I sitt försvar framhöll staden sin policy att alla, oavsett religiös hemvist, är välkomna att leda bönen. Dessutom hävdade staden Greece sin grundslagsstadgade rätt att tillåta att ett religiöst arv uttrycks.
Icke desto mindre fann en appellationsdomstol i New York att kvinnorna hade rätt: staden Greece hade inte talat om för mötesdeltagarna att representanter för alla trosriktningar var välkomna att frivilligt erbjuda sig att leda bönen och därmed också hade brutit mot grundlagens första tillägg. Dessutom slog domstolen fast att kristendomen hade gynnats, eftersom det i de flesta fall hade varit präster, som på inbjudan av staden hade lett bönerna.
Men nu har Greg Zoller och Greg Abbott, statsåklagare i Indiana respektive Texas, vänt sig till Högsta domstolen med en "amicus brief", en rättegångsinlaga. De överklagar domen från New York, och  uttrycker förhoppningen att rätten ska slå fast att den inledande bönen har lagen på sin sida. Bakom inlagan står också 21 andra stater. Alabama, Alaska, Arkansas, Colorado, Florida, Georgia, Idaho, Kansas, Kentucky, Louisiana, Michigan, Mississippi, Montana, Nebraska, Ohio, Oklahoma, South Dakota, Tennessee, Utah, Virginia och West Virginia. Alla dessa gör för övrigt gemensam sak med justitiedepartement i USA plus ett stort antal senatorer och kongressledamöter, som samtliga stöder offentlig bön vid regeringsmöten på såväl federal som delstatlig nivå.

Synen på i vad mån bönen är att betrakta som lagstridig eller inte, har varierat i domstolar i olika delstater och det är för att komma fram till en framtida enhetlighet som Högsta domstolen nu har beslutat att ta upp fallet från New York, vars officiella namn är Greece, N.Y. v. Galloway, Susan.

I den nu nu inlämnade inlagan sägs att Högsta domstolen absolut inte ska se inledningsbönerna som ett uttryck för respektive regerings religiösa preferenser. De ska snarare betraktas som ett uttryck för  enskilda civilpersoners tro, och trosfrihet är något som konstitutionen garanterar varje medborgare.
David Cortman, som representerar den kristna ideella organisationen Alliance Defendig Freedom, ADF, säger i ett pressmeddelande att det stora stödet för den offentliga bönen är ett bevis på att religionsfriheten fortfarande är något som ännu i dag ligger amerikanerna varmt om hjärtat:
– Dagens amerikaner ska vara lika fria att be som grundlagsfäderna var. De bad medan de skissade på de konstitutionella medborgarrättigheterna, och enligt Högsta domstolen är den offentliga bönen del av detta lands historia och tradition. De många och betydelsefulla grupper som har överklagat detta fall är ett stöd för att denna omhuldade sedvänja ska fortsätta.

Annica Skenberg
redaktionen@varldenidag.se