Intensiv debatt om flickaborter
Uppgifterna om att indisk-norska mödrar väljer bort flickor ifrågasätts nu starkt i Norge. Läkaren Preben Aavitsland tror helt enkelt inte på dem, men får mothugg av Are Hugo Pripp, en av forskarna bakom rapporten.
I en krönika i norska VG ifrågasätter Preben Aavitsland, läkare och epidemiolog från Kristiansand, de slutledningar som forskarna bakom rapporten gjorde: att sannolikheten för att indisk-norska mödrar aborterar flickfoster för att de i stället vill ha pojkar är stor.
I sin argumentation stöder sig Aavitsland på officiell statistisk. Enligt norska statistiska centralbyråns – Statistisk sentralbyrå, SSB – totala födelsetal för norsk-indiska kvinnor är könsfördelningen den samma som i övriga Norge, skriver VG Nett.
Men enligt Are Hugo Pripp, läkare på Riks-hospitalet och en av forskarna bakom studien ”Different sex ratios of children born to Indian and Pakistani immigrants in Norway”, BMC Pregnancy & Childbirth är det missvisande att bara se på det totala födelsetalet.
– Man måste studera uppgifterna lite närmare och se på raden av födda barn för att hitta siffrorna, säger han till VG Nett.
Rapporten omfattar samtliga födslar bland indisk-norska mödrar under perioden 1969-2004, och om man ser på antalet flickor, födda som tredje eller fjärde barn, anser sig forskarna ha funnit indikationer på könsselektiv abort.
Här såg man att 100 flickor så att säga ”saknades” bland de 662 födda barnen och forskarna hävdar att detta är en snedfördelning som inte enkelt kan förklaras utifrån bara biologi.
Preben Aavitsland anser också att forskningsrapporten är för gammal och därför kan vara passé. Are Hugo Pripp påpekar att det inte finns några nyare analyser som också ser på antalet barn som föds som nummer tre eller fyra i syskonflocken, och att man därför inte med säkerhet kan beskriva verkligheten efter 2004.
– Nyare siffrorna i studien kan tyda på en mer normal utveckling. Men det finns inga färska uppgifter eller analyser, i alla fall inte i Norge, som kan bevisa det, säger han till tidningen.
Därför menar han och hans forskarkolleger att undersökningsresultaten får stå som de står även om de inte är helt aktuella.
Enligt Preben Aavitsland skulle nya siffror peka på att trenden nu går i rätt riktning och att det inte längre finns ett problem med könsselektiva aborter. Han är dessutom kritisk till hur nyheten presenterades i VG i måndags.
– Det intryck man fick var ju att detta är något som sker i dag, i indiska familjer i Norge. Om trenden har fortsatt, tror jag inte att problemet existerar längre, säger han, och menar att motsvarande analyser bör göras mot bakgrund av nya siffror.
Babill Stray-Pedersen, professor vid Riks-hospitalet, ledde den norska forskningen som låg till grund för den resolution mot könsselektiv abort som Europarådet antog i fjol. Hon håller med om att studien baserar sig på gamla data och öppnar för att situationen kan vara en annan nästa gång som siffrorna analyseras. Men det blir först när man har siffror för en ny tioårsperiod.
