Kyrkomötet i Uppsala
Kyrkstämman på väg tillbaka i Svenska kyrkan
I dag avslutas första sessionen av Svenska kyrkans kyrkomöte som genomfört sitt utskottsarbete i Uppsala.
Allt talar för att organisationsutskottet i Kyrkomötet kommer att följa kyrkostyrelsens förslag om en ny struktur för Svenska kyrkan.
Trots tidigare socialdemokratisk motvilja ser det ut som att utskottet håller fast vid att ta hänsyn även till den lokala församlingsnivån. Det striden har gällt rör paragraf 22 och 23 i kyrkostyrelsens skrivelse om strukturfrågor och handlar om val av församlingsråd, där de övriga nomineringsgrupperna, med viss tvekan från Centerpartiet, tidigare har fått igenom följande skrivning:
"Det nyvalda kyrkofullmäktige ska inför val av församlingsråd genomföra ett församlingsmöte eller annat öppet nomineringsmöte som säkerställer församlingens inflytande. Vid ett sådant möte nominerar församlingens röstberättigade medlemmar kandidater till församlingsrådet."
I praktiken innebär det att kyrkstämman återkommer till de svenskkyrkliga församlingarna för att nominera de lokala företrädarna till de lokala församlingsråden.
Socialdemokraterna har i stället betonat det centrala kyrkofullmäktiges beslutsrätt i pastoratet att utse vem man vill till den enskilda församlingens råd – en linje som blir svår att hävda då den lokala församlingen fört fram egna namn vid kyrkstämman.
I framtiden är det alltså att vänta en dragkamp mellan församlingens egen nominering och pastoratets kyrkoråds centrala beslut om vilka personer som verkligen ska sitta i församlingsrådet.
Kritikerna från främst Frimodig kyrka (FK) och delvis Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR) har varnat för att strukturutredningens förslag leder till en ökad centralisering inom Svenska kyrkan med toppstyrning från det centrala kyrkofullmäktige i pastoratet.
Framtiden får utvisa om den öppning som paragraf 23 ger om att införa ett församlingsmöte eller annat öppet nomineringsmöte kan motverka en sådan centraliserande styrning.
Båda nomineringsgrupperna befarar inte bara en försämrad församlingsdemokrati utan också ett uttunnat gudstjänstliv.
Det krav som nu ligger på varje församling att fira gudstjänst varje söndag för att över huvud taget få kalla sig för en församling, flyttas nu över till pastoratet, vilket mycket väl kan bestå av flera församlingar.
Det innebär att församlingen inte blir den grundläggande enheten för gudstjänstgemenskapen utan den högre nivån, pastoratet.
En annan kontroversiell fråga i årets Kyrkomöte är den om ny ersättningsstadga, föreslagen av kyrkomötets presidium bestående av Gunnar Sibbmark (M), Karin Perers (C) och Lars Rydje (S).
Samtidigt som Kyrkomötet har minskats ned i tid från och med i år som en del av rikskyrkans besparingsprogram, innebär de nya propåerna om att ge ersättning även för förlorad arbetsförtjänst till kyrkomötesombuden i stället en fördyring med 1 miljon kronor.
