En forskare lyfter upp ett rör med nedfrusna embryonala stamceller. I EU blir det nu olagligt att ta patent på medicinska upptäkter som bygger på embryonala stamceller. Foto: Scanpix
Dom ger skydd mot mänskligt embryo
EU-domstolen förbjöd förra veckan patenteringen av embryonala stamceller, med argumentet att embryot har ett eget skyddsvärde. Många kristna grupper applåderar beslutet, som får kritik av forskare och företag.
Domen den 18 oktober satte punkt för en flerårig rättslig strid. På ena sidan stod en tysk forskare med ett patent från 1997, och på den andra organisationen Greenpeace, som sagt sig vilja stoppa möjligheten att sätta en prislapp på den mänskliga kroppen.
Vad domstolen gjorde var att slår fast att ”en uppfinning inte är patenterbar när den tekniska lösning som är föremål för patentansökan fordrar att mänskliga embryon först förstörs eller att de används som utgångsmaterial”.
I domen anges även vad som är ett mänskligt embryo, nämligen ”varje mänsklig äggcell från det att den befruktas, varje obefruktad mänsklig äggcell i vilken en cellkärna från en mogen mänsklig cell har transplanterats och varje obefruktad mänsklig äggcell som har stimulerats till delning och vidareutveckling genom partenogenes.”
De katolska biskopskonferenserna i EU, Comece, anser att beslutet ”ger en bred, vetenskapligt hållbar definition av ett mänskligt embryo”.
Göran Hermeren, professor i medicinsk etik och sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd, konstaterar att EU-domstolen fastnat för den mest ”inklusiva” definition av ett embryo, men att europeisk lagstiftning innehåller flera olika definitioner.
– Det som många har svårt att förstå är varför de länder som har mest restriktiv lagstiftning skall bestämma spelreglerna för resten av Europa, skriver han i en kommentar till Världen idag.
– Konsekvensen blir att resultat av europeiska uppfinningar kommer att patenteras på andra håll, till exempel i USA, och sedan säljas eller licensieras till européer, vilket kommer att drabba europeiska forskningsinstitutioner, sjukhus och patienter på lång sikt.
Domen kom inte som någon nyhet för svensk-grundade Cellartis, som utvecklar och säljer hjärtmuskel– och leverceller av embryonala stamceller från överblivna befruktade ägg.
– Vi har levt med det här i fem år nu, alltmedan patentansökningarna har samlats på hög hos patentmyndigheterna i Europa, säger företagets vd Johan Hyllner.
Jonas Frisén, professor i stamcellsforskning vid Karolinska institutets institution för cell- och molekylärbiologi, noterar att EU-domstolens utslag går emot intentionen i svensk lagstiftning. Han tycker dessutom att debatten har fått fel fokus genom talet om att embryon förstörs när stamcellslinjer tas fram.
– Källan till stamcellerna är befruktade embryon som blir över vid provrörsbefruktning. Man kan direkt se att det inte skulle kunna bli ett barn av många, och det är dessa man forskar på. Alternativet är att slänga dem. Så i talet om att ”förstöra liv” finns viss del av moralpanik och dubbelmoral, säger han.
Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se
