Får man kritisera islam?
Det har varit en intensiv debatt i svensk kristenhet de senaste veckorna om i vilket tonläge man kan kritisera islam som religion. De tre forskarna Per Hammarström, Anders Lundberg och Kristian Steiner har kritiserat Svenska Evangeliska Alliansen (SEA) för att torgföra främlingsfientliga ståndpunkter. Anledningen till denna kritik är några artiklar som Mats Tunehag skrivit, som publicerades på SEA:s hemsida för fyra år sedan.
Debatten visar på en sammanblandning av frågor. Kampen för en generös flyktingpolitik, och för att bekämpa främlingsfientlighet, handlar ofta om en kamp för religionsfrihet. Många av de flyktingar som har kommit till Sverige har flytt från religiöst förtryck i sina hemländer. Många av dem som hotas av utvisning är personer som ska utvisas till muslimska länder. I vissa fall handlar det om personer som har blivit kristna i Sverige och är utsatta för direkt dödsfara om de blir utvisade till sitt muslimska hemland.
Det är inte ett främjande av religionsfrihet att vilja dämpa och tona ned kritiken mot islam. Bland annat länder som Sudan, Saudiarabien och Iran tillämpar dödsstraff mot dem som lämnar islam. I andra länder kan det bli långvariga fängelsestraff eller tortyr. Det handlar till exempel om Pakistan, Afghanistan, Irak och Jemen.
Denna praxis har sin grund i vad profeten Muhammed har sagt.
I arbetet bland muslimer i Sverige möter vi en liknande typ av praxis. Muslimer i vårt land som konverterar till kristen tro utsätts för hot, social utfrysning, förföljelser och misshandel av andra muslimer. Det här måste man våga prata om och lyfta fram, utan att bli anklagad för att ägna sig åt rasism och främlingsfientlighet. Islam är ingen folkgrupp, det är en religion. Det är inte rasism att kritisera förtryck av människor som uppkommer som en följd av religion.
En sådan kritisk granskning gäller naturligtvis inte bara islam. Det har begåtts exakt samma tokigheter i den kristna kyrkans historia, med 1600-talets religionskrig som det kanske värsta exemplet. I dagens värld och i vår nuvarande situation är det dock vanligast med dödsstraff och tortyr i muslimska länder om man lämnar den etablerade religionen.
Det finns ett stort problem med att kritisera islam i vårt kulturklimat. Högerextremismen är på stark frammarsch i stora delar av Europa. Allt man kan säga som är negativt med islam utnyttjas av dessa krafter. De har en helt annan agenda än vi som kämpar för religionsfrihet. De vill motverka ett mångkulturellt samhälle och stänga gränserna, både till Sverige och till Europa.
Vi som kämpar för religionsfrihet har en motsatt agenda. Vi vill låta flyktingar från muslimländer komma hit. Vi menar dessutom att det är viktigt – av både humanitära skäl och religionsfrihetsskäl – att kämpa för att kristna som kommer från muslimländer inte ska utvisas.
Islam är en global rörelse som innefattar miljarder av människor, en religion som innefattar många olika samfund och riktningar. Muslimer som medmänniskor måste behandlas med respekt och kärlek. Om vi kombinerar respekten och kärleken till medmänniskor med ett tydligt avståndstagande från religiöst förtryck och brist på religionsfrihet, då behöver inte kristen kritik av islam hamna på extremhögerns hemsidor.
