... han som tröstar oss i all vår nöd, så att vi kan trösta dem som är i nöd med den tröst vi själva fått av Gud.
1 Kor 1:4

Världen idag

Hjärtligt mellan Netanyahu och Trump

USA:s president, Donald Trump, och Israels premiärminister, Benjamin Netanyahu, talade om vänskapen mellan länderna och om ett ökat hopp om fred när de mötte pressen i Vita huset på onsdagen. Bland annat sa Donald Trump att hatprogandan mot Israel i palestinska skolböcker måste upphöra.

Nyheter · Publicerad 17:04, 16 feb 2017

Frågan om hur USA ser på slutmålet för framtida fredsförhandlingar mellan israeler och palestinier dominerade i media både före och efter de två toppledarnas möte.

Och här blev det i alla fall tydligt att ett USA under Donald Trump inte längre entydigt står bakom tanken på två självständiga stater, en israelisk och en palestinsk.

– Två stater, en stat. Jag gillar den lösning som de två parterna vill ha, jag kan leva med båda, sa Donald Trump på en fråga från en reporter.

Svaret innebär ett avsteg från vad som har varit en officiell amerikansk hållning i snart 20 år, påpekar Anders Persson, statsvetare och Mellanösternforskare vid Lunds universitet.

– Tvåstatslösningen blev inte officiell amerikansk politik förrän 2001, när George W Bush för första gången ställde sig bakom den, säger han till Världen idag.

– Men Trump vare sig förkastade eller förordade tvåstatslösningen tydligt vid presskonferensen, utan intog en mellanposition. Och jag skulle tro att han mycket väl kan välja att återkomma i frågan vad det lider och förklara att det bästa, trots allt, är en palestinsk stat.

I fråga om bosättningarna, där Barack Obama varit tydligt negativ, manade Donald Trump försiktigt Israel till återhållsamhet. Han tillade att frågan borde kunna lösas inom ramen för den "stora fred" i regionen som både han och Netanyahu verkar sätta stora förhoppningar till.

Palestinierna, å andra sidan, måste enligt Donald Trump framför allt ta itu med uppvigling och hatpropaganda inom det egna skolväsendet.

– Palestinierna måste göra sig av med det hat som lärs ut i tidig ålder, sa Donald Trump.

– De måste också erkänna Israel om ett avtal ska nås [...] och jag tror de kommer att vara beredda att göra det också.

Det är tydligt att både Benjamin Netanyahu och Donald Trump ser arabstaternas avståndstagande till Iran som en öppning mot att få till stånd normaliserade relationer till Israel, och därmed minskat stöd för radikala anti-israeliska krafter inom Hamas och Fatah. Anders Persson säger att officiella förbindelser på bred front mellan Israel och arabstaterna skulle vara ett stort positivt steg mot fred i regionen, även om han är tveksam till utsikterna.

– Kruxet har alltid varit hur man ska få med sig arabstaterna om man inte samtidigt erbjuder någon form av sjysst lösning för palestinierna, säger han.

– Nu finns nya variabler, såsom hotet från Iran. Frågan är om det räcker utan att man adresserar palestinafrågan. Och även om man lyckas få med sig arabländernas auktoritära ledare, återstår det att se hur fred med Israel skulle tas emot av folket, där motviljan mot Israel är massiv.

När det gäller den utlovade flytten av den amerikanska ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem, fick media inga entydiga besked från Donald Trump.

– Jag vill se det hända och vi ser över det nu, var så långt han sträckte sig i sitt svar.

Anders Persson menar att presskonferensen som helhet lämnade fler frågor om den nya amerikanska administrationens inställning i de olika sakfrågorna än den gav svar.

– Netanyahu var då tydligare och sa att Israel inte någonsin tänker överge säkerhetskontrollen väster om Jordanfloden, alltså där man tänker sig en palestinsk stat, säger han.

– Självständighet handlar om suveränitet, och om Israel har säkerhetskontroller där kan inte palestinierna ha det, och då kan det inte bli tal om en stat, såsom Sverige eller Norge. Sedan kan man säga att ingen stat som gränsar till en supermakt kan föra sin politik helt självständigt, och Israel kommer aldrig att tillåta en palestinsk stat som på något sätt hotar Israel.

De två ledarna talade varmt om sin personliga vänskap och om hur de hoppas på än starkare band länderna emellan.

Många kommentatorer har dock tagit upp Donald Trumps ovilja att svara rakt på en fråga om den antisemitiska retorik som florerat i utkanten av hans presidentvalskampanj. Detta, liksom det faktum att judarna inte nämndes i ett officiellt uttalande inför minnesdagen om Förintelsen nyligen, har rest frågor kring administrationens relation till radikala delar av den amerikanska högern.

– Jag tror inte att Trump är antisemit. Men han lär känna till de klara antisemitiska krafter som finns i den så kallade "alt right"-rörelsen och jag tycker inte att han har fördömt dem tillräckligt starkt, säger Anders Persson.

– När man sedan skickar ut ett uttalande till minnesdagen om Förintelsen utan att nämna judarna, är frågan om man har gjort det medvetet eller mot bättre vetande. Vad som vore värst kan man fundera över.

Även om man lyckas få med sig arabländernas auktoritära ledare, återstår det att se hur fred med Israel skulle tas emot av folket, där motviljan mot Israel är massiv.

Israel alltid boven för Margot Wallström

Ledare Israel. I onsdags hamnade Mellanösterns enda demokrati i världens blickfång. Donald Trump lyckades vid premiärminister Benjamin Netanyahus besök återigen...