Ungerns premiärminister Viktor Orban har fått hård kritik för den nya konstitution som trädde i kraft vid årsskiftet. I den finns bland annat skrivelser om Ungern som ett kristet land, om fostrets rätt till liv från befruktningen och om att äktenskap ska vara reserverat för en man och en kvinna. Foto: Scanpix
Ungerns konstitution utmanar övriga Europa
Ungern är ett land i förändring. Från årsskiftet gäller en ny konstitution som dragit på sig ilska från andra europeiska länder. Att livet börjar vid befruktningen, äktenskap gäller mellan man och kvinna och att Gud ska välsigna landet är några av de skrivelser som kritiseras hårt, inte minst i svensk massmedia.
Men det finns också en ökande oro över en hårt driven centraliseringspolitik, samtidigt som landet brottas med ekonomisk oro och att bromsa den snabba befolkningsminskningen.
"Ungerns farliga väg". "EU:s tålamod med Ungern på väg ta slut". Det är bara två av många rubriker som handlat om Ungern i svensk press de senaste veckorna. Efter att landet antog en ny konstitution som trädde i kraft 1 januari 2012 kommer kritiken från många olika håll mot premiärminister Viktor Orban. I den nya konstitutionen slår man bland annat fast att livet börjar vid befruktningen och att ett äktenskap handlar om en förening mellan en man och en kvinna. Orban har tydliggjort i intervjuer att Ungern inte kommer att acceptera samkönade äktenskap.
I skrivelserna förtydligar man också sin religiösa tillhörighet som ett kristet land och här finns formuleringar om att Gud ska välsigna nationen. Flera svenska politiker har kallat det nya dokumentet som ska ligga till grund för lagstiftningen i landet bakåtsträvande och också uttryckt oro för att detta kommer att leda till ett totalförbud av aborter i landet. Kritiken mot Ungern har dock inte bara omfattat värdefrågorna utan också den demokratiska utvecklingen.
I konstitutionen öppnar man för att föräldrar kan komma att få möjlighet att rösta i val å sina barns vägnar, det vill säga ställföreträdande. Hur detta skulle utformas är oklart men tanken är att ge röst åt barnen och också ett försök att skicka signaler om ett ökat barnafödande i landet, något som ska ses mot bakgrund av de senaste årens kraftiga befolkningstapp i landet.
Ett flertal EU-länder ifrågasätter också de tecken på centralisering av makten som pågår i Ungern. Bland annat har Viktor Orban fått rätt att själv utse en lång rad högt uppsatta statliga tjänstemän och här finns också frågetecken kring hur domare i de tunga rättsinstanserna kommer att väljas.
Ungern brottas med ett budgetunderskott, något som den nuvarande regeringen ärvt av sina föregångare. I konstitutionen finns det dock antydningar om att skatterna i landet inte ska höjas, något som också oroar EU som redan kämpar med bland annat Greklands och Italiens krisande ekonomier. Vad den ungerska konstitutionen får för följder kan förstås ingen veta säkert, men klart står att man har omvärldens, och inte minst EU:s, blickar riktade mot sig.
