En syrisk kvinna i ett flyktingläget i Jordanien. Jordanien har fått ta emot nära 44 000 syrisk flyktingar. Foto: Scanpix
Mörk höst för Syrien
Sverige ger ytterligare 25 miljoner kronor till FN:s flyktingarbete i och utanför Syrien. Men de politiska ställningarna är låsta och biståndsminister Gunilla Carlsson (M) ser mörka moln hopa sig framöver.
Biståndsminister Gunilla Carlsson (M) Foto: Scanpix
– Jag tror det blir en lång, allvarsam och ledsam höst.
Så inledde Gunilla Carlsson ett pressmöte på Utrikesdepartementet på fredagen om situationen i Syrien.
Sedan övergick hon till att teckna en mörk bild av läget, där striderna och övergreppen eskalerar, flyktingströmmarna tilltar och befolkningen blir mer och mer utsatt.
– Nu sker det grova övergrepp mot de mänskliga rättigheterna från båda parter i konflikten. Vi ser också mer av sekteristiskt våld, sa hon.
Syriens grannar kämpar för att kunna ta hand om alla flyktingar som tagit sig över gränsen, medan omkring 2,5 miljoner syrier uppges vara på flykt inne i landet.
– Hälsoläget försämras snabbt allteftersom samhället eroderar. Barnen är särskilt drabbade eftersom krisen slår stenhårt mot den unga generationen, sa biståndsministern.
– President Bashar Assad tar inte den humanitära kristen på fullt allvar, och vill inte ta emot utländska hjälporganisationer.
FN gör sitt bästa för att hjälpa grannländerna att hantera de allt kraftigare flyktingströmmarna. Hittills har Sverige bistått de olika FN-insatserna med 182 miljoner kronor, och landet är därmed den fjärde största givaren av humanitär hjälp till Syrien.
Flyktingarna tar sig även till Sverige, som för tillfället utfärdar treåriga uppehållstillstånd åt alla syrier. Enligt Gunilla Carlsson befinner sig cirka 50 000 syrier i Sverige, medan omkring 200 nya ankomster varje vecka.
Turkiet har förklarat sig beredd att ta emot som mest 100 000 flyktingar från Syrien, och har föreslagit att en skyddszon för flyktingar upprättas inne i Syrien. Detta har dock avfärdats som en praktisk omöjlighet, enligt biståndsministern.
Gunilla Carlsson berättade även kort om det möte som hon och utrikesminister Carl Bildt (M) haft med företrädare för den oppositionella paraplyorganisationen Syriska nationella rådet, SNC, som genom ett bidrag från UD kunde anordna en konferens i Stockholm förra veckan.
– Hur ska man arbeta med oppositionen? Mer vapen föder bara mer vapen och mer våld. Jag ser inte att man ska rusta med vapen, utan med hjälp att skapa förutsättningar för en demokratisk utveckling i framtiden, sa Gunilla Carlsson.
Det faktum att flera exilsyrianska oppositionsgrupper stöder tanken på ett självständigt Kurdistan komplicerar saken, tillade hon.
Ingen entydig politisk lösning syns vid horisonten. FN:s säkerhetsråd är blockerat, eftersom Kina och Ryssland lagt in sitt veto mot en resolution som skulle kunna hota med kraftfullare åtgärder från världssamfundet, om inte regimen slutar att bekämpa sin befolkning med våld.
Ett nytt frö till dialog med Syrien såddes dock i veckan. Egyptens president Muhammad Mursi föreslog vid de alliansfria staternas möte i Teheran, upprättandet av en kontaktgrupp för att nå fred i Syrien, omfattande grannländerna Turkiet och Iran samt Saudiarabien och Egypten. Det är ett försök att haka på där FN:s
särskilde Syrienmedlare Kofi Annan i somras misslyckades med att nå enighet bland FN:s stormakter om att få i gång en inomsyrisk fredsprocess, menar Per Jönsson, Mellanösternexpert på Utrikespolitiska institutet.
"Det är ett på flera sätt lika uppseendeväckande som hoppfullt initiativ. Inte enbart för att utomstående stormakter – Europa, USA, Nato, Ryssland, Kina etcetra – ställs utanför. Utan också för att de fyra föreslagna medlarmakterna i dag styrs av i någon mening islamistiska regimer: AKP i Turkiet, ayatollorna i Iran, det wahhabitiska kungahuset i Saudiarabien och Muslimska brödraskapet i Mursis eget Egypten.", skriver han på svt.se
