Löna inte ont med ont eller hån med hån. Tvärtom ska ni välsigna, för ni är kallade att ärva välsignelse.
1 Petrusbrevet 3:9

Världen idag

Avlatsbrev triggade reformationen

Avlatshandel, skärseld och maktfullkomlighet. Situationen i medeltidens romersk-katolska kyrka bäddade för den stora reformationen.

Nyheter · Publicerad 18:12, 30 okt 2017

Denna kyrka stod på höjden av makt och inflytande under högmedeltiden (1000-1300). Men under senmedeltiden (1300-1500) tilltog kritiken av vad som uppfattades som påvedömets andliga och moraliska förfall.

– Nya lekmannarörelser stod för den mest radikala kritiken, men kritik fanns även inom andra delar av kyrkan och bland många av Europas furstar, berättar Torbjörn Aronson, docent i kyrkohistoria.

Kritiken riktade sig mot påvens inblandning i politiska frågor och pastoral praxis, som till exempel avlat och läran om skärseld. Men också mot de stora ekonomiska resurser som flöt in till påvedömet. Påven själv hade 1309 blivit tvingad av Frankrikes kung att flytta sitt residens, från Rom till franska Avignon.

– Det påvliga hovet i Avignon utmålades av påvedömets kritiker som ett tillhåll för synd och girighet. Reformförespråkare inom kyrkan, bland annat den heliga Birgitta från Sverige, hävdade att påvens återvändande till Rom skulle medföra en ändring till det bättre, säger Aronson och berättar hur svenskan fick sin vilja fram.

Men trots att påven (Gregorius XI) 1377 återvände till Rom upphörde inte påvedömets kris. I den maktstrid som följde hade kyrkan en tid tre påvar samtidigt. Det hela löstes vid kyrkomötet i Konstantz (1414-1418) där en ny påve valdes som blev allmänt erkänd.Påvestolens ställning stärktes nu rejält.

Sedan länge var avlat ett viktigt begrepp i den romersk-katolska kyrkans praxis.

– Avlat kunde ske i form av gottgörelse för begångna synder och genom botgärningar, säger Torbjörn Aronson.

– Men även om synderna efter förlåtelsen ansågs vara utplånade, räknade kyrkan i sin praxis med att deras konsekvenser behövde sonas för att den döpte skulle kunna nå evigheten hos Gud, säger Torbjörn Aronson och förklarar hur läran om skärselden utvecklades.

– Varje synd tänktes motsvara en viss tid i skärselden. Avlat kunde minska antalet år för en själv, eller för den avlidne person som man skänkte avlaten.

Redan från början av 1000-talet blev det vanligt i Frankrike att biskoparna utfärdade generella avlater till alla som företog en viss vallfärd eller skänkte pengar till ett kyrkobygge. Insamlingar sköttes av särskilda avlatspredikanter.

– Det här blev grunden för att man under senmedeltiden började med ren försäljning av avlatsbrev, förklarar Torbjörn Aronson.

I kölvattnet av maktstriderna urholkades förtroendet för kyrkan. I stället började nya bibelorienterade lekmannarörelser uppstå i Frankrike, England och Centraleuropa.

– De var föregångare till reformationen genom sin bibelbaserade fromhet, förklarar Torbjörn Aronson och berättar om den första kända lekmannarörelsen – valdenserna.

Namnet fick de genom sin ledare, Pierre Valdes (1140-1218), en rik köpman från Lyon i Frankrike.

– Han hade blivit omvänd och därefter börjat arbeta för att sprida evangeliet och översätta Bibeln till folkspråken, berättar Aronson. Valdes sände ut predikanter två och två, vilka snart genomkorsade hela Europa. Utmärkande för valdenserna var att de ansåg att Bibeln var den avgörande auktoriteten beträffande tro och liv.

Eftersom de valdensiska predikanterna inte var prästvigda och inte underordnade de lokala biskoparna, kom de i konflikt med kyrkan och förbjöds att predika. Ja, de började även förföljas med våld.

– De drog sig upp i Alperna och vissa grupper utvandrade till andra delar av Europa. Under 1500-talet förenade sig valdenserna med den frambrytande reformationen.

Men redan under 1300- och 1400-talen uppstod flera större lekmannarörelser. Dessa uppfattades som villolärare av den romersk-katolska kyrkan. En verklig vägröjare för dessa rörelser blev John Wycliffe (1320-1384), professor i teologi vid universitetet i Oxford.

– Han argumenterade mot helgondyrkan, vallfärder, reliker, avlat, och slutligen även mot transsubstantiationsläran (den nattvardslära som förkunnar att brödet och vinet förvandlas till Jesu kropp och blod, red.anm.). I frälsningsläran följde han Augustinus och undervisade att människan inte kunde förtjäna Guds nåd genom egna gärningar.

– Påven fördömde flera av Wycliffes uppfattningar, men genom stödet från den dåvarande drottningen undgick Wycliffe kättarbålet.

De skrifter Wycliffe producerade blev en viktig inspirationskälla för den husitiska rörelsen i Böhmen-Mähren, beläget i dagens Tjeckien. Där flockades studenter från hela Europa kring det universitet som startats av kejsaren 1348. En av dem, Jan Hus (1373-1415) var en tjeckisk bondson som kommit för att studera till präst. 1401 blev han själv universitetets rektor.

– Han verkade även som predikant i det stora Betlehems-kapellet, säger Torbjörn Aronson och beskriver en gudabenådad agitator som samlade skaror.

Jan Hus utmanade romersk-katolska kyrkans idé att lekmän inte fick ta del av vinet vid nattvarden. Det skulle stå honom dyrt. Hans förkunnelse bannlystes av påven och han blev tvungen att gömma sig på den tjeckiska landsbygden. Men efter en tid erbjöds Hus fri lejd av kejsaren att komma till kyrkomötet i Konstanz 1414-17, detta för att få tillfälle att framlägga sina uppfattningar. Väl framme fängslades han dock.

– Efter flera månader i fängelse blev Hus, på sin födelsedag, förd ut ur sin cell för att levande brännas på bål.

Tragedin var stor. Men bakom hörnet väntade en ny tid. Hundra år senare skulle Martin Luther spika upp sina 95 teser och bana väg för många av de idéer som Hus gett sitt liv för.

– I Martin Luthers liv och teologi förenades kritiken av förtjänstteologin och påvedömet med en bibelbaserad tro som liknade lekmannarörelsernas, sammanfattar Torbjörn Aronson och framhåller inte minst förkunnelsen om rättfärdiggörelse genom tro.

– Detta blev centrum i Luthers teologi. Människans frälsning berodde bara på Guds nåd i Kristus och ingenting kunde förtjänas eller läggas till.

Löfven redo kompromissa för en ny regering

Politik Socialdemokraternas Stefan Löfven är redo att försöka bilda en ny regering. Han öppnar upp för kompromisser med borgerliga partier.

Hans ovilja att viga homopar har resulterat i hård debatt

Göteborg. Den nya kyrkoherden i Mölndals pastorat, Carl Sjögren, debatteras just nu på sociala medier. Orsaken är en intervju i Mölndals-Posten, där han uppger...

Varför tiger medierna om Elidas Israelresa?

Ledare Journalistik om Israel Medieuppbådet var stort när Elida anlände till Israel i förra veckan. Från israeliska medier vill säga. Stora tv-kanaler och tidningar var på plats...

Viger inte homopar – har stort stöd i Stockholmsförsamling

Vigsel. Ytterligare en nytillträdd kyrkoherde har kritiserats för att han inte vill viga homosexuella par, Petter Sundelius i Stockholmsförsamlingen S:t...