Den rättfärdiges läppar förstår vad som är välbehagligt, de ogudaktigas mun förvränger allt.
Ordspråksboken 10:32

Världen idag

President Donald Trump tecknar sin första verkställande order i Ovala rummet i Vita huset Washington. Foto: Evan Vucci / AP / TT

Nu börjar allvaret för president Trump

Ledare · Publicerad 00:01, 23 jan 2017

Så har då vaktavlösningen ägt rum i Vita Huset. Först nu börjar Donald Trump inse vad uppdraget faktiskt innebär, med alla de världspolitiska utmaningar som USA:s president har att hantera. Harry Truman hade under sin ämbetstid en skylt på sitt skrivbord med texten ”The buck stops here”. Innebörden var att alla andra kan skjuta ifrån sig ansvaret uppåt, men presidenten måste ensam ta de slutliga, ofta ytterligt svåra besluten.

Det ansvaret sliter. Både president Clinton, Bush den yngre och Obama gick in i ämbetet med mörkt hårsvall, och lämnade det åtta år senare mer eller mindre vithåriga. Den nyblivne presidentens välkända rödgrånade hjässa kommer under kommande år att utsättas för långt svårare situationer än han kunnat ana. Kanske var det den insikten som lade en nästan fysiskt synlig tyngd över Trumps axlar när han som ensam siste man vandrade genom kongresshuset på väg ut till installationen.

Ytterligare en svårighet i presidentskapet är att ta steget från löften till genomförande. Donald Trump förkunnade i valrörelsen att han första dagen i Vita Huset skulle: börja utvisa kriminella invandrare, säga upp USA:s handelsavtal, avskaffa alla ”icke-konstitutionella beslut” som Obama fattat och sist men inte minst – börja bygga en mur längs hela mexikanska gränsen, som Mexiko sedan ska betala för.

Både väljarna och Trump själv visste förstås att inget av detta skulle ske. Det vi däremot kan vänta oss är att den nya administrationen under de första veckorna kommer att smyga igång processer i syfte att långsamt vrida om politiken i en ny riktning. 

Nu är dock USA:s maktdelningssystem så konstruerat att en president inte alltid får igenom ens sina viktigaste hjärtefrågor. Ett av Obamas allra första beslut var att sätta igång en process att stänga Guantanamolägret. Men när han lämnade Washington i helikopter i fredags var lägret fortfarande lika öppet som för åtta år sedan. President Trump kommer säkert mer än en gång att få smärre utbrott över den omständliga procedur det innebär att leda världens mäktigaste land. 

Hans önskan om att fixa allt omedelbart var också övertydlig i fredagens installationstal, som snarast framstod som starten på hans återvalskampanj, med direkt adress till de missnöjda fabriksarbetare i rostbältet som avskyr Washington och som vann Vita huset åt honom. Hans löfte, ”Jag kommer aldrig någonsin att göra er besvikna”, är orimligt frimodiga ord som ingen statschef kan uppfylla. Göran Persson sammanfattade läget utan omsvep när Trumps seger stod klar: ”Bli vald kan vilken dårfink som helst, men omvald blir bara den som har politisk kvalitet.” Donald Trump behöver nu växa till president, inte bara arbetsmarknadsminister.

Med hjälp av erfarna medarbetare i stab och regering finns ändå en möjlighet att USA:s 45:e president kan överraska positivt. Franklin Graham, som fick mikrofonen efter Trumps tal, noterade att i samma stund som Trump började tala började också regnet falla, och han förklarade att i Bibeln är regn ett tecken på Guds välsignelse. Graham läste därefter bibelordet om att be för våra politiker, så att befolkningen kan leva ett värdigt liv inför Gud ”som vill att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen”. Vi får helt enkelt instämma i den bönen och hoppas på Guds nåd över USA och världen.

Den nyblivne presidentens välkända rödgrånade hjässa kommer under kommande år att utsättas för långt svårare situationer än han kunnat ana.

Det är så skönt att kunna säga precis som Gud: ”Jag är den Jag är.”

Gästkrönika Johannes Amritzer När Gud introducerar sig för Moses i "den brinnande busken" och svarar på frågan om vad Han heter, säger Han rätt och slätt, "Jag är den Jag Är" (2...