I krisen kom tron åter

Lågkonjunkturen förde Christina Jutterström tillbaka till kyrkan

Hon är döpt och konfirmerad, och som liten gick hon i söndagsskolan. Men under det radikala 1960-talet lämnade hon Svenska kyrkan. 40 år senare kom Christina Jutterström, en tungviktare i den svenska medievärlden, på andra tankar.
– Jag är på väg in i en relation med Gud, säger hon.

Någon omvälvande Damaskusupplevelse har det inte varit frågan om för Christina Jutterströms del. ”Jag är på väg in i en relation med Gud”, är hennes egen beskrivning. Foto: Carl-Johan Söder

Christina Jutterström har haft flera av de tyngsta chefsjobben inom media i Sverige. Dagens Nyheter, Expressen och Sveriges Television har varit topparna i karriären. Nu har hon lämnat det aktiva arbetslivet bakom sig och trevar sig fram på för henne jungfruliga marker.

Christina Jutterström har alltid sporrats av att anta nya utmaningar. Ända sedan hon på allvar kom ut i medievärlden, har hon fått vänja sig vid att vara både yngsta chef och första kvinnliga chef.

När hon växte upp, gick hon i söndagsskola hela tio år och är både döpt och konfirmerad. Men när hon gick ut i arbetslivet i början av det omvälvande 1960-talet lämnade hon  Svenska kyrkan.
– Den tiden pågick en intensiv debatt om tro och vetande i Sverige. Herbert Tingsten, chefredaktör på Dagens Nyheter och Ingemar Hedenius, filosofiprofessor, båda ateister, var de tongivande i debatten. Jag tyckte då att kyrkan gjorde ett blekt intryck i den debatten, samtidigt var jag på väg in i mitt intressanta yrkesliv. Det gjorde att jag lämnade kyrkan bakom mig och de religiösa frågorna kom nu i bakgrunden under flera decennier.

Men att hon lämnade kyrkan innebar inte att hon lämnade kyrkorummet. Ibland återvände hon dit för konserter eller för en stunds eftertanke.

Så rullade livet på fram till 1988. Christina Jutterström var en effektiv och tuff yrkeskvinna, och förärades epitet som "järnladyn" och "majorskan", beskrivningar som hon själv inte känner igen sig i. Hon närmade sig de 50, och ställdes inför något som skulle innebära en stor förändring i tillvaron.
– Min man Ingemar Odlander, som jobbade på Rapport på tv, blev erbjuden ett jobb i Washington. Nu ställde han mig inför ett ultimatum: att antingen följa med dit eller flytta till en bondgård på landet. Mitt besked till honom var, att jag var inne i ett stort förändringsarbete på DN och inte hade någon möjlighet att följa med honom till USA. Han tackade nej till jobbet, men tanken på en bondgård släppte han inte lika lätt.

Sedan hittade de den – drömgården – Bjursätters gård, utanför Malmköping. Utöver sina krävande jobb blev journalistparet Jutterström-Odlander nu också bönder. Det stod inte på förrän de hade 100 köttdjur, grisar, höns och hästar. Samtidigt som de blev tvungna att lära sig vanliga bondsysslor, som att ge djuren mat, mocka och köra traktor, fick de också en helt ny vänkrets.
– Flera av våra nyblivna vänner var med i kyrkokören och det blev naturligt för mig att gå på konserter i kyrkan. Jag började erövra kyrkorummet mer och mer och inledde en upptäcktsresa in i den kristna tron som nu har pågått i över tio år.

Den ekonomiska krisen på 1990-talet påverkade hennes väg mot kyrkan.
– Jag hade alltid trott på solidaritet som en grund i samhällsbyggandet, men nu såg jag att krisen gick ut över de svaga. Det gjorde att jag lite tappade tron på politikerna och kände behov att göra en insats för dem som drabbats av krisen.

Efter att ha stått utanför kyrkan i närmare 40 år, väcktes tanken hos Christina Jutterström att kanske bli medlem igen.

Hon besökte kyrkoherden och bad så småningom om at bli medlem igen.  Men ingen av hennes vänner och kollegor utanför kyrkorna kommenterade att hon nu "kommit ut" som kristen. I kyrkan möttes hon också av passivitet.
– Som gammal chef insåg jag, att jag måste ta ett eget initiativ och föreslog församlingsassistenten att vi skulle en bibelstudie­grupp. I fyra års tid har vi nu träffats en grupp på cirka tio personer. Vi har läst Bibeln och samtalat omkring någon aktuell kristen bok. Jag brukar beskriva min andliga resa som en långsam process. Ingela Agardh, en annan tv-personlighet, som inte finns ibland oss längre, har beskrivit sin upplevelse av tro som att "plötsligt flyttade Jesus in."
– Jag kan inte beskriva det på samma sätt, men jag är på väg in i en relation, ber, samtalar och har ett visst mått av dialog med Gud.

Börje Norlén
redaktionen@varldenidag.se