Jag vill jubla och vara glad över din nåd, ty du ser till mitt lidande, du tar vård om min själ i nöden.
Psaltaren 31:8

Världen idag

Allt fler anmäler brott med kristofobiska motiv enligt Brottsförebyggande rådets statistik som presenterades förra veckan. Foto: Johan Nilsson / TT

Fler anmälningar om hatbrott mot kristna

När Brottsförebyggande rådet (Brå) redovisar sin årliga statistik över anmälda hatbrott konstateras en rejäl ökning av anmälningar om hatbrott mot kristna, så kallade kristofobiska brott. Bland annat har 137 anmälningar för olaga hot eller ofredande med kristofobiskt motiv inkommit under 2015.

Nyheter · Publicerad 14:40, 3 okt 2016

Under förra året har Brå identifierat över 6 900 polisanmälningar med hatbrottsmotiv, den högsta nivån hittills, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

– Hatbrott kan riktas mot individer, men även mot till exempel byggnader och föreningar. Jämfört med föregående år har vi sett betydligt mer klotter och skadegörelse inom offentliga transportmedel och på andra platser och byggnader, som genererar stor spridning av främlingsfientliga budskap, säger Sofia Axell, utredare på Brå.

Den absoluta majoriteten av hatbrotten, 68 procent och knappt 4 770 anmälningar, hade främlingsfientliga och rasistiska motiv. Nio procent av anmälningarna gällde sexuell läggning som motiv, fyra procent hade antisemitiska motiv, åtta procent hade islamofobiska motiv och sex procent, 388 anmälningar, gällde hatbrott där den kristna tron ses som motivet för ett misstänkt brott.

Det är det högsta antalet anmälningar av kristofobiska hatbrott som man sett något år, enligt Brå:s statistik. När man bryter ner siffrorna så kan man se att majoriteten av de anmälda kristofobiska hatbrotten, 48 procent, gäller skadegörelse och klotter. 32 procent av anmälningarna gäller ofredande eller olaga hot och åtta procent, 32 anmälningar, gäller anmälda våldsbrott.

Enligt Brås nationella trygghetsundersökning (NTU), så är dock utsattheten för hatbrott relativt jämn för samtliga motiv, jämfört med tidigare år.

– Även om polisanmälningarna där Brå kunnat identifiera hatbrott ökar för vissa motiv, är det viktigt att komma ihåg att antalet anmälningar inte speglar den faktiska utsattheten för hatbrott. Där är NTU ett bättre mått för att beskriva utsattheten.

– Om anmälningarna ökar behöver det inte vara negativt, eftersom det kan betyda att fler av de som utsätts faktiskt vågar anmäla det till polisen, säger Sara Westerberg på Brå i ett pressmeddelande.

Sedan mätningen 2014 har de av myndigheten identifierade anmälningarna totalt ökat med 11 procent och den vanligaste brottstypen är olaga hot och ofredande, men skadegörelse och klotter är den brottstyp som ökat mest.

Hatbrott kan riktas mot individer, men även mot till exempel byggnader och föreningar.

Vad vill våra partier göra i praktiken?

Ledare God ideologi inte tillräckligt Politiskt arbete har med nödvändighet två sidor.  Det finns en praktisk sida, som handlar om att lösa konkreta samhällsproblem. Olof Palmes ord...