Passiv dödshjälp godkänns i nya föreskrifter
En patient ska ha rätt att neka eller avbryta livsuppehållande vård. Det är kärnan i det förslag till föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen presenterade i veckan.
– Även om Svenska läkarsällskapet sedan länge har riktlinjer för vård i livets slutskede, så har Socialstyrelsen hittills inte haft bindande föreskrifter. Tanken nu är att skapa trygghet för både vårdpersonal och patienter, säger Socialstyrelsens avdelningschef Anders Printz.
– Reglerna behövs för att jag som patient ska veta vad som händer i ett läge där jag är beroende av livsuppehållande behandling, på vilka grunder man kan besluta sig för att stänga av denna, och vad jag själv kan påverka. Det måste också vara tydligt för hälsopersonalen vad som gäller i de här situationerna, säger han till Världen idag.
Enligt riktlinjerna ska en patient med ett livshotande tillstånd ha en legitimerad läkare som fast vårdkontakt. Denna måste rådfråga minst en annan läkare innan man tar ställning till att avstå från eller avsluta en behandling.
Men i så hög utsträckning som möjligt ska en patients önskan att inte inleda eller inte fortsätta en livsuppehållande behandling respekteras.
Den starka betoningen på den enskilda patientens vilja är relativt ny, enligt Anders Printz.
– Det är en del i en förändring som har skett under en period. Ett typiskt exempel är att man i dag säger att patienten "äger" sin egen behandling. Att vi ger regler där detta uttrycks tydligt är ett led i den förändringen.
När det inte längre är aktuellt att ge en patient livsuppehållande eller annan livräddande behandling, ska patienten erbjudas smärtlindrande och ångestdämpande behandling.
I en handbok som nu går ut på remiss tillsammans med föreskrifterna, anges en rad exempel på särskilt känsliga situationer.
– Det kan handla om en person som inte vill ha en behandling även om han eller hon skulle kunna leva i ytterligare 20-30 år med andningshjälp. Eller ett svårt sjukt barn, där föräldrarna tror att det finns hopp genom ytterligare behandling, medan sjukvårdspersonalen inte gör den bedömningen, säger Anders Printz.
Eva Janzon
eva.janzon@varldenidag.se
