Fil dr Per Landgren talar på Elidascenen om huruvida det finns utrymme för skapelsetro och intelligent design i den svenska skolundervisningen vid ett seminarium arrangerat av det kristna Claphaminstitutet. Foto: Lennart Sacrédeus
Intelligent design och samvetsfrihet på agendan
”Vetenskapen måste erkänna sin provisoriska natur”
Den som klickar på nätet på Intelligent Design, ID, intelligent design eller skapande, kan få uppemot 70 miljoner träffar.
Upptäckten av det ändamålsenliga i tillvaron, den fin-kalibrering in i minsta detalj för att universums olika beståndsdelar skall fungera var för sig och i samverkan, ställer uppenbarligen människan i sig, även forskaren och vetenskapen, inför frågeställningen om alltings ursprung.
VISBY Är universum i grunden en skapelse, hur har den gått till och finns det något eller någon, en högre makt, Gud, som ligger bakom?
– Vetenskapen måste erkänna sin provisoriska natur för att undvika att absolutifiera sina egna kunskaper. I stället behöver man se vetenskap och forskning som en process, ett gradvis växande.
Det menade fil dr Per Landgren från Göteborg vid ett seminarium under den pågående Almedalsveckan om det borde finnas utrymme för skapelsetro och intelligent design, ID, i den svenska skolundervisningen.
Frågan ställdes av den kristna tankesmedjan Claphaminstitutets ordförande Tuve Skånberg i sin egenskap som moderator vid ett seminarium på evangelisationsbåten Elida i Visby hamn under politikerveckan på Gotland.
– Ja, svarade Kristdemokraternas skolpolitiska talesperson Yvonne Andersson, ledamot av riksdagens utbildningsutskott, och menade att frågeställningen borde höra hemma inom såväl de naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga ämnena.
– Skolan måste också kunna ägna sig åt mänskliga handlingar och beteenden, där djupare kunskaper behövs. I detta ingår människans ständiga sökande efter tillvarons och livets ursprung.
Hon uttryckte också att skolan måste visa respekt för och ge utrymme till erfarenheter och andra krafter som också styr tillvaron än det rent vetenskapliga och materialistiska.
Fil dr Per Landgren från Göteborg, forskar och undervisar i idéhistoria i engelska Oxford. I hans ögon måste vetenskapen erkänna att det finns ursprungsfrågor, som tillvarons uppkomst, där det helt enkelt inte går att genomföra experimentella studier.
– Det kan inte vara mer onaturligt att ställa hypoteser och utgå ifrån givna förutsättningar, premisser, inom ett sådant forskningsområde som inom andra. På Big bang-teorin går ju liksom inte att göra experiment på ett vanligt sätt, menade Landgren, som poängterade att Big bang ändå handlar om en start, ett ursprung, följt av en utveckling.
I från publiken fylldes på att svensk skolundervisning ska baseras på beprövad erfarenhet och vetenskap, men samtidigt ge utrymme för människliga fri- och rättigheter som i sig inte kan sägas vara bevisbara.
Kort senare var det dags för ett annat uppmärksammat kristet seminarium, mitt i hjärtat av Visby vid Donnerska platsen. Där ledde Maria Andersson från nättidningen Liv och Rätt ett seminarium inför en rätt stor publik om vad som utmärker en demokrati.
– I Östeuropa står frågor om pressfrihet i centrum, i Västeuropa mer rent existentiella samvetsfrågor, framhöll debattledaren.
Stefan Swärd, EFK-pastor i Stockholm, menade att det var ”dags att avskaffa Gustav Vasas centralistiska Sverige” till förmån för mer mångfald och utrymme för fler tankar. Juristen Ruth Nordström från Uppsala fyllde på och frågade sig varför den svenska staten och regeringen visat sig så avvisande när Europarådet och Europadomstolen lyfter fram samvetsfriheten för inte minst läkare och sjuksköterskor.
– Sak samma gäller den bristande förståelsen i vårt land för föräldrarätten, att föräldrar i enligt med Europakonventionen har rätt att säkerställa att de egna barnen får en uppfostran i överensstämmelse med sina filosofiska och religiösa övertygelser.
