Löna inte ont med ont eller hån med hån. Tvärtom ska ni välsigna, för ni är kallade att ärva välsignelse.
1 Petrusbrevet 3:9

Världen idag

Hur kunde Jesus bli "hen"?

Ledare · Publicerad 00:00, 5 jan 2018

Hur kan präster få för sig att kalla Jesus för "hen"? Svaret finns i den teologiska tradition som med en bred etikett kallas liberalteologi. Ordet liberal har med frihet att göra. Enkelt uttryckt innebär liberalteologi frihet i relation till de bibliska texterna.

Historiskt går liberalteologin tillbaka till upplysningstiden, med dess radikala kristendomskritik. Filosofer förnekade det övernaturliga, och därmed undrets möjlighet, och underkände den kristna tron. I stället för att visa att kritiken var felaktig, alternativt lämna den kristna tron, öppnades en tredje väg: att anpassa den kristna tron till det man menar att kulturen kräver.

Detta har varit den liberala teologins dna sedan dess.

I Hjalmar Söderbergs novellJärnvägsskiss från 1889 beskrivs en kvinna som under en resa tänker på två kavaljerer. Den ene är medicinare, den andre ung präst. Kvinnan tänker på ett samtal dem emellan. Prästen säger, ”Min Gud är kärleken”, men avfärdas av medicinaren: ”Du predikar om Gud men icke om fan, och varför? Jo, fan är icke populär för tillfället, men det tänker du bli!”

I en biografi över Hjalmar Söderberg sägs prästens ord ge ”uttryck åt just de liberalprotestantiska känslor Söderberg så djupt föraktade”.

Delar av vår samtid driver tanken att jämlikhet mellan man och kvinna ska uppnås genom att manligt och kvinnligt som kategorier töms på innehåll. Det enda viktiga som kan sägas om oss är att vi är människor.

En kyrka som önskar bli populär kan då få för sig att kalla Jesus för "hen". På sikt blir resultatet som hos Söderberg: Man vinner inte kulturens respekt – man får dess förakt.

Den bibliska människosynen innebär jämlikhet utan att olikheterna mellan man och kvinna förminskas.

Bibeln är unik bland antikens texter i sin syn på människan. Redan från början jämställs man och kvinna, samtidigt som deras respektive identitet bekräftas. Orden från 1 Mosebok kapitel 1 saknar motstycke i sin samtid: "Gud sade: 'Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss' /.../ Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem” (v 26–27).

I status och värdighet står man och kvinna på samma nivå och delar båda den unika identiteten att vara Guds avbilder. Detta gäller i skapelsen och det gäller också i frälsningen. I Kristus är både man och kvinna ett.

Gud själv är ande och inte kroppslig. Därför delar Gud inte vår könsbestämning av att vara man eller kvinna. Nej, både man och kvinna reflekterar, som Guds avbilder, något hos Gud. Men när Gud valde att träda in i världen valde han att (1) födas av en kvinna och (2) födas som en pojke. Jesus var inte könlös; han var man. Att påstå något annat är historierevisionism.

Som kristna är vi bundna vid Guds uppenbarelse i historien och i Ordet: vad Gud har gjort och vad Gud har sagt. Vi har inte frihet att göra om det utifrån egna önskningar eller kulturens svängningar. Gud är vår himmelske Fader. Jesus föddes som man och han betecknar sig i evangelierna som Sonen som av evighet var hos Fadern.

Vi, å andra sidan, benämns alla – kvinnor som män – som Kristi brud.

Inget av detta har vi frihet att definiera om. Gör vi det sviker vi vår Herre – och kommer att föraktas av den omgivning vars gillande vi sökte.

Bibeln är unik bland antikens texter i sin syn på människan. Redan från början jämställs man och kvinna, samtidigt som deras respektive identitet bekräftas.

Tror mer på Israel än på Sverige

Israelkommentar Israelkommentar. När jag skriver detta befinner jag mig i Israel, på resa med en grupp på 50 personer inom ramen för vårt arbete för Israel. Det är en blandad grupp,...