Den rättfärdiges läppar förstår vad som är välbehagligt, de ogudaktigas mun förvränger allt.
Ordspråksboken 10:32

Världen idag

Ingen panik inom KD trots bottensiffror

Det är Kristdemokraternas mjuka kärnfrågor som ska rädda partiet kvar i riksdagen. Åtminstone om man läser svaren från ett tjugotal tunga kristdemokratiska politiker, som jobbar inom kommun, landsting och riksdag, som Världen idag ställt frågor till. De flesta tror att partiledaren, Ebba Busch Thor, med tiden kommer att nå framgång, men det finns också kritik mot henne.

Nyheter · Publicerad 09:24, 28 dec 2016

De senaste åren har Krist­demokraterna brottats med mycket lågt stöd i olika opinions­mätningar och på senare tid har det sett än mörkare ut. Exempelvis fick KD 2,8 procent när Sifo åt Ekot nyligen sammanvägde olika opinionsinstituts mätningar.

Det är den lägsta siffran sedan den här typen av sammanvägningar började göras 2010. I SCB:s mätning låg man kvar på rekordlåga 3,1 procent.

Världen idag frågade därför ut en rad KD-politiker runt om i landet vad de tror att den opinionsmässiga svackan beror på och hur man ska lyfta framöver. Och trots att riksdagsvalet 2018 ligger mindre än två år bort, återkommer man i resonemangen till "tålamod" och "tid" när man funderar över hur KD ska vända trenden.

– Det jobb som nu pågår med politikutveckling tar tid. Ny partiledare behöver också tid att etablera sig. Jag tror vi är på rätt väg och kommer att göra ett bra val 2018 om vi är uthålliga och håller ihop, menar Stefan Gustafsson, kommunalråd i Sävsjö.

Flera poängterar just att Ebba Busch Thor är ny i sin roll och behöver tid för att profilera sig. En ny partiledare måste "få tid på sig att etablera sig och bli känd i väljarkåren", menar Bengt Germundsson, kommunalråd i Markaryd. 

Eva-Britt Sjöberg, kommunalråd i Norrköping, delar den uppfattningen.

– Det tar tid för en ny partiledare att göra sig känd och slå fast partiets väg framåt. Det handlar om att skaffa sig förtroende hos väljarna, och det kan ta lite tid, säger hon.

KD:s Europaparlamentariker, Lars Adaktusson, påpekar att "svackan" i själva verket är en nedåtgående trend som inleddes redan 1998. 

– Sedan dess har partiet gått tillbaka i varje riksdagsval. Jämfört med 2002 är väljarstödet i stort sett halverat.

– Det här har många olika orsaker, men i grunden handlar det om ideologisk otydlighet och räddhågset beslutsfattande. Många väljare har genom åren uppfattat partiet som ryckigt och inkonsekvent. I takt med att grundläggande värderingar har tonats ner, har även kärnväljarna känt sig vilsna, förklarar Lars Adaktusson.

Ett svar som återkommer när man ska förklara det svaga stödet i opinionen, är otydlighet.

– Jag tror att det beror på att vi upplevts som otydliga i frågor som äldreomsorg och sjukvård, vilket är frågor där vi länge haft högt förtroende, säger David Lega, kommunalråd i Göteborg.

Riksdagsledamoten Larry Söder nämner detsamma:

– Otydlighet i vårt politiska budskap mot väljaren ligger till grund för den svacka vi har. Ett tydligare budskap, där vi pratar om de problem människor upplever och har bra lösningar kommer att leda till ökat förtroende bland väljarna.

Erik Slottner, gruppledare för KD i Stockholms stadshus, anger flera skäl till varför han tror att det går trögt för partiet.

– Bland annat har samhället blivit mer liberalt och sekulärt, vilket försvårar för ett kristdemokratiskt parti, säger han och nämner också Moderaternas dominans inom Alliansen och SD:s framväxt som faktorer som påverkat partiet.

Erik Slottner menar att KD:s största problem är att man är okänd "och många väljare inte kan koppla oss med en enda fråga". 

– Den starka kopplingen mellan frikyrkan och partiet som trots allt fortfarande finns är också ett problem, då det riskerar att få människor att känna sig exkluderade, fortsätter han.

Men det finns också kritik mot partiets ledning. 

En kristdemokratisk landstingspolitiker menar att partiledarens Pride-deltagande i somras "alienerade många tidigare trogna medlemmar och väljare".

Kommunalrådet Lennart Bondeson, Örebro, har en annan invändning:

– Partiet har inte lyckats nå ut med vår grundideologi och kärnfrågorna där vi har högt väljarförtroende. Strategin från 2014 att "placera kristdemokraterna" och politiken till höger om moderaterna misslyckades och var helt felaktig. Där finns inget att hämta, eftersom moderaterna positionerat sig tillbaka som ett traditionellt högerparti.

När det gäller partiledarens betydelse för att lyfta i opinionen, återkommer många i sina svar till att hon är viktig, men att det handlar om ett lagarbete.

– Hon är partiets främsta ansikte utåt. Men det behöver också finnas lokala företrädare som förankrar politiken lokalt, säger Gudrun Brunegård, oppositionsråd i Kalmar läns landsting.

Ingemar Kalén, oppositionsråd i landstinget i Gävleborg, menar att Ebba Busch Thor har en stor betydelse, men att hennes möjlighet att nå ut avgörs av hur förtroendet ser ut internt.

– Hennes jobb kommer att ge utdelning i opinion när stödet, supporten, för henne inom partiet ökar, menar han.

Vad är det då som ska få KD att lyfta?

Slående, när man hör KD-politikernas svar, är att migrationspolitiken med något enstaka undantag lyser med sin frånvaro. Det är i stället de mjuka frågorna – de som många sedan tidigare förknippat partiet med – som ska rädda dem: sjukvård, äldrepolitik och familjefrågor. De tre återkommer gång efter gång i svaren.

– Familjepolitiken, äldrepolitiken och sjukvårdspolitiken är kärnområden där vi nu har politikutvecklat och lagt fast en inriktning som måste kommuniceras på ett effektivt sätt. De här politikområdena ska vi driva parallellt med andra viktiga samhällsfrågor, såsom polisens och försvarets resurser samt bättre villkor för företagen, menar Lars Adaktusson, som tycker att man ska vara tydlig med att kombinera hjärta och hjärna i flykting- och integrationsfrågorna.

– Personligen tror jag också det är viktigt att lyfta fram en utrikespolitik som alltid prioriterar mänskliga rättigheter högst. Det kan handla om att stå upp för förföljda kristna i världen och för Israels rätt att existera.

Riksdagsledamot Tuve Skånberg vill se tydligare profilering i tre frågor: 1) vår familjepolitik, med valfrihet för föräldrarna; 2) vår äldrepolitik, med sänkt skatt för pensionärer, höjt bostadstillägg för pensionärer och rätt till äldreboende vid 85 års ålder; 3) den kristna etiken som grund i samhällsbygget.

– Det är en värdegrund som är omistlig, menar han.

Jan Utbult, kommunalråd i Öckerö är inne på samma spår:

– Vi behöver fortsätta fokusera på de frågor där väljarna har ett stort förtroende för partiet – familjepolitiken, vård och omsorg samt de äldres situation.

Amanda Agestav, kommunalråd i Västerås, vill att partiet tydligare driver frågan om ett förstatligande av sjukvården.

– Mer än någonsin behövs ett parti som står upp för värdefrågor. Att lyfta ett värdeperspektiv i många frågor gör oss unika. Sjukvårdsfrågan är en tydlig sådan fråga. I dag finns en ojämlikhet över landet. Vi behöver förstatliga den specialiserade sjukhussjukvården för att säkerställa att vården inte ser olika ut beroende på var i landet du bor, säger hon.

Den uppfattningen delar riksdagsledamoten Annika Eclund:

– Statlig likvärdig sjukhusvård med hög kvalitet och tillgänglighet.

Även om dessa frågor alltså dominerar finns det KD-politiker som efterfrågar profilering på andra områden. Lars Thunberg, kommunalråd i Helsingborg, är en av dem.

– Jag möter väldigt många som efterfrågar ett starkare engagemang från Kristdemokraterna i miljö- och hållbarhetsfrågor. Vi har nyligen arbetat med politikutveckling och bland annat tagit fram flera nya förslag inom miljöpolitiken. För mig är det självklart att koppla dessa viktiga framtidsfrågor till partiets mer traditionella frågor kring barn och ungas uppväxtvillkor, eftersom det finns en så tydlig och nära koppling. Många väljare skulle vilja se partiledningen kommunicera detta tydligare, säger Lars Thunberg.

Världen idag har också frågat politikerna hur man ser på KDU-förslaget att stryka ordet "Krist" ur partinamnet, ett förslaget som vållat en del debatt. De allra flesta avfärdar helt den tanken.

– Visst kan man bli lite trött på de fördomar som finns utifrån "Krist", men att ändra namnet är inte vägen framåt. Vi behöver bli bättre på att visa vad vi går för och vad vi står för, menar Eva-Britt Sjöberg.

– Vår styrka är just i den judisk-kristna idétraditionen, vilket skiljer ut oss som unika i relation till andra partier. Vår syn på människan och samhället är unikt och annorlunda, anser Lennart Bondeson.

– Utan "Krist" har vi inget existensberättigande som parti.

Erik Slottner är dock en av dem som tycker att det är bra att KDU lyft den här frågan.

– Jag är inte alls främmande för tanken. Jag tvekar dock ändå på om det skulle hjälpa i det långa loppet. Vi måste ju på något sätt berätta vilka vi är och vilken ideologisk grund vi står på. En sådan diskussion riskerar också att bli uppslitande, menar han.​

"Vår styrka är just i den judisk-kristna idétraditionen, vilket skiljer ut oss som unika i relation till andra partier. [...] Utan 'Krist' har vi inget existensberättigande som parti.
I grunden handlar det om ideologisk otydlighet och räddhågset beslutsfattande. Många väljare har genom åren uppfattat partiet som ryckigt och inkonsekvent. I takt med att grundläggande värderingar har tonats ner, har även kärnväljarna känt sig vilsna.

Kommunalråd: "Unik församling"

– En unik församling som har koncentrerat sig på att vara centrum i staden. Så beskriver kommunalrådet Jörgen H Kristiansen Filadelfiaförsamlingen...

Laïcité föll – men bara nästan

Nyhetskommentar Nyhetskommentar. Det franska presidentvalet De franska väljarna har nu den första valomgången av två bakom sig i att utse en ny president efter den avgående impopuläre socialisten François...