Löna inte ont med ont eller hån med hån. Tvärtom ska ni välsigna, för ni är kallade att ärva välsignelse.
1 Petrusbrevet 3:9

Världen idag

Deltagare på en gudstjänst i Ebenezer baptistkyrka i Atlanta, USA. Foto: Phil Skinner / AP / TT

Flitiga kyrkobesökare är mindre otrogna

De som växt upp i skilsmässofamiljer och de som sällan eller aldrig besöker en gudstjänst är otrogna i större utsträckning än flitiga kyrkobesökare med bakgrund i en kärnfamilj. Det visar en ny amerikansk studie.

Nyheter · Publicerad 15:00, 17 jan 2018

Studien, som släpptes förra veckan, konstaterar att 14 procent av personer som brukar gå i kyrkan har varit otrogna, jämfört med 19 procent bland dem som deltar i en gudstjänst endast någon gång per år. Siffrorna gäller vuxna gifta personer. Sambo har inte tagits med i sammanhanget.

Studien har rubriken ”Who Cheats More? The Demographics of Infidelity in America”, vilket betyder ”Vem bedrar mer? Demografin över otrohet i Amerika”. Bakom den står Wendy Wang, forskningschef vid Institutet för familjeforskning.

Men det är inte bara gudstjänstbesöken som spelar roll. En persons politiska identitet, om man är republikan eller demokrat, samt familjebakgrund har också betydelse för vänsterprassel. Det konstateras att 15 procent av de vuxna som växte upp med båda sina biologiska föräldrar har bedragit sin make, jämfört med 18 procent av dem som inte växte upp i sammanhållna familjer.

"Sammantaget är demokrater, vuxna som inte växer upp i intakta familjer, och de som sällan eller aldrig går på religiösa samlingar mer benägna än andra att bedra sin make" säger studien.

– I allmänhet är män mer benägna att bedra än kvinnor, säger Wang och noterar att 20 procent av männen och 13 procent av kvinnorna säger sig ha haft sex med någon annan medan de varit gifta.

Åldern spelar in också. Bland äkta par i åldern 18–29 år är det 11 procent av kvinnorna som varit otrogna, och 10 procent av männen. Klyftan växer snabbt med åldern. I medelåldern ökar otroheten bland både män och kvinnor.

En annan studie som också tittar på religionens betydelse har titeln "Religion och hälsa: En syntes". Den utfördes av Tyler J. Vander Weele, professor i epidemiologi vid Harvardskolan för folkhälsa, som noterade för drygt ett år sedan att religiösa personer har bättre hälsa, längre liv, lägre förekomst av depression och mindre självmord samt mindre sannolikhet för skilsmässa.

I allmänhet är män mer benägna att bedra än kvinnor.

Adaktusson: "Återupprätta relationen med Israel"

Talar i riksdagen När Lars Adaktusson (KD) under onsdagen stiger upp i talarstolen i riksdagen för första gången är det för att efterlysa en ny svensk politik för...

Valet i Bayern slutade i en katastrof för kristsociala CSU

Nyhetskommentar Utrikeskommentar. Framgångar leder inte sällan till mättnad, lättja, självgodhet och en osund självbild. Psykologiska element som dessa finns förvisso bakom...