Jenny Kiiskinen hoppas att den forskning om hatbrott i Malmö som hon just nu är mitt uppe i ska leda till en politisk medvetenhet. För henne handlar det om demokrati och mänskliga rättigheter. Foto: Annica Skenberg

Hon granskar hatbrotten

Jenny Kiiskinen med kolleger vill få en bild av antisemitism

Skånska hatbrott är under lupp. Tillsammans med fyra forskarkolleger ser fil dr Jenny Kiiskinen, Malmö högskola, på bland annat antisemitism, dess orsaker och konsekvenser.
– För mig är det ytterst en fråga om demokrati, säger hon.

Forskningsprojektet, som har titeln "Hatbrott i Skåne – orsaker, konsekvenser och stödinsatser" drog i gång vid årsskiftet och ska 2015 förhoppningsvis ge en bättre bild av varför just Skåne – och i synnerhet då Malmö – intar en föga smickrande förstaplats på svensktoppen över begångna hatbrott.
– Det är just detta, att Malmö sticker ut jämfört med Stockholm och Göteborg, framför allt när det gäller antisemitism, vilket statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har visat, som är bakgrunden till vårt arbete, berättar Jenny Kiiskinen.
Tillsammans med docent Anders S Wigerfelt, som är projektansvarig, fil dr Berit Wigerfelt och professor Pieter Bevelander, är det något av jungfrulig mark som hon nu ska bryta, för hatbrott är något som svensk forskning inte har sysslat med så mycket tidigare.
– Med vår forskning vill vi försöka hitta orsakerna till varför det är som det är här i Malmö, säger Jenny Kiiskinen, som också betonar projektets individnära perspektiv:
– Konsekvensen av att vara ett offer och av att vara del av en riskgrupp.
Projektet består av olika delar, bland annat enkät till 5 000 16-19–åringar.
– Den delen hoppas vi kunna utvidga till hela Sverige, säger Jenny Kiiskinen.

Även om det är antisemitism som solkat Malmös rykte, är det inte bara den formen av hatbrott som forskarna nu vill veta mom. Även romer, muslimer och hbtq:are är utsatta och forskarna betar av grupp för grupp. Först ut har judarna varit.
– Vi har etablerat kontakt med Judiska församlingen och medlemmar där, såväl unga som vuxna, både sådana som har varit och inte varit utsatta för hatbrott, fortsätter Jenny Kiiskinen, som också berättar att det har gått mycket bra att intervjua de judiska ungdomarna i grupp.
– De känner varandra väl och är trygga med varandra, säger hon.

Forskarna har också arbetat med representanter för afro-svenskar och nu under hösten har även romer och hbtq:are kommit med i bilden. Dessa två grupper ses som särskilt utsatta eftersom att de inte sällan har mötts av en polisjargong som gjort ont värre och därför drar sig för att anmäla brott. Men självinsikt har gjort att Malmöpolisen helt nyligen inrättade en jourtelefon för hatbrott för att visa att man tar den kritik som riktats på allvar.
Undersökningen av den muslimska gruppen börjar till våren.

Även om arbetet är långt ifrån färdigt, har det ändå börjat ge frukt. Till sig har forskarteamet nämligen knutit en referensgrupp, bestående av representanter för olika myndigheter.
– Till exempel polis­myn­dig­heten i Skåne, åklagar­myndig­heten, läns­styrelsen, Kommun­för­bund­et och flera från Malmö stad. Vi träffas regel­bundet och då sker ett konstant utbyte av information. Det har redan lett till input i form av att grupp­medlemmar har kunnat få upp ögonen för vilka frågor som ska ställas till både offer och förövare. Vi vill nämligen också ha med för­övar­perspektivet, säger Jenny Kiiskinen.
Och några problem med att värva folk till referensgruppen har det inte varit.
– Tvärtom har de varit mycket positiva redan från början och det har inte varit svårt att få dem att sätta av tid. Det visar att det finns ett stort behov.

Jenny Kiiskinens önskan är att det arbete som hon nu är mitt uppe i ska gagna hela samhället.
– Jag hoppas att det ska kunna leda till att frågorna kommer upp på den politiska dagordningen. För mig handlar det om demokrati och mänskliga rättigheter. Ingen ska behöva utsättas för brott på grund av vem man är, säger hon.

Fotnot: Det är Vetenskaps­rådet och Brottsoffer­myndig­heten som finansierar projektet.

➜ Fakta Flest antireligiösa hatbrott i Malmö

• Statistik från BRÅ för 2011 visar att det i Stockholm anmäldes 859 hatbrott, vilket per 100 000 invånare motsvarar 101 brott.
Göteborg: Totalt: 278. Per 100 000: 53.
Malmö: Totalt: 262. Per 100 000: 87

• När det gäller anti-religiösa motiv intar Malmö en särställning med 66 brott totalt eller 22 per 100 000 invånare. Motsvarande siffror från Stockholm: Totalt 82 brott, 10 per 100 000 invånare. Göteborg: 42 totalt eller 8 per 100 000 invånare.

• När det gäller hatbrott flaggar BRÅ för att det kan finnas två typer av mörkertal. Dels om hatbrott som aldrig anmäls, dels om brott som visserligen anmäls men där polisen inte uppfattar att det finns ett hatbrottsmotiv och därför inte noterar detta.