Marte Wexelsen Goksøyr (till vänster) är bekymrad över att människor med Downs syndrom ses som mindre värda. Statsminister Jens Stoltenberg (t h) vill införa tidigare ultraljud under graviditeter, vilket kritiker menar kommer att leda till ännu fler aborter av foster med kromosomavvikelser. Foto: Scanpix
Har jag inte rätt att leva?
Marta, 28, med Downs syndrom frågade statsministern
Blir Norge bättre utan människor med Downs syndrom? När en ung kvinna med Downs syndrom ställde den frågan till norske statsministern Jens Stoltenberg väckte det stor uppmärksamhet.
Ännu fler foster med Downs syndrom kommer att aborteras om tidigare ultraljud införs. Det fruktar unga skådespelerskan Marte Wexelsen Goksøyr, som nyligen väckte uppståndelse när hon krävde besked av statsminister Jens Stoltenberg om hans syn på människor med Downs syndrom.
Genom tidigare ultraljudsundersökningar, som Arbeiderpartiet nu vill införa för Norges gravida kvinnor, kan Downs syndrom upptäckas, vilket väntas leda till att ännu fler foster med denna kromosomavvikelse blir aborterade. Frågan är omdebatterad och åsikterna går i sär i Stortinget. Arbeiderpartiet (AP) har stöd av Fremskrittspartiet (FP), men förslaget kritiseras av Høyre, Senterpartiet och Kristelig Folkeparti (KrF).
Efter en frågestund i Stortinget i februari mötte statsminister Jens Stoltenberg Marte Wexelsen Goksøyr, en ung skådespelerska som själv har Downs syndrom och är skarpt kritisk mot allt färre barn med Downs syndrom får födas. Klädd i en t-shirt med trycket "Utrotningshotad", och inför en skara av journalister, frågade hon om statsministern tycker att samhället blir bättre utan personer med Downs syndrom. Stoltenberg svarade att han inte tycker det.
– Jag tror vi blir ett allsidigt samhälle med större förståelse för att vi är olika, när vi har människor med olika funktionshämningar bland oss, sade statsministern.
Han hävdade dessutom att "väldigt många" av de kvinnor som upptäcker att fostret kan ha Downs syndrom ändå väljer att föda barnet. Detta trots att statistik visar att 85 procent av norska kvinnor som får veta att fostret kan ha Downs syndrom väljer abort.
Erfarenheter från grannländerna visar att tidigare ultraljud drastisk ökar antalet aborter av foster som misstänks ha Downs syndrom. Efter att ultraljud i vecka 12 infördes i Danmark 2004 sjönk snabbt antalet födda barn med Downs syndrom, och i dag görs abort i de allra flesta fall. I Sverige väljer nu två av tre kvinnor som upptäcker ett kromosomfel att göra abort, enligt uppgifter från Socialstyrelsen förra året.
Lars Ødegård, ordförande i Bioteknologinämnden, ett rådgivande organ som tillsatts av norska regeringen, är mycket kritisk till förslaget om att erbjuda alla gravida kvinnor tidigare ultraljud, och jämför med situationen i Danmark.
– I Danmark har de vad jag vill kalla en omfattande jakt efter foster med Downs syndrom, säger han till Dagsavisen. Han menar att budskapet till personer med Downs syndrom är tydligt: "Du är inte önskvärd".
I sökandet efter foster med Downs syndrom riskerar dessutom många fullt friska foster att aborteras, varnar Bjørn Hoffman, professor i medicinsk etik vid Oslo universitet. I tidningen Aftenposten skriver han att felprocenten är så hög att priset man måste betala för att undgå barn med Downs syndrom är "cirka 0,4 friska foster för att upptäcka (och undvika) ett barn med Downs syndrom".
Tore Hagebakken, talesman i hälsofrågor för Arbeiderpartiet tillbakavisar jämförelserna med Danmark.
– Vi önskar överhuvudtaget inget sorteringssamhälle, säger han till Dagsavisen och menar att skillnaden mot Danmark är stor. Där erbjuds både ultraljud och två blodprov, och i Norge ska det enligt förslaget endast vara ultraljud.
Han menar också att norska kvinnor sällan fattar beslut om abort efter ultraljud och att avsikten är att ge alla gravida lika möjlighet till uppföljning under graviditeten.
– Vårt huvudargumentet är att vi menar att tidigt ultraljud kommer att rädda liv.
David Högfeldt
david.hogfeldt@varldenidag.se
