Jag vill jubla och vara glad över din nåd, ty du ser till mitt lidande, du tar vård om min själ i nöden.
Psaltaren 31:8

Världen idag

I Norge pekar forskare nu på ekonomiska orsaker bakom aborter. Därför föreslår Kristelig Folkeparti nu kraftigt höjd ersättning till dem som inte får föräldrapenning. Foto: Jan-Erik Henriksson/Scanpix

”Färre aborter med ökat ekonomiskt stöd”

– Ingen ska behöva göra abort av ekonomiska skäl. Det menar Knut Arild Hareide, ledare för Kristelig Folkeparti, Norges motsvarighet till Kristdemokraterna. Han föreslår därför en fyrdubbling av det engångsstöd som ges till kvinnor som saknar inkomst när de får barn.

Nyheter · Publicerad 00:00, 19 aug 2011

Partiledarens utspel i abortfrågan gjordes på måndagen under en valupptakt i Vennesla och var en reaktion på uppgifter om att det ofta finns ekonomiska skäl bakom en abort.

– Det finns ett klart samband mellan att ha ont om pengar och att göra abort eller inte bli gravid, säger professor Anne Eskild vid Oslo universitets medicinska fakultet till tidningen Vårt Land i en artikel som publicerades samma dag som Hareide talade på valupptakten.

 

Unga kvinnor samt kvinnor från minoritetsgrupper är överrepresenterade i den norska abortstatistiken. Omkring hälften av de kvinnor som gör abort saknar arbetsinkomst, skriver Vårt Land.

Det norska systemet med föräldrapenning liknar det svenska och ger en ersättning som bygger på den inkomst man har före barnets födsel. Föräldrar utan rätt till föräldrapenning kan få en engångsersättning på drygt 35 000 norska kronor, och det är den ersättningen som Kristelig Folkeparti nu vill höja kraftigt.

–Genom att fyrdubbla engångsstödet vill vi göra det enklare att få barn när man önskar det, säger Hareide i en kommentar på partiets hemsida.

 

Partiledaren hänvisar till att statistiken visar att mer än hälften av infödda norska kvinnor under 25 år i Oslo väljer abort om de blir gravida, och han citerar ett uttalande från professor Anne Eskild: ”Vår forskning tyder på att både utbildning och ålder har stor betydelse för reproduktionsmönstret. Båda faktorerna är nära knutna till inkomst och därmed till storleken på den ersättning man får vid födsel.”

– Ändå har regeringen inte prioriterat att öka engångsstödet. Systemet är orättfärdigt och omodernt på det här området. Kristelig Folkeparti önskar ett samhälle som gör det ekonomiskt lättare att få barn om man studerar, säger Hareide.

 

Han har också gett sitt stöd till ett uttalande från partikollegan Kjell Ingolf Ropstad, ledamot i Stortinget, som vill satsa på inhemska adoptioner för att få ner antalet aborter och minska de långa vänte-tiderna för par som vill adoptera.

– Jag tror att information om adoption som alternativ till abort är viktigt. Det bör bli en målsättning att öka det antal som önskar att föda sitt barn, säger han.

 

Från vänsterhåll ifrågasätts att aborter skulle göras av ekonomiska skäl.

Gunn Karin Gjul (Arbei-der-partiet) leder familje- och kulturutskottet i Stortinget. Hon ser inget klart samband mellan aborter och ekonomi.

– Ser man på åldersgruppen under 20 år och de mellan 20 och 24 år, som är den grupp som stått för den högsta abortfrekvensen de senaste 20 åren, är mitt intryck att de inte väljer abort utifrån vilka stödmodeller som finns. Jag tror de väljer att avbryta graviditeten för att de är i en fas av livet där de ännu inte är redo att etablera sig och få barn, säger Gjul.

Statssekreterare Kirsti Bergstö (Socialistisk Venstre) säger till Vårt Land att ekonomiskt stöd till gravida inte är en prioriterad uppgift för regeringen.

KrF:s partiledare Knut Arild Hareide. Foto: Gunnhild Sørås