Den rättfärdiges läppar förstår vad som är välbehagligt, de ogudaktigas mun förvränger allt.
Ordspråksboken 10:32

Världen idag

Det är tuffa regler för de skolor som vill ha sin julavslutning i kyrkan. Rektor måste kunna garantera att bön, trosbekännelse och välsignelse inte förekommer. Men man kan få berätta bakgrunden till varför vi firar jul. Foto: Scanpix

Hårda regler när skolor ska ha avslutning i kyrkan

Nu drar debatten om skolavslutning i kyrkan i gång - igen. I år har den börjar ovanligt tidigt då både advents- och luciafirande i gudstjänstlokal har debatterats. De rektorer som vill att skolans julavslutning ska hållas i kyrkan, har ett inte alltid så enkelt uppdrag att garantera att avslutningen inte får en religiös prägel.

Nyheter · Publicerad 00:00, 21 dec 2011

Den nya skollagen har gjort en redan kontroversiell och på vissa orter infekterad fråga ännu svårare. Skolavslutning i kyrkan, ja eller nej? Och om ja, hur då?
I en debattartikel i Expressen nyligen skrev Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund att skolor självklart ska ha möjlighet att fira högtider i kyrkan. "Min erfarenhet är att det nästan aldrig är föräldrar eller lärare med annan tro än kristen som har invändningar mot att lucia firas och att skolavslutningar avhålls i kyrkolokaler..." "Nej, den kritiska debatten brukar i stället drivas av kulturradikaler och värderelativister som i bästa fall är rädda för traditionella kulturuttryck och kristna värderingar, i värsta fall vill radera dem från det offentliga rummet. Lucia och jul blir tomma och meningslösa utan deras historia." Hägglund vill se en lagändring, något utbildningsminister Jan Björklund (FP) motsätter sig. Men det är inte bara inom regeringen man är oenig i frågan. Skolavslutningar i kyrkan är en lång tradition på många platser och reaktionerna är ofta starka när de flyttas.

En förskola i Bollebygds kommun har den senaste tiden hamnat i fokus efter att man beslutat bryta en mångårig tradition genom att ställa in barnens besök vid julkrubban vid Bollebygds kyrka, med hänvisning till nya skollagen.
– Skollagen som gäller från den 1 juli i år är ganska tydlig. Förskolorna omfattas av samma regler som skolorna numera, så jag och de andra förskolerektorerna fattade beslutet att stoppa besöken. Jag har svårt att tänka mig att kyrkans personal inte skulle förmedla kyrkans budskap. Religionsundervisning ges av våra pedagoger och inte i så låga åldrar, säger samordningsrektor Ulf Gunnarsson till Borås Tidning.

Detta har väckt kraftiga reaktioner hos föräldrar och i kyrkan är man oförstående inför det nya beslutet och betonar att den nya skollagen inte är så entydig som rektorn framhåller.
– De har valt att tolka skollagen väldigt snävt. Vi har haft de här krubbsamlingarna i många år, och hade vi sagt eller gjort något kontroversiellt hade man nog reagerat för länge sedan. Vi berättar bara om det som hände för 2 000 år sedan och har i övrigt inga konfessionella inslag vid samlingen, säger församlingspedagogen Cecilia Svensson till Världen idag.
Det är tydligt att skolor bedömer skollagen väldigt olika. I Bollebygds grannkommun Borås har kommunala Ekarängskolan, där över 70 procent av eleverna har rötter i ett annat land än Sverige, beslutat att uppföra ett julspel där den kristna julberättelsen återges så som den berättas i Bibeln. Där ser rektorn inga hinder utifrån skollagen.

Mot bakgrund av debatten om skolavslutningar i kyrkan och de många frågor Skolverket fått kring detta, har man nu valt at ta fram en juridisk vägledning som ska hjälpa förskolechefer och rektorer att hålla sig inom lagen. Där säger man bland annat att en förskola eller skola ska "noga överväga om det är lämpligt att hålla en avslutning eller en samling i samband med en religiös högtid i kyrkan" och att avslutningen måste utformas så att ingen känner att de "blir ensidigt påverkade i någon trosriktning." Man slår också fast att bön, välsignelse och trosbekännelse är inslag som inte får förekomma.
– Rektorn måste förvissa sig om att avslutningen inte ges en konfessionell prägel. Det finns inget förbud mot att personal från kyrkan deltar men det är skolan som ska besluta om innehållet och vad som kan sägas. Sedan står det självklart kyrkan fritt att neka skolan att nyttja lokalen under sådana villkor, säger Claes-Göran Aggebo som lett arbetet med Skolverkets vägledning.

Julen har ett religiöst ursprung, får man vid en skolavslutning berätta om bakgrunden till varför vi firar högtiden?
– Frågan när det gäller allt detta är hur man gör. Det är inte att man befinner sig i en gudstjänstlokal som är avgörande, utan vad innehållet är under avslutningen. I skollagen görs en åtskillnad mellan undervisning och utbildning, och visst kan det rymmas inom utbildningen att lära sig varför vi firar en viss högtid, det finns inga hinder att redogöra för bakgrunden.
– Däremot får det inte bli ett religiöst innehåll. Den skiljelinjen kan vara svår men det är rektorernas uppgift att garantera att avslutningen inte blir konfessionell.

Välsignelse, bön och trosbekännelse är alltså inte okej. Förkunnelse ska heller inte förekomma, däremot kan man få förklara varför vi firar jul. Och när det gäller julens sånger, många med ett bibliskt innehåll, är det inte helt glasklart vad som gäller.
– Lagen sätter inte hinder för musikstycken med koppling till högtiden, det får dock inte bli för mycket. Men att man sjunger en enstaka psalm är inte tillräckligt för att det ska anses vara ett konfessionellt inslag, säger Claes-Göran Aggebo.

Samuel Teglund

Svensk i ECI:s styrelse

Uppdrag. The European Coalition for Israel arbetar med förbättrade relationer mellan Israel och EU och för en rättvis bild av Israel i Europa. Nu har svenske...

Domstol prövar hemundervisning

Tyskland. Europadomstolen fäller sin dom senare i år Europadomstolen för mänskliga rättigheter granskar just nu ett tyskt ärende som handlar om hemundervisning. Liksom i Sverige är hemundervisning i det...