Ingen är som du, Herre. Du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
Jeremia 10:6

Världen idag

C-profil om hanteringen av LSS: ”Djupt omoralisk”

Allt fler LSS-avslag för funktionshindrade barn har orsakat stor oro i berörda familjer. Att regeringen samtidigt nu lovar fem miljarder för en extra ledig vecka för alla barnfamiljer väcker stark kritik. – Oförsvarbart att regeringen först valt att ta från svaga grupper, för att sedan ha pengar till att så här under galgen ge välfärdslöften för att vinna valet, säger Ola Nilsson (KD), socialnämndens ordförande i Jönköping.

Nyheter · Publicerad 15:00, 1 sep 2018

SVT har frågat alla Sveriges 290 kommuner om följderna av att allt fler personer med funktionshinder de senaste tre åren mist sin rätt till assistans.

Av de 223 som svarat uppgav 144, eller nästan 67 procent, att de har fått ökade kostnader från och med 2017 i och med Försäkringskassans hårdare tolkning. 

Sju kommuner – Jönköping, Ljungby, Malung-Sälen, Vadstena, Åstorp, Övertorneå och Västerås – svarar att man bygger eller överväger att bygga nya boenden för barn och ungdomar. Också i Sollentuna har flera barn ansökt om barnboende.

I Jönköping har kommunen startat två nya heltidsboenden för barn.

– Rent personligt tycker jag att det är tråkigt att kommunen inte kan ge det stöd som behövs för att de här barnen ska kunna bo kvar hemma, säger Anna Bunninger, chef inom funktionshinderomsorgen i Jönköping, till SVT Nyheter.

Ändå lägger Jönköpings kommuen ner stora belopp – förra året 50 miljoner kronor – på att ge stöd till dem som inte får rätt till statlig assistansersättning. Kommunen har rentav nominerats till tidningen Heja olikas utmärkelse som Bästa LSS-kommun 2018.

– Vi vill vara en bra kommun att leva i även för dem med funktionshinder, säger Ola Nilsson (KD), ordförande i socialnämnden i Jönköping.

– Från KD:s och Alliansens sida tycker vi att det är oförsvarbart att regeringen först valt att ta från svaga grupper, för att sedan ha pengar till att så här under galgen ge välfärdslöften för att vinna valet.

Socialdemokraterna säger nu att de vill göra upp med andra partier om assistans för funktionshindrade och LSS för att utsatta barn ska få den hjälp de behöver.

– Om det kostar 700 miljoner, en miljard eller om det kostar mer: vårt besked är att vi har råd att ge stöd till barn i behov, sade Lena Hallengren (S) på en pressträff om partiets valrörelse.

Och statsminister Stefan Löfven (S), vars regering inför 2016 uppmanade Försäkringskassan att strama åt assistansersättningen, säger att det egentligen inte går att sätta ett tak för kostnaderna.

– De som behöver hjälp att andas och att få i sig mat ska få det, säger han till TT, och kallar lagen föråldrad.

Anders W Jonsson (C) sitter i socialutskottet i riksdagen och har varit engagerad i frågan om assistantersättning länge.

– Det är bättre att de ändrar sig än att de inte ändrar sig, säger han om regeringens omsvängning, samtidigt som han kallar hanteringen av frågan "djupt omoralisk".

– De sa att lagen skulle börja tillämpas striktare, vilket gjorde att man letade upp gamla domar, gjorde precis som regeringen sagt, och bekräftade det i nya domar. När kritiken kom valde regeringen att skylla på domstolarna och Försäkringskassan.

I egenskap av både riksdagsledamot och barnläkare träffar Anders W Jonsson ständigt människor som på olika sätt berörs av ändringarna av assistansen.

– Det är den stora välfärdsfrågan i den här valdebatten. Det är få människor det handlar om, men deras liv förändras på ett genomgripande sätt, säger han.

– Och det är Socialdemokraterna som orkestrerat detta, de som alltid talat om solidaritet med de svaga, men nu helt tappat konceptet.

Från KD:s och Alliansens sida tycker vi att det är oförsvarbart att regeringen först valt att ta från svaga grupper, för att sedan ha pengar till att så här under galgen ge välfärdslöften för att vinna valet.

Assistansersättning - LSS

Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag för funktionshindrade (LSS), som infördes 1994.

Den statliga ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka. Kommuner ska stå för assistansen för dem med mindre behov än 20 timmar/vecka.

1994 fick 6 100 personer statlig assistansersättning. I oktober 2015 var det nästan 16 200 som fick det. I augusti i år hade cirka 14 500 statlig assistans, cirka 1 700 färre än oktober 2015.

Mellan 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period.

Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna. Det året, 2016, minskade utgifterna med flera miljarder. Domar och tolkningar av dem har gjort det svårare att få statlig assistans, särskilt vad gäller nya ansökningar.

Regeringen har gjort flera lagändringar för att minska konsekvenserna av domar.

En stor utredning om LSS ska vara klar i december i år.

Källor: TT/Regeringskansliet, Försäkringskassan