Berth Löndahl, kyrkoherde i Bunkeflo församling utanför Malmö, är starkt kritisk till omstruktureringen, som han säger blir förödande på sikt. Foto: Annica Skenberg

Sammanslagning oroar i Malmö

Färre medlemmar och sinande kassa tvingar Svenska kyrkan i Malmö till nytänkande. Men förslaget, att sexton pastorat/församlingar ska bli ett pastorat sågas av Berth Löndahl, kyrkoherde i Bunkeflo.
– Förödande på sikt, säger han.

MALMÖ Det ser dystert ut för Svenska kyrkan i Malmö. Staden växer i en sällan skådad takt; 303 000 invånare i dag beräknas bli 338 000 år 2020, och cirka 400 000 år 2030. Men för kyrkan är detta ingen fördel, utan snarare tvärtom. En stor del av invånarna har nämligen rötterna utomlands och tillhör, i många fall, andra religioner eller kristna samfund och kyrkor. Därtill kommer att hälften av befolkningen är under 35 år, en grupp som – om än aldrig så helsvensk – inte direkt högprioriterar medlemskap i Svenska kyrkan. Detta har redan haft effekter: nyåret 2008 var 54,4 procent av invånarna medlemmar, vid ingången till 2011 hade siffran sjunkit till 47,9.
Det här svider ju också ekonomiskt: 2010 fick Malmö kyrkliga samfällighet in 216 miljoner kronor, prognosen för 2015 pekar på 203 miljoner.

För att kunna möta framtiden måste något göras, och efter den 1 januari 2014 pekar allt på att kartan över det svenskkyrkliga Malmö har ritats om radikalt. Enligt förslaget – som Samfällda kyrkofullmäktige redan har sagt ja till och som sannolikt också får grönt ljus av Stiftsstyrelsen i Lund och Kyrkomötet – blir dagens sexton pastorat bara ett, ledda av en enda kyrkoherde och med ett enda kyrkoråd. I dag finns lika många herdar och kyrkoråd som pastorat. Det enda pastoratet indelas i sex församlingar med en arbetsledande komminister och ett församlingsråd, som endast har beslutanderätt på delegation.
Men om fullmäktige ser idel fördelar, är flera av kyrkoherdarna desto mer kritiska. En av dem är Berth Löndahl, med 30 år på nacken som kyrkoherde i Bunkeflo.
– Jag ser hur det har gått efter sammanslagningar i andra städer. Det blir förödande, helt enkelt, med anställda som kommer resande, säger han.

Och det är just den kontinuerliga närvaron och den lokala förankringen, som han ser hotad.
– I förslaget sägs ingenting om den lokala nivån. Den är fullständigt avgörande om en församling ska evangelisera och vara en helig plats. Svenska kyrkan har en unik närvaro i hela landet, men nu riskerar man att göra en reträtt, säger han.
Bunkeflo är ett av Svenska kyrkans starkare fästen i Malmö. 62 procent av invånarna är medlemmar, aktiviteten i och uppslutningen kring kyrkan är stor och bara söndagens högmässa brukar ha 100-talet deltagare.
– En förklaring till att församlingen är så levande är att vi är närvarande, att folk möter samma kända ansikten år efter år. Men omstruktureringen betyder att personal också blir omflyttningsbar och kan sättas in på olika platser, allt efter behov, säger han.

Faran för att pastoraten kommer att förlora sin profil, för att i stället bli main-stream, ser han som överhängande. Och mainstream är man inte i Bunkeflo. Där har liberalteologin aldrig haft en plats utan det är högkyrkligheten som gäller. Berth Löndahl förklarar begreppet:
– En katolsk evangelisk kristendom. Mötet mellan det evangelikala, evangeliserande Kristocentriska – en tydlig förkunnelse om Jesus Kristus – och det liturgiskt medvetna, säger han.

Generell motståndare till sammanslagningar är han inte. Tvärtom ser han i vissa fall fördelar och pekar på cityförsamlingarna, som har likartade verksamheter med bara några hundra meter emellan. Eller församlingar med dåligt underlag, exempelvis Västra Skrävlinge, som med sina 14,7 procent har Sveriges lägsta medlems­antal.
– Men väl fungerande församlingar som exempelvis Bunkeflo, Slottsstaden, Oxie och Limhamn borde förbli intakta, säger han.
Nej, han ser inga fördelar med stordrift och frågar sig om det är rimligt att Malmö med 150 000 medlemmar ska ha samma organisation som en landsbygdsförsamling med 3 000 anslutna.
En liknande omstrukturering var också tänkt för Göteborg, men där begärde samfälligheten anstånd, vilket också Malmö kunde ha gjort.
– Men varför så inte skedde, ska du inte fråga mig om, säger Berth Löndahl.



➜ FAKTA Svenska kyrkan i Malmö

• 30 procent av dagens invånare i Malmö är födda utomlands. Räknar man in dem som är födda i Sverige, men har en förälder född i annat land, är siffran 40 procent. Det finns 174 nationaliteter och det talas 150 olika språk.

• Församlingarna i Malmö, som redan nu har ett omfattande samarbete, bildar Malmö kyrkliga samfällighet, som svarar för ekonomisk utjämning, resurs- hushållning och service. Även fastighetsförvaltning, personaladministration, övergripande information- och IT-verksamhet och begravningsverksamhet ingår i uppdraget. Samfällda kyrkofullmäktiges arbetsuppgifter är bland annat att godkänna bokslut och upprätta budget. Kyrkonämnden är samfällighetens styrelse och ansvarar för övergripande mål, riktlinjer och ekonomiska ramar.

• Kyrkoråden i de enskilda församlingarna beslutar om den egna församlingens angelägenheter och har en rambudget som samfälligheten har tilldelat.