Fira Livets söndag – för barnens skull!
Ruth Nordström
Varje person som hållit en liten, nyfödd flicka i sina armar, känt doften, hållit i de små fingrarna, smekt de små fötterna och mött den oskyldiga, nyfikna blicken, blir berörd. Då känns det ofattbart att veta att så många flickor världen över inte fått födas, bara därför att de varit flickor. Könsselektiva aborter är den yttersta, ultimata formen för diskriminering. Ett barn förvägras rätten att födas, endast därför att det har fel kön, och offren för de könsselektiva aborterna i dag är övervägande flickor.
När flickaborterna uppmärksammas har man på vissa håll gått från att kalla det blivande barnet i magen en cellklump utan rättigheter, till att erkänna att det faktiskt handlar om en liten människa. Det är bara ett fel. Den lilla människan är en flicka – därför har hon inte ha rätten att leva. Det gigantiska problemet med flickaborter har enorma proportioner. Det talas om "gendercide" eller "female feticide" – det vill säga ett systematiskt avrättande och utrotande av medlemmar av ett och samma kön, med andra ord: könsmassmord.
Vissa rapporter hävdar att så många som 200 miljoner flickor saknas i världen i dag – 160 miljoner bara i Asien. Detta gigantiska problem har uppmärksammats även från oväntade håll världen över. Inte minst Mara Hvistendahls rapport "Unnatural selection – choosing boys over girls, and the consequences of a world full of men" – har fått stor uppmärksamhet i media i många länder.
I början av oktober i år antog Europarådet en mycket viktig resolution mot könsselektiva aborter. I rapporten som låg till grund för resolutionen, framstår Sverige som ett mycket negativt exempel när det kommer till praxis av flickaborter.
Utrikesutskottet har visserligen genom betänkanden och i andra sammanhang, tagit avstånd från och kritiserat könsselektiva aborter och det faktum att den demografiska obalansen även leder till kidnappning av flickor, trafficking, övergrepp och prostitution. Regeringskansliet gav också för några år sedan ut en rapport där det hävdas att flickaborterna och våldet mot flickor och kvinnor bara under de senaste 10–15 åren beräknas ha skördat fler offer än 1900-talets båda världskrig och övriga krig sammantaget.
Men vad görs i Sverige för att förhindra förekomsten av flickaborterna? När medicinsk hälsovårdspersonal för en tid sedan motsatte sig en kvinnas önskemål att göra ett flertal aborter just därför att de var flickor, försvarade Socialstyrelsen rätten till flickaborter.
Vad kan vi alla göra? Söndagen den tredje advent kan vi fira Livets söndag i kyrkor över hela Sverige. I år uppmärksammas även Livlinan på ett särskilt sätt genom att kyrkor från alla samfund får möjlighet att ansluta sig till detta viktiga arbete. Genom att fira och värna om livets gåva ökar också respekten för den grundläggande mänskliga rätten till liv, som borde inkludera även små ofödda flickor. Så för barnens skull – fira Livets söndag!
