Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

Göran Hägglund, Krist­demo­kraternas partiledare. Foto: Samuel Björk

Göran Hägglund: Det handlar om vem som äger makten över tillvaron

Tron på Jesus påverkar socialministerns arbete och privatliv. Det handlar om att förvalta sitt pund, säger Göran Hägglund, Kristdemokraternas parti­ledare. För Världen idags Lukas Berggren berättar han om svårigheten att synas i en allians, men också vad partiet helt unikt bidragit med.

Nyheter · Publicerad 08:56, 12 sep 2014

Göran Hägglund är uppvuxen i ett pingsthem, och är i dag medlem i Svenska kyrkan. Han är tydlig med att han är troende och att tron påverkar hans sätt att vara, både privat och i arbetslivet. Något han ofta tänker på är att tron för med sig en förpliktelse att försöka göra det goda i de sammanhang där man finns, med de medel man fått förtroende att använda.

– De hjälpmedlen i vardagen är att försöka göra gott mot människor man möter. Och i politiken är ansvaret ännu större, där har man ju utan tvekan stora resurser och betydande hjälpmedel till förfogande.

Han ser det som ett sätt att förvalta det förtroende, det pund, han fått, och menar också att det synsättet ger ett sunt perspektiv på den egna litenheten.
– Jag har en uppgift, min uppgift är att förvalta det förtroende jag har fått på bästa möjliga sätt. Jag vet att jag kommer till korta, att man misslyckas ibland, men man har ett uppdrag och det ska man utföra.

Kristdemokraterna är det parti som är tydligast med att deras politik vilar på de kristna värderingarna. Varför är det viktigt?
– Jag tror att saker och ting vinner väldigt mycket på att – det må vara en persons liv eller ett samhällsbygge – ha en del principer, en del viktiga saker som är fasta och som man kan förhålla sig till. I de värderingar som är Kristdemokraternas och som bygger på den kristna traditionen, finns sådant som handlar om människovärdet, förvaltarskap, ofullkomlighet och så vidare, som är viktigt för mig att relatera till. Det finns ju inte en enda fråga egentligen där man inte behöver checka mot värderingsgrunden för att landa på ett sätt som man tror är det bästa. Har man inte några uttalade värderingar eller inte bryr sig om värderingarna, så finns det ju en risk att man blir ett frö för vinden eller ett offer för opinionsstormar.

I en del kristna led kritiseras KD för att ha breddat sin politik så pass mycket att partiet förlorat sin själ, i syfte att nå fler sympatisörer. Den slutsatsen håller inte Göran Hägglund med om. Han berättar att när han möter människor som säger så, brukar ett samtal om var partiet står ofta göra att de blir överens.

– Det är naturligtvis så att för ett parti i regeringsställning tillsammans med flera andra kollegor, blir det svårt att göra det egna avtrycket riktigt tydligt. Det är svårare helt enkelt, i koalition med andra, än att vara i opposition och hålla upp sin egen lilla skylt. Men vi får ett större inflytande genom att vi är i regeringsställning, än om vi är i opposition. Och jag kan försäkra alla att de värderingar som en gång motiverade det här partiets tillkomst, de är lika levande i dag i våra diskussioner kring ställningstaganden, i våra samtal om utformningen av politiken i dag, som de någonsin har varit.

Men i frågor om samvetsfrihet och abort är det en del Krist­demo­kratiska kärnväljare, eller många kristna väljare, som menar att Kristdemokraterna har tappat sin profil. Hur ser du på det?
– Jag förstår mycket väl att ser man ett problem, är det väldigt lätt att säga: "Låt oss göra så här, så är problemet löst". Och så vill man ha en lagstiftning av något slag. Men då måste man fråga sig: vad är det mest ändamålsenliga? Vilket är det som ger störst effekter i verkligheten? Givet hur den politiska situationen ser ut, men inte bara det, givet hur människor faktiskt beter sig. Då är det ju många gånger som jag har kommit fram till att lagstiftning är ett trubbigt och många gånger dåligt instrument för att förändra samhället. Många gånger får man ta omvägar som är mer krångliga, mindre glamorösa, mindre tydliga, men som ändå är det som ger effekt i verkligheten. Jag tycker att det är viktigare att göra en effekt i verkligheten, än att stå och hålla upp en radikal skylt.

En fråga där Kristdemokraterna mer eller mindre står ensamma i politiken, men där nästan 85 procent av befolkningen håller med, är föräldrarnas rätt att välja hur föräldraförsäkringen ska tas ut. Frågan om att införa en tredje pappamånad delar riksdagspartierna, även regeringen. I denna fråga har Kristdemokraterna sagt sig vara beredda att kämpa hårt, och föräldraförsäkringen fick också förbli orörd när Alliansen nyligen la fram sitt gemensamma valmanifest.

– Det här är viktigt för alla de småbarnsfamiljer som har svårt att pussla ihop tillvaron på ett bra sätt för sina barn, och det är också en väldigt viktig principiell fråga; vem är det som äger makten över tillvaron? Medborgarna själva eller politiker?

– Jag har inget emot en tredje, en fjärde, en femte pappamånad om det kommer utifrån föräldrarnas egna behov. Men att vi som lagstiftare ska använda det potenta maktmedel som vi har till att ändra på reglerna och styra över föräldrarna och familjerna på det här sättet, det är för mig obegripligt att politiker som vill människors valfrihet tänker på det här sättet.

Göran Hägglund poängterar att föräldraförsäkringen faktiskt redan i dag är individualiserad. Dagarna är lika fördelade mellan man och kvinna. Vad en del politiker vill göra är att förbjuda överlåtelsen av dagar mellan föräldrarna, och det menar Kristdemokraterna är en "onödig och befängd inskränkning av familjernas frihet".

När Alliansen tog över makten deklarerade man väldigt tydligt "arbetslinjen". Du har sedan deklarerat en kompletterande linje, relationslinjen. Kan det vara så att de två krockar ibland?
– Vi behöver kunna se både och. Alltså att både kunna se att för att kunna klara välfärden både i dag och i framtiden kommer vi att behöva arbeta mer, som folk betraktat. Annars kommer vi inte att få ihop det. Men vi måste kunna se att vi går genom livet i olika skeden. Vi har olika mycket tid till förfogande för arbete, och det finns annat i livet som kan, hör och häpna, vara viktigare än pengar. Dit hör naturligtvis barnen.

– Det här argumentet kommer ju oftast fram när det handlar om vårdnadsbidraget. Och då säger man: "Det här strider mot arbetslinjen". Men vi har en föräldraförsäkring som ger människor rätt och möjlighet att vara hemma hos sina barn under barnets första år, lite drygt. Vem ifrågasätter det? Ingen. Det är jätteviktigt och bra. Men det går tydligen någon magisk gräns efter 13 månader. Före: jättefint, viktigt, betydelsefullt. Efter: förkastligt och brott mot arbetslinje och allting. Den där synen kan jag inte alls förstå. Det måste vara så att eftersom barn är olika, föräldrar är olika, familjer är olika, så måste familjerna få en möjlighet att bestämma själva.

Äldreomsorgen, sjukvården och civilsamhället är några av de områden där Göran Hägglund menar att man kan se de tydligaste fotspåren av vad Kristdemokraterna gjort i regeringsställning. I politikersammanhang är det ofta vanligt att tala om det offentliga eller privata, och det är lätt att glömma den kraft som finns i civilsamhället. Göran Hägglund menar att Kristdemokraterna lyft fram det här perspektivet och lyckats underlätta för civilsamhällets organisationer genom att till exempel införa gåvoskatteavdraget. Det är något de vill arbeta för att utvidga. Ett annat område där han menar att Kristdemokraterna varit med och påverkat är familjepolitiken.

– Utan Kristdemokraterna hade det i dag inte funnits ett vårdnadsbidrag. Och mycket talar för att vi också hade haft en annan diskussion när det gäller att styra och ställa med barnfamiljerna, i form av kvotering och annat.

Vilka frågor ligger Krist­demo­krat­erna allra varmast om hjärtat?
– Viktigt är ju förstås familjepolitiken. Här är ju vi, och det är vi väl medvetna om, avvikare i regeringskretsen när det gäller synen på familjen. När det gäller äldreomsorgen är det också ett otroligt viktigt område, eftersom vi har den demografi som vi har. Det är väldigt många som kommer att bli gamla och vårdbehövande ungefär samtidigt och det kommer att behöva satsas stora resurser. Så det handlar en del om prioriteringar. Och ett tredje område, om jag ska nöja med mig tre, det är situationen för barn och ungdomar i Sverige, där vi ju tyvärr ser allt fler tecken på en ökande psykisk ohälsa.

Några av orsakerna till denna ökande psykiska ohälsa tror Göran Hägglund, efter att ha frågat många forskare inom området, ligger i att dagens tillvaro presenterar enormt många möjligheter, medan de verkliga möjligheterna för den enskilde är betydligt färre. Men också i att det i dagens samhälle finns färre goda auktoriteter att luta sig mot.

– En stabil och bra lärare, föräldrarnas roll naturligtvis eller ledaren i föreningen eller i scouterna eller vad det nu kan vara, kan spela en jättestor roll. Men väldigt många växer ju upp utan att ha den där tryggheten, att ha någon att prata med när det är svårt av olika skäl, som det kan vara inte minst under tonåren. Och väldigt mycket av tillvaron blir fråga om yta, snarare än innehåll. Alltså, jag duger inte för jag inte har rätt jacka eller telefon.

Under våren blev frågan om samvetsfrihet för barnmorskor som inte vill utföra aborter stor. Kristdemokraterna har sagt att de inte vill se en lagstiftning om samvetsfrihet eller en samvetsklausul som finns i Norge till exempel. Vad bottnar det i?
– Vad som diskuteras är en samvetsklausul, alltså en möjlighet att avstå från vissa moment i arbetet. Men om man skulle skriva en lag kring det här, är det väldigt svårt att se hur man skulle få den att fungera i praktiken. För att då finns det naturligtvis väldigt många andra som skulle säga ... man kan tänka sig Jehovas vittnen som säger att "vi deltar inte i blodtransfusioner", någon annan säger att "jag deltar inte i en viss verksamhet som har anknytning till djur", när det gäller djurens rättigheter, och så vidare. Jag tror att det mest ändamålsenliga sättet att göra det är att till exempel landstinget i Jönköping skriver in det i sin personalpolicy, att när man anställer försöker hitta platser, möjligheter för personer att få jobb, och att det är vägen framåt. Jag tror att den andra idén snarare riskerar att blockera möjligheter, än att öppna möjligheter.

I frågan om konfessionella friskolor finns det både bland politiker i Alliansen och inte minst på den rödgröna sidan, de som vill försvåra för och till med förbjuda dem. Kristdemokraterna är tydliga med att denna typ av skolor ska få finnas, men att det självklart ska vara en bra kontroll och uppföljning av dessa såväl som andra skolor så att de uppfyller alla skollagens regler. Göran Hägglund betonar föräldrarnas rätt att sätta barnen i den typen av skola de själva vill. Religiösa friskolor möter väldigt många människors önskningar, annars hade föräldrar ju inte valt det.

– Det kan vara personer som själva är till exempel övertygade kristna, men det kan också vara sådana som känner att det här är den miljö där jag skulle vilja sätta mitt barn, där jag tror att mitt barn hamnar i den bästa miljön, utan att föräldrarna för den sakens skull har en personlig övertygelse. Men de skolorna fyller ett viktigt tomrum eller ett viktigt ändamål i vårt samhälle i dag. Det måste vi våga se och stå upp för deras rätt att existera.

Kristdemokraterna har under lång tid balanserat väldigt nära fyraprocentsspärren. Nu, bara någon dag före det stora avgörandet, ser läget lite ljusare ut. Men opinionsmätningar tar Göran Hägglund inte alltför allvarligt på. Inför EU-valet, till exempel kunde mätningarna peka på allt från 2.9 till 6 procent.
– Det som är så bra med att de är så många är att människor förhoppningsvis lär sig att ta varje mätning med en nypa salt och att ingenting är säkert förrän på valdagen.

Lukas Berggren
lukas.berggren@varldenidag.se

 

Tre snabba frågor.

Vilken ministerpost vill du helst ha om du inte får välja socialminister eller statsminister?
– Först ska jag säga att jag trivs fantastisk bra här och vill gärna fortsätta med det som vi har påbörjat. Men jag tycker att det skulle vara spännande att vara justitieminister.

Om du ska beskriva dig själv med tre ord, vem är du då?
– Eftertänksam skulle jag nog säga. Jag skulle nog säga att jag är hyggligt social. Och snäll, med ett väldigt taffligt ord.

Vad gör du som pensionär?
– Jag hoppas kunna få göra allt det som jag inte hunnit under den yrkesverksamma tiden. Jag hoppas kunna resa och jag skulle vilja ha mer tid för att läsa och vara ute i naturen.

Foto: Samuel Björk

Missionsrådet om kritiken: ”Vi är inte en kyrka”

Abortsyn. Trots både intern och extern kritik försvarar Svenska Missionsrådet den formulering i sin policy där man stöder att biståndsmedel går till abort.

Varför demonstrerar du inte nu, Ulvskog?

Ledare Nyligen beslutade EPP – partigruppen i Europaparlamentet där både de svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår – att verka för ett omedelbart...

Expert om höstmörkret: "Ge dig själv en ljuspuls"

Hälsa. Ett bra sätt att mota höstdeppen är med ljus. Och det finns många knep för att fylla på kroppens ljusnivåer. Men den vackra sommaren som var, gör...