De som bor vid jordens ändar
 häpnar för dina tecken,
 öster och väster 
 fyller du med jubel.
Ps. 65:9

Världen idag

Halmstad moské. Foto: Google Streetview

Därför slapp imamen åtal

Det är skillnad på rättsväsendets syn på hets mot folkgrupp och allmänhetens uppfattning av det. Så förklarar åklagare Charlotte Österlund beslutet att lägga ner förundersökningen mot den imam i Halmstads moské som talat om homosexualitet som virus.

Nyheter · Publicerad 13:39, 19 okt 2015

Det var i förra veckan som det uppmärksammades att det inte blir något åtal mot den imam i Halmstad som anmälts för hets mot folkgrupp. Upprinnelsen till polisanmälan mot imamen är att han i ett youtubeklipp indirekt jämför homosexualitet med ett virus.

– Din son ska ha ett bra immunförsvar, jag kallar det för immunförsvar. Det finns många virus i Sverige, säger imamen i inspelningen och nämner bland annat homosexualitet som exempel.

Uttalandet är en del av en totalt sex timmar lång undervisningsserie om familjefrågor. Imamen polisanmäldes för hets mot folkgrupp men utredningen ledde alltså aldrig till åtal.

Fallet har vissa paralleller med rättegången mot pingstpastorn Åke Green som i en predikan 2003 förkunnade att "sexuella abnormiteter är en djup cancersvulst på hela samhällskroppen".

Beskedet om att förundersökningen mot Halmstadsimamen lagts ned har väckt reaktioner såväl i HBTQ-rörelsen som inom frikyrkliga sammanhang, där man reagerar på att imamen går fri från åtal, medan pingstpastorn åtalades, även om han till slut friades.

Charlotte Österlund, vice chefsåklagare i Halmstad som drev utredningen mot imamen, menar att man inte kan jämföra fallen.
– Nej, varje fall bedöms för sig och det går inte dra några paralleller mellan dem. Ryckt ur sitt sammanhang så utgör det här uttalandet inget brottsligt, även om det är klandervärt enligt min åsikt, säger hon till Världen idag.

Från HBTQ-rörelsens håll är framför allt RFSL i Halland kritiska och menar att ni i utredningen inte jämfört med Europakonventionen, hur vill du kommentera det?
– Det är så att jag måste titta på om något brott har begåtts. Sett ur sitt sammanhang så ser jag inte att det är något brottsligt.

RFSL säger till SVT Nyheter Halland att de kommer att begära en överprövning av beslutet. Charlotte Österlund förklarar vad det innebär.
– Jag kommer då skicka det till vårt utvecklingscenter. Där är det en överåklagare som får titta på det och utröna om det begåtts några misstag i utredningen, säger hon till Världen idag.

En del debattörer menar nu att religionsfriheten får trumfa hets mot folkgrupp. Bland annat skriver Mårten Schultz i Svenska Dagbladet att "Green-målet illustrerar hur de grundläggande friheterna kan utmana svensk lag och hur hetslagstiftningen kan skava mot dessa friheter."

Åklagaren menar tvärtom att man inte tagit hänsyn till de internationella rättigheterna i bedömningen.
– Nej, faktiskt inte. Vi har bara tittat på det i ett rent straffrättsligt perspektiv och har inte vägt in något när det gäller religionsfrihet och i princip inte heller när det gäller yttrandefrihetsperspektiv. Jag har i uppgift att utreda om något brott blivit begånget, konstaterar hon.

Hon menar att det finns en viss skillnad mellan hur rättsväsendet ser på begreppet "Hets mot folkgrupp" och hur allmänheten uppfattar vad det inrymmer.

– Det tror jag att det gör. Det handlar om våra bedömningar, och där gör vi även en uppsåtsbedömning. Det är ett klandervärt uttalande som jag inte på något sätt tycker är lämpligt. Det är i den här uppsåtsbedömningen som diskrepansen ligger. Syftet med uttalandet och den värderingen man gör kring det, säger Charlotte Österberg.

Samuel Björk
samuel.bjork@varldenidag.se