Herren skall ge oss det som är gott, vårt land skall ge sin gröda.
Psaltaren 85:14

Världen idag

S:t Johannes kyrka i Stockholm. En hbt-certifiering syftar till att alla ska bemötas lika i kyrkan. Men den kan också innebära att vissa bibelord inte längre rekommederas att läsas i kyrkan. Det menar RFSL:s föbundsordförande Ulrika Westerlund. Foto: Jonas Ekströmer / TT

Hbt-certifiering kan stoppa läsning av vissa bibelord

I höstas beslutade kyrkomötet att Svenska kyrkans stift ska verka för att kyrkans arbetsplatser utbildas om hbt-frågor genom så kallad hbt-certfiering. Nu arbetas det med en förstudie kring hur beslutet ska implementeras praktiskt och inom kyrkan ses utvecklingen med både förväntan och förfäran. Samtidigt tvekar RFSL kring om kyrkor kan bli certifierade.

Nyheter · Publicerad 00:00, 30 apr 2014

I höstas beslutade Svenska kyrkans "riksdag" kyrkomötet, efter en intensiv debatt, att en motion om hbt-certfiering skulle antas. I motionen står det att alla stift ska uppmuntras "att sträva efter att i möjligaste mån genomföra hbt-certifikat på arbetsplatser i Svenska kyrkan."
Motionen är skriven av Irene Gustafsson, ledamot för Socialdemokrater i Svenska kyrkan.
– Jag fick höra att under en gudstjänst i min egen församling hade de diskuterat hbt-frågor och det var inte så snälla ord som en del använde, säger hon om bakgrunden till förslaget.
– Vi måste se att det är den här tiden vi lever i. De är skapade utav Gud precis som vi andra.

Hon säger att det är en svår fråga som hon själv brottats med men att hon har landat i att "kyrkan ska vara en föregångare när det gäller tolerans". Och visst kan en hbt-certfiering påverka teologin, tror hon. Därför kommer det att bli svårt för de kyrkor som ser utlevd homosexualitet som en synd att bli certifierade.
– Nej det går det inte att bli om man tycker det är synd. Där går våra åsikter definitivt isär.

Lennart Sacrédeus, Kristdemo­krater för en levande kyrka, var en av dem som debatterade emot motionen i kyrkomötet.
– Jag uppfattar det som helt unikt och teologiskt orimligt att en extern organisation skulle ha synpunkter på Svenska kyrkans egen troslära.
Han tycker att det är farligt att försöka certifiera verksamheter utifrån minoritetsgrupper.
– De mänskliga fri- och rättigheterna ska gälla i alla sammanhang, det finns ingen specifik människovärdesprincip för vissa grupper utan det är allmängiltigt, menar han.

Just nu arbetar Hannah Kroksson på kyrkokansliet i Uppsala med en förstudie där hon tittar på hur beslutet om hbt-certfieringar ska genomföras i praktiken.
– Förstudien ska vara klar innan sommaren, vi tittar på olika alternativ för att leva upp till beslutet, säger hon.
Ännu har det inte bestämts vilken organisation man ska samarbeta med.
– Vi tittar på olika organisationer som arbetar med hbt-certifieringar och diplomeringar.

Ulrika Westerlund, förbundsordförande på RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) som utför hbt-certfieringar, säger till Världen idag att kyrkliga diplomeringar än så länge bara är en diskussion som förts i medierna och inget de tagit ställning till som organisation.
– Det är ett beslut som Svenska kyrkan fattat alldeles för sig själva, det är ingen som varit i kontakt med oss. Vi måste i så fall diskutera internt vad det skulle innebära, vi har aldrig hbt-certifierat ett religiöst samfund tidigare. Vi måste diskutera om det är något som fungerar och hur de tänker.
Hon är glad att Svenska kyrkan vill bli mer hbt-vänlig. Men även när det gäller Visby domkyrka, som det i media berättats om ska bli den första hbt-certfierade kyrkan, så är det ännu oklart om det kommer att bli av eftersom RFSL tvekar.
– Det finns ju inslag i religiösa skrifter som används som argument mot hbt-personer till exempel. Då får vi diskutera om det i så fall innebär att vi får säga att i och med den här certifieringen så önskar vi att ni inte citerar de här avsnitten i Bibeln, har Ulrika Westerlund tidigare sagt till Sveriges Radio.

Om du skulle sammanfatta, vad är målet med en hbt-certifiering?
– Generellt så är poängen så klart att alla som uppsöker till exempel en vårdcentral eller ett bibliotek ska få ett bra bemötande och en professionell vårdinsats.

Hur mycket anpassar ni ert arbete efter verksamheten ni kommer till?
– Det byggs helt och hållet på vilken verksamhet det handlar om, just nu är vårdcentraler och ungdomsmottagningar väldigt överrepresenterade, säger Ulrika Westerlund.

En som är kritisk till att Svenska kyrkans arbetsplatser ska hbt-certifieras är Rune Imberg, präst och lektor i kyrkohistoria. I en debattartikel i Kyrkans tidning, skriven tillsammans med professor emeritus Bengt Holmlund, riktar de skarp kritik mot beslutet.
De menar bland annat att de som "brottas med sin sexuella läggning och/eller kämpar med sexuell synd" blivit förrådda av kyrkoledningen. "Vi har en Frälsare som förlåter alla våra synder, men då behöver de bekännas, vilka bud de än må gälla, inte legitimeras."

Rune Imberg är tämligen övertygad om att det kommer att bli RFSL som överlag kommer att se till att hbt-certifiera Svenska kyrkans församlingar, en organisation som han menar står för en helt annan syn på sexualitet än kyrkan bör ha.
– Naturligtvis ska alla människor behandlas väl, men risken finns att man hamnar i tolkningsmönster där man inte längre kan utgå från den bibliska linjen. Det finns inget stöd i Bibeln för ett partnertänkande utan för man och hustru och den etik som följer det, säger han.

Imberg menar också att kyrkomötet inte ordentligt analyserat vilka konsekvenser beslutet kan komma att få och att det är ekonomiskt oansvarigt. I sin debattartikel utgår de från ett kostnadsexempel på RFSL:s hemsida och menar att det skulle kosta runt 100 miljoner för hela Svenska kyrkan att hbt-certfieras.
– Räknar man på det är det en gigantisk affärsidé. Men kyrkomötet har inte tänkt igenom vad det kommer att kosta, man har bara en slags välvilja att göra det hela.
Men mest orolig är Rune Imberg för att det blir tabu att tala om att det kan finnas rätt och fel inom sexuallivet.
– Om man skapar reservat för vissa synder så är det faktiskt ett hot mot frälsningen, säger han.

Samuel Teglund
samuel.teglund@varldenidag.se

 

Fakta. Detta är en hbt-certfiering

Det kan ta mellan sex och åtta månader att genomföra en hbt-certifiering av en verksamhet, skriver RFSL i sin certifieringsplan. Målet är att på arbetsplatsen aktivt och kontinuerligt arbeta för att skapa ett välkomnande och respektfullt bemötande av dem man möter inom verksamheten utifrån ett hbt-perspektiv. Till exempel kan det enligt planen vara negativt att behandla alla lika.

”Att behandla alla på ett likriktat sätt kan innebära att homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer) får sämre bemötande och sämre behandling än andra. Det är alltid den anställdas ansvar att se patienten/klienten/brukaren som han, hon eller hen är – och inte som han, hon eller hen förväntas vara”.

Certifierings-arbetet innebär att man inom verksamheten åtar sig att följa en överenskommen genomförandeplan, innefattande utbildningsinsatser och annat internt utvecklingsarbete. RFSL listar en rad kriterier som ska uppfyllas för att bli hbt-certifierad. Det handlar exempelvis om att ”uppdragsgivaren skall ha en utarbetad och väl förankrad plan för hur attitydarbetet kring hbt– frågor på arbetsplatsen – såväl internt rörande egna anställda som externt mot patienter/klienter/brukare – skall fortskrida efter utbildningens slut, samt en dokumenterad plan för att hantera klagomål/diskrimineringsfall osv”.

Certifikatet är giltigt i tre år, sedan krävs att det förnyas, en så kallad omcertfiering. På sin hemsida ger RFSL förslag på vad det kan kosta att genomgå utbildningen. Hbt-certifiering av en grupp med 25 personer kan kosta cirka 100 000 kronor.

Ulrika Wester­lund, Lennart Sacrédeus och Rune Imberg. Foto TT och privat

Oro för att öppna dörren för dödshjälp

Dödshjälp. Pelle Kölhed: "Utred hellre livshjälp" Handikappförbunden, som samlar 39 funktionshindersförbund, vill inte att regeringen ska öppna dörren för dödshjälp genom att börja utreda frågan. –...

En reformation handlar om att återupptäcka Jesus på riktigt.

Gästkrönika Anders Gerdmar Ordet reformation är på allas läppar, eller borde vara det. Det är snart 500 år sedan reformationen fick sitt genombrott, ett andligt historiskt...

Läkare i Kanada vill vägra dödshjälp

Kanada. Läkare överklagar brist på samvetsfrihet Bara några månader efter det att Kanada antagit en lag som ger vissa patienter rätt till läkarassisterat självmord rasar en debatt om läkarnas rätt...

Familjekampanj inom EU vill få förlängd frist

Medborgarinitiativ. Insamlingen av underskrifter till medborgarinitiativet "Mamma, pappa, barn" skulle egentligen avslutas i december. Men organisatörerna menar att...