Foto: Scanpix

Trögt med kollekt via skattsedeln

Frikyrkorna går miste om stora pengar genom att så pass få av deras medlemmar ansluter sig till det statliga uppbördssystemet. Ett skäl kan vara bristande information. Men synen på det egna givandet och lojalitet gentemot Svenska kyrkan spelar också in, enligt företrädare för samfunden.

Sedan år 2000, då Svenska kyrkan skiljdes från staten, kan även andra trossamfund än Svenska kyrkan få Skatteverkets hjälp med att ta in medlemmarnas kyrkoavgift – en procent av den beskattningsbara inkomsten. Hittills har tolv samfund valt att göra det, även om tre av dessa inte ansluts till systemet förrän nästa år.
Ett stort regelbundet givande skulle kunna ge ett ansenligt tillskott i kassakistan hos frikyrkor som brottas med små resurser. Det riktigt stora inflödet har dock uteblivit. I alla samfund utom ett – Katolska kyrkan – måste den enskilde medlemmen nämligen ge ett skriftligt medgivande till att kyrkoavgiften dras genom skatten. Och hittills har som mest knappt en fjärdedel av ett samfunds medlemmar gått med på att stödja sin kyrka genom skatten.

En av flera orsaker till att andelen inte är högre, kan vara att många frikyrkligt aktiva sedan tidigare är medlemmar även i Svenska kyrkan. Och frikyrkorna anser inte att de kan uppmuntra sina medlemmar att lämna modersamfundet.
– Vi arbetar med att få fler av våra medlemmar att ge sin kyrkoavgift till Allians­missionen, men vi propagerar inte för att de ska lämna Svenska kyrkan, förklarar JanOlof Svensson, administrativ chef för Svenska alliansmissionen, där 16 procent av medlemmarna ger sin kyrkoavgift genom skatten.
En följd av detta resonemang är att det mindre och resurssvagare samfund där den troende faktiskt är aktiv, går miste om viktiga bidrag. I stället tillfaller dessa medel det stora och relativt välbärgade samfund där man i många fall endast har ett nominellt medlemskap.
Men det finns även andra skäl till att frikyrkornas medlemmar inte går med i det statliga avgiftssystemet.

Staffan Jenemark, administrativ chef vid Evangeliska frikyrkan (EFK), berättar att många av samfundets medlemmar redan för länge sedan hörsammade uppmaningen att lämna Svenska kyrkan.
– För dem är det inte fråga om att byta ut det samfund man redan ger till genom skatten, utan att över huvud taget gå med i systemet. Och det kan vara ett ännu större steg att ta, säger han.
Det verkar, enligt EFK, vara lättare för dem som just fyllt 18 år att fatta beslutet att lämna Svenska kyrkan, och att i samband med det låta EFK få in deras kyrkoavgift genom Skatteverket.
– Många av de äldre – och det gäller nog alla frikyrkliga – har en reservation mot kyrkoavgiften. De tänker att deras givande är något mellan dem och Gud, och inget som staten ska bry sig om, säger Staffan Jenemark.

Men han sticker inte under stol med att det vore ett stort tillskott för samfundet att få in fler personer som gav sin kyrko­avgift genom skatten.
– Det skulle ge en enormt positiv ökad plattform för samfundet och församlingarna, eftersom pengarna delas mellan den centrala nivån och församlingarna. Oftast är det dessutom så att om en person börjar ge en procent av sin inkomst genom Skatteverket, så slutar man inte med sitt tidigare direkta givande.
Att samfundet centralt skulle vara mer offensivt i sin information om avgiften gentemot medlemmarna i de lokala församlingarna är dock ett känsligt kapitel.
– Vi för en diskussion om detta varje år, och det handlar ju ytterst om gränslinjen mellan en sådan ”offensiv” och respekten mot de enskilda församlingarnas självbestämmande, säger Staffan Jenemark.

Sista dagen för att ge sitt medgivande för komma med i skattesystemet 2013 är den 1 november. Ett samfund som så här i slutspurten försöker att göra lite mer reklam för kyrkoavgiften är Svenska alliansmissionen, som för ett par veckor sedan la upp en musikvideo på Youtube, med budskapet ”Ge din kyrkoavgift till Allians­missionen”.
Vid denna tidnings pressläggning hade den haft 161 visningar.