Höj, ni portar, era huvuden, höj er, ni eviga dörrar, så att ärans konung kan tåga in.
Psalm 24:7

Världen idag

Duua och Mohamed med sina tvillingsöner på Global gemenskaps center i norra Stockholm. De är några av de nyblivna kristna som trakasseras av sina tidigare trossyskon på svenska asylboenden. Foto: Eva Janzon

”Ingen talar med oss längre”

Att närma sig den kristna tro under sin tid som asylsökande kan betinga ett högt pris för den som tidigare identifierat sig som muslim. Social isolering, glåpord och förtäckta hot hör till vardagen för dem som Världen idag talat med.

Nyheter · Publicerad 08:58, 10 feb 2016

När Duua tog av sig slöjan visste hon vad som skulle komma.

Men att bli kallad h**a av dem på asylboendet som hon tidigare delat sina måltider, sina glädjeämnen och bekymmer med, kom ändå som något av en chock.

– "Gud ser till vår insida, inte till vår utsida". När pastor Merzek sa de orden fattade jag beslutet att ta av mig slöjan för gott. Det kändes skönt, för jag hade känt mig tvingad att bära den innan, säger Duua till Världen i dag.

– Men att bli kallad fula ord bakom min rygg är det svårt att vänja sig vid.

Duua och hennes man Mohamed, båda ursprungligen från Bagdad i Irak, sitter på pastor Merzek Botros kontor i norra Stockholm. Deras tvååriga tvilingsöner rör sig vant och med busiga leenden mellan föräldrarnas knän.

Paret kom i kontakt med Merzek Botros och hans arabisktalande grupp efter att ha placerats på ett asylboende i Stockholm.

Snabbt väcktes nyfikenheten på kristendomen, och efter fyra månaders undervisning väntar nu både Duua och Mohamed med spänning på att få veta att de är redo att ta emot dopet.

– Det känns härligt att gå in i min nya tro frivilligt och med glädje. Tidigare har jag bara följt traditionen, säger Duaa.

Men priset för sin nya tro har de redan börjat att betala. Duuas syster har sagt upp sitt släktskap med henne, och Mohamed har inte vågat berätta för sin familj om sitt beslut överhuvud taget.

På asylboendet kom reaktionerna direkt. Först i form av förvåning och ifrågasättande. Sedan med glåpord och isande tystnad.

– Vi har slutat gå ut från vårt rum mer än absolut nödvändigt, säger Mohamed.

– Går vi ut möts vi av total tystnad. Ingen talar med oss längre. Och säger de något, så är det att vi är otrogna som kommer att få veta vår plats när de skickat tillbaka oss till Irak.

Duua och Mohamed är långt ifrån ensamma om sina erfarenheter.

Merzek Botros tolkar ett telefonsamtal med Sheko, 31-årig syrier som sedan 2014 bor på ett asylboende i Sundsvallstrakten.

Genom Internet kom han i kontakt med den arabisktalande gruppen, och i somras lät han döpa sig under en kristen konferens.

När Sheko skaffade en bibel och ett kors, fick han problem med de två syriska män som han delade rum med på asylboendet.

– De kallade mig otrogen, och sa på ett hotfullt sätt att de nog visste vad de skulle göra för att få mig att bli muslim igen. När jag förklarade att jag brutit med min familj för min nya tros skull, började de spela sådana sånger som Islamiska staten har i sina videofilmer, berättar han genom pastor Merzek.

Efter samtal med Migrationsverket flyttades de två männen till en annan del av asylboendet. För Sheko betyder det att han slipper trakasseras på sitt eget rum. Och så fort han går ut behandlas han som luft, medan skällsorden viskas fram bakom hans rygg.

– Ingen hälsar eller pratar med mig längre. Nu för tiden lämnar jag bara mitt rum för att gå till matsalen. Om natten har jag svårt att sova, för jag är orolig för att någon ska komma in på mitt rum.

Merzek Botros säger att han får samtal dagligen från kristna som har problem på sin asylboenden.

– Det går inte att vänta längre. Om jag kunde hitta någon församlingsgård eller liknande, så skulle vi kunna starta ett eget boende. Jag skulle önska att andra församlingar hörde av sig till mig, så kunde vi göra det gemensamt.

Bengt Sjöberg, pastor i en EFK/Pingst-församling i Filipstad, har sedan i höstas vädjat till Migrationsverket för de kristna som han kommit i kontakt med och som fått problem på sina boenden.

"När kristna trakasseras och lämnar boendet finns det ingen hjälp att få av MV. Då är det gatan som gäller", skriver han uppgivet till Världen idag, och bifogar långa skriftväxlingar med handläggare som i mejl efter mejl beklagar att de inget kan göra.

"MV säger att alla måste lära sig leva med varandra och att de inte kan börja dela upp människor utifrån olika konflikter som de vet finns runt om i landet. Konflikter mellan religiösa riktningar inom islam, mellan kurder och syrier och så vidare."

Som en följd har Bengt Sjöbergs församling och andra betalat för att kristna ska kunna bo på vandrarhem och hotell.

"Vi är flera kristna församlingar som försöker hitta vägar att starta skyddade boenden eller trygga platser", skriver han.

Vad har då de kristna råkat ut för som skulle motiverat en flytt till annat boende?

Bengt Sjöbergs mejl till Migrationsverket är fulla av detaljer och exempel.

"Under torsdagen var det även en kristen man på Hotell Z X som hotats med kniv. Han hade på sitt rum tagit fram en bibel som låg vid sängbordet. Hans muslimske rumskamrat blev arg och menade att han läste besvärjelser över honom. Han hotade att skära halsen av honom under natten", skriver han till Migrationsverket.

I ett fall vädjar han för två unga afghanska män, som inte kunnat finna ett alternativt boende på egen hand:

"Det som hänt dessa pojkar är inte värre än för flera andra. Någon har fått sin bibel sönderriven, några har uppmanats att ta av halsband med kors, blivit knuffade undan i matkön och hotats med att de ska dödas och så vidare", skriver han.

I sina svar skriver Migrations­verket att det enda som kan göras just nu för att lugna ner situationen på boendena är att erbjuda väktare och Migrations­verks­personal.

Det är heller inte möjligt för Migrationsverket att betala för boenden som inte är upphandlade, eftersom man då säger sig riskera miljonskadestånd för brott mot upphandlingsreglerna.

Vi har slutat gå ut från vårt rum mer än absolut nödvändigt. Går vi ut möts vi av totalt tystnad. Ingen talar med oss längre. Och säger de något, så är det att vi är otrogna som kommer att få veta vår plats när de skickat tillbaka oss till Irak.

Har det blivit legitimt att hata judar i Sverige?

Ledare Antisemitism Jag besökte nyligen Malmö och hade ett möte i närheten av den judiska synagogan. En skylt förklarar att området är tv-övervakat och synagogan är...