Den rättfärdiges läppar förstår vad som är välbehagligt, de ogudaktigas mun förvränger allt.
Ordspråksboken 10:32

Världen idag

Minusräntan gör att unga familjer kan låna summor som för tio år sedan var helt otänkbara. Faran är den skuldkris som kan komma när bostadsmarknaden korrigeras, menar Per Ewert. Foto: Janerik Henriksson / TT

Nu måste bostadsbubblan åtgärdas

Ledare · Publicerad 00:01, 20 mar 2017

I förra veckan besökte EU-kommissionens expert Patrick D’Souza Sverige, och konstaterade att Sveriges ekonomi i huvudsak är god. Statsskulden är internationellt sett låg, arbetslösheten och statsbudgeten under kontroll. Samma dag meddelades dessutom att inflationen nu nått upp till de två procent som slagits fast som idealnivå. Men samtidigt noterade D’Souza ett stort orosmoln, som var och en som söker ny bostad är smärtsamt medveten om: bostadsmarknaden i Sverige är helt ur led.

Trots amorteringskrav och krav på en större kontantinsats fortsätter bostadspriserna i Sverige att stiga till alltmer absurda nivåer. En genomsnittlig villa i Sverige har i dag stigit till otroliga 3,2 miljoner. För att förstå ökningstakten kan vi nämna att priserna på bostadsrätter i Stockholm mellan 1996 och 2016 stigit från 11 000 till 71 000 kronor per kvadratmeter. D’Souza uttryckte situationen utan omsvep: ”Bostadspriserna har gått överstyr. De beror inte längre på fundamentala faktorer, och fallet kan bli massivt.” 

Huvudanledningarna till denna skenande utveckling är att båda ingredienserna i en marknadsekonomi har fått en slagsida i farlig riktning. Ett: utbudet är för litet. Och två: efterfrågan på höga bolån har pumpats upp med konstgjorda medel. Resultatet: priserna rusar ohejdat.

Ansvaret för det bristande utbudet faller i första hand på politikerna. Det har under decennier funnits politiska låsningar i Sverige som har hämmat nybyggnationen av bostäder. Nye bostadsministern Peter Eriksson har inte tagit några krafttag för att sätta spadar i jorden. Så länge befolkningen ökar snabbare än antalet bostäder kommer bristen fortsätta driva på priserna uppåt.

Ansvaret för den allt snabbare snurrande lånekarusellen faller där­emot tungt på Riksbanken. Samtidigt som de med egna ögon har sett svenska hushåll skuldsätta sig till en allt farligare nivå har Riksbankens direktion med Stefan Ingves i spetsen valt att ställa all ekonomisk erfarenhet på huvudet genom att driva ner räntan till Alice i underlandets värld.

Riksbankens ränta på minus 0,5 procent har skapat en situation där unga familjer med normala inkomster vågar låna på sig summor som för bara tio år sedan skulle betraktats som helt otänkbara. Huspriserna kommer dock inte fortsätta stiga i all evighet. Förr eller senare kommer en korrigering. Och skulder på miljontals kronor är verkliga pengar som måste betalas tillbaka. Även Regeringen och Riksbanken har en skuld, men deras skuld är moralisk.

”Den som är satt i skuld är icke fri”, hade Göran Persson som ledord i sin strävan att beta ner Sveriges höga statsskuld. Under gammaltestamentlig tid fanns en praxis med skuldavskrivning efter sju år. Det systemet är kanske omöjligt att införa i en modern ekonomi. Men båda dessa principer är goda målbilder för att undvika en skuldkris som riskerar att driva familjer från hus och hem, och som också innebär att bara de rikaste kan ta sig in på bostadsmarknaden. 

Det är hög tid för Riksbanken att släppa sin närmast fundamentalistiska iver att försöka hålla inflationen på exakt två procent, och i stället ta sitt ansvar för att ge landet en långsiktigt hållbar räntenivå. Och det är samtidigt tid för våra politiker att våga ta svåra men nödvändiga beslut som håller också bortom nästa valdag.

Förr eller senare kommer en korrigering. Och skulder på miljontals kronor är verkliga pengar som måste betalas tillbaka. Även Regeringen och Riksbanken har en skuld, men deras skuld är moralisk.