Löna inte ont med ont, sträva efter det som är gott inför alla människor.
Romarbrevet 12:17

Världen idag

Informationsträff ska förbereda svensken för kris

Svenskarna är för dåligt förberedda för en eventuell kris. Det menar Anna Torndahl på organisationen Försvarsutbildarna. Hon är projektledare för en pågående kampanj som ska lära oss ta hand om oss själva när det oförutsedda händer.

Nyheter · Publicerad 07:30, 6 dec 2016

– Jag tror att vi är som mest sårbara när det gäller elen, säger Anna Torndahl som arbetar på den rikstäckande frivilliga försvarsorganisationen Försvars­utbildarna.

– Men egentligen tycker jag att vi ska tänka mer på konsekvenserna av en kris än på vilket scenario som är troligast, fortsätter hon.

Hon är projektledare för kampanjen ”För din säkerhet!” som har till syfte att lära medborgarna att ta hand om sig själva och sina närstående i händelse av en kris.

– Alla borde ställa sig frågan: Vad använder jag i vardagen? Och hur ska jag få tag i det om samhällsfunktionerna inte fungerar? säger hon.

Försvars­utbildarna har funnits i mer än 100 år, men hette från början ”Landstormen”. Orga­nisa­tionen har i dag 26 000 medlemmar över hela landet. Anna Torn­dahl arbetar med de uppdrag som ska stödja allmänhetens krisberedskap, vilket innebär både försäkringsresurser till myndigheter och information till medborgarna om deras ansvar.

Projektet ”För din säkerhet!” har sin upprinnelse i initiativ från högre nivå.

– Politikerna tycker att allmänheten är dåligt förberedd för stora samhällsstörningar. De har sett att man behöver lyfta medborgarnas medvetenhet. Därför har de gett ekonomiska medel till MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), som i sin tur finansierar vårt koncept ”För din säkerhet!”, berättar Anna Torndahl.

Resultatet är en sex till åtta timmar lång informationsträff som Försvarsutbildarna ger till gymnasieklasser, företag och organisationer, eller vem som helst som är intresserad. Informationsträffarna är gratis och kan ske på olika platser runt om i landet.

Försvarsutbildarna har i nuläget 68 informatörer som leder träffarna.

”För din säkerhet!” tar upp fem olika ämnen: Var man hittar information vid en kris, vem som har ansvar för vad vid en kris, lite enklare sjukvård, informationssäkerhet och överlevnad.

– Överlevnadsmomentet brukar vara det som de flesta av våra deltagare tycker är mest spännande, säger Anna Torndahl.

Det handlar exempelvis om vad man gör om man får ett långvarigt elavbrott: Hur går man på toaletten om det inte går att spola? Hur får man mat och vatten? Hur håller man värmen?

– Vi tipsar även om saker man bör ha hemma. Pannlampa är en sak som är bra att ha. Sedan är det bra att tänka över hur mycket mat och vatten man behöver ha, säger Anna Torndahl.

En annan sak som är bra att ha är extrabatteri till mobilen och en radio med batterier.

– Alla har ju inte en vevradio hemma i dag, säger hon och konstaterar att vi inte tänker på hur beroende vi är av elen i dagens samhälle.

Ytterligare något som är bra att ha hemma är kontanter, för om det blir ett elavbrott fungerar inte affärernas kortläsare, påpekar Anna Torndahl.

Hon poängterar sedan att det är personligt vad man ska ha i sin ”krislåda”. En småbarnsfamilj kan behöva andra saker än vad ett ensamhushåll behöver. Har man en sjukdom kan det vara bra att inte vänta med att köpa nya mediciner tills de gamla är slut, eftersom recepthantering är beroende av elförsörjning.

Anna Torndahl berättar att deras utvärderingar visar att ungefär 80 procent av de som genomgår ”För din säkerhet!”-utbildningen tänker sätta ihop en egen krislåda eller komplettera den man redan har.

Det är inte bara politikerna som anser att svenskarna är för dåligt förberedda för en kris. Anna Torndahl tycker också att vi är oförberedda.

– Jag tror absolut att den allmänna insikten och förberedelsen är sämre i dag. Och vi ser att det har blivit allt större skillnad mellan de äldre och de yngre, och mellan de som bor i stad och de som bor på landet.

På landet är man mer förberedd, menar hon. Där har man inte sällan egen brunn och kanske vedeldad spis, och man kan ha långt till affären så att man har mer mat hemma. Dessutom kan man redan vara van vid strömavbrott och att samhället inte fixar allt.

Anna Torndahl berättar att hon inte sällan möter yngre personer i städerna som resonerar ”Jag tar det när det händer.”

– Men då är det lite sent. När elen går, då stänger affären.

Hon tar snökaoset, som lamslog Stockholm för några veckor sedan, som exempel.

– Det fanns affärer som hade tomt på vissa hyllor efter bara en dag. Det var på grund av att lastbilarna inte kom fram med matleveranserna.

Vad beror då den dåliga förberedelsen på?

En orsak kan vara att vi inte längre genomför den allmänna värnplikten, tror Anna Torndahl. I lumpen fick man lära sig behovet av att klara sig utan mat, vatten och värme, menar hon.

Fram till slutet av 80-talet fanns det en sida med ”Om kriget kommer”-information i telefonkatalogen, och de som är äldre minns antagligen att det ännu tidigare kom en ”Om kriget kommer-broschyr” i brevlådan.

Anna Torndahl menar att myndigheterna än i dag har ett ansvar att informera sina medborgare, men hon anser även att vi alla måste hjälpas åt.

Hon tycker att det är viktigt att vi var och en förbereder oss.

– Det finns begränsade resurser i samhället, då måste du och jag göra vad vi kan. Vi är en del av det gemensamma – en del av ansvaret.

Vill man gå på en ”För din säkerhet”-träff kan man anmäla sitt intresse på Försvarsutbildarnas hemsida. Alla träffar för 2016 har redan genomförts, men inom kort kommer nya datum upp för 2017.

72-timmarsregeln

Alla medborgare som kan bör klara försörjning av mat, vatten, värme och information i minst tre dygn – 72 timmar – vid en samhällskris. Detta kallas ofta 72-timmarsregeln. Samhällets resurser kommer inte räcka till alla samtidigt, utan går först till de mest utsatta (exempelvis äldre och funktionsnedsatta) och hårdast drabbade. Andra kommer alltså att få klara sig själva en tid. Hur länge går inte att säga, det beror bland annat på krisens omfattning, och kan alltså bli längre än 72 timmar.

Källa: MSB

Krislåda

En krislåda bör utformas individuellt, men kan innehålla:

• Campingkök med bränsle

• Mat som klarar rumstemperatur

• Kontanter

• Tändstickor

• Stearin- och värmeljus

• Ficklampa/pannlampa med extra batterier

• Radio som drivs av vev, solceller eller batterier

• Extrabatteri/vevladdare till mobilen

• Hygienartiklar som funkar utan vatten

• Sovsäck, filtar och varma kläder

• Fotogenlampa med bränsle

• Husapotek

• Vatten

• Dunkar att hämta vatten i

• Papperslista med viktiga telefonnummer

Källa: Din säkerhet

Ryssland tiger om Wallenberg

Brott. Den ryska säkerhetstjänsten vill inte offentliggöra dokument som skulle kunna kasta ljus över Raoul Wallenbergs död. Det kan ske först 2022, är...

Inte så illa som vi tror…

Gästkrönika Torbjörn Freij När man stiger av och på tunnel­banan i London ropar en röst i högtalaren: ”Mind the gap!” Viktig, men det finns ändå allvarligare klyftor i världen...

Avböjer "skyddsring" vid synagogan

Antisemitism. Judisk förening oroad för säkerhet den 30 september Den judiska församlingen i Göteborg önskar att de som vill skydda stadens judar när Nordiska motståndsrörelsen demonstrerar den 30 september, inte...

Vill slå "skyddsmur" vid nazistmarsch

Antisemitism. Kom till Göteborg och markera mot Nordiska motståndsrörelsen (NMR) genom att stå med kippa utmed den nynazistiska organisationens marschrutt den 30...