Förslag om höjd abortgräns
Förslag om tidigare ultraljudsundersökning och höjd abortgräns har lett till en upphettad debatt i Norge.
Nu fruktar både Kristeligt Folkeparti och Norges handikapforbund utsortering av barn med Downs syndrom.
Bakgrunden är att biotekniklagen är under revision och att Helga Pedersen, vice ordförande i regerande Arbejderpartiet i Aftenposten har sagt att partiet vill att gravida norskor ska erbjudas ultraljudundersökning i vecka 12, något som i dag sker först i vecka 18. Motivet är att det i vecka 18 är för sent att få veta om det är något fel på barnet.
Att abortgränsen då också höjs, från vecka 12 till vecka 16, ser den norska barnmorskeföreningen som en logisk konsekvens.
Redan i dag kan norskor välja en privat undersökning av det väntade barnet innan vecka 18, men lagen sätter stopp för nackuppklarning, så kallad nupp. Detta för att man inte ska kunna leta efter bland annat Downs syndrom.
Barnmorskornas argument för en senare abortgräns är att alla, som ansöker, redan i dag får aborten beviljad före vecka 16 och att det då inte finns anledning för kvinnan att gå igenom den byråkrati som krävs för en abort efter vecka 12.
Men Arbejderpartiet betonar att man inte tänker höja abortgränsen och att ett kromosomfel per automatik inte ska betyda abort.
Det är dock en risk som bland annat Kristeligt Folkeparti, KrF, ser som uppenbar. I förra veckan tog partiet upp frågan i Stortinget, och pekar bland annat på en undersökning, som genomfördes för ett par år sedan och som visade att en tidig rutinmässig scanning ger få medicinska vinster.
– Däremot framstår den först och främst som en organiserad jakt på tecken som kan tyda på Downs syndrom, säger Dagfinn Høybråten, partiledare för KrF, till Världen idag.
Han betonar att partiet inte kategoriskt är emot tidigt ultraljud utan tvärtom backar upp om ett förslag om att erbjuda en undersökning om den är medicinskt motiverad och till kvinnor som är oroliga för att något är fel.
– Men att använda samhällets resurser på en systematisk screening säger vi nej till, fastslår han.
I kritiken mot regeringens förslag instämmer också handikappförbundet, som pekar på Danmark som ett avskräckande exempel. Där har det skett en dramatisk minskning av antalet barn som föds med Downs syndrom.
Förbundets generalsekreterare, Lars Ødegård, varnar för att förslaget leder till en ännu intensivare samhällsjakt på personer som "avviker från det normala."
"Det är möjligt att leva ett långt liv med god livskvalitet, även om man har Downs syndrom. Men vi vet att många kvinnor väljer abort eftersom hjälpen är bristfällig", säger han till Aftenposten.
Också flera föräldranätverk reagerar kraftigt på förslaget.
Här är argumentet att föräldrar, som väljer att få ett sjukt barn, skulle utsättas för en press som redan nu är hård. Innan man säger ja till tidigare ultraljud och senare abortgräns, vill dessa i stället se bättre stöd, exempelvis i form av hospiceplatser, för familjer som väntar ett allvarligt sjukt barn.
Annica Skenberg
redaktionen@varldenidag.se


