Tronarvingar och cellklumpar
Kronprinsessans Victoria och prins Daniel väntar sitt första barn. Planerad nedkomst är i mars månad, meddelar hovet. En tronarvinge väntar i mammas mage. Ett barn ska tas emot, av en familj men också av hela svenska folket. Glädjen är därför stor i hela vårt land. Lyckönskningarna strömmar in till kronprinsessparet från när och fjärran. Alla – från Ockelbo till andra kungahus i världen – sänder sina varma gratulationer och delar glädjen. I denna glädje instämmer förstås även Världen idag helhjärtat.
Om allt går väl under graviditeten och med förlossningen kan svenska folket välkomna en tronarvinge. Och det behöver församlingar och kyrkor be för. Låt oss be för det ofödda barnet, som en dag i framtiden kan anförtros uppgiften som vårt lands kung eller drottning.
Det svenska kungabarn som nu väntas har ännu inte levt så länge inne i mammas mage att det rent juridiskt har den svenska lagens skydd till sitt liv. Sedan snart 40 år har Sverige en abortlag utan att se det ofödda barnet som skyddsvärt de första 3,5 månaderna. Det barn kronprinsessan bär är två månader, eller aningen äldre. I andra sammanhang ses det ofödda barnet som en cellklump, men nu gläds hela världen åt en tronarvinge. Tänk så olika det kan vara.
Därför innebär kronprinsessans Victorias graviditet att frågan om moderskap och föräldraskap aktualiseras på ett särskilt sätt i det svenska samhället. Inte nog med det. Många artiklar kommer att skrivas. Information ges om vad det innebär att vara ett ofött barn i en mammas mage, om ett barns utveckling i livmodern till att bli en människa som ska födas. Det kommer att följas noga. Och hamna i medias centrum och många människors tankar och förböner.
I praktiken uppenbarar den glädje som nu yttras en inkonsekvens i den svenska lagstiftningen. Värdet hos människan ligger för närvarande i omgivningens, i betraktarens öga under de första levnadsmånaderna. I det sammanhanget kan det bli naturligt för vårt folk och våra beslutsfattare att ompröva vilka rättigheter och skydd ett ofött barn har i svensk lag. Ett kärleksbarn ges skydd genom att det är efterlängtat av sina föräldrar. De ville livet.
Men för de ofödda barn som inte finner denna omsorg och värderingar i den egna familjen, ges inte ett sådant skydd. Just där skulle, och borde, den svenska lagen träda till. Men det gör den inte de första 3,5 månaderna i graviditeten.
Det är en glädje att se hur Kronprinsessan Victoria finns med i många kristna sammanhang, bland annat som högste beskyddare för Svenska kyrkans internationella arbete. Vid Kyrkomötets öppnande i Uppsala den 27 september kommer kronprinsessan att finnas på plats och det är inte första gången.
Även vid biskopsvigningar i Uppsala domkyrka finns de kungliga alltid närvarande. Kungaparet var också på plats under Nyhemsveckan när svenska pingströrelsen firade sitt första sekel.
Allt detta är en markering av att kyrkornas liv och högtider är viktiga för den familj som riksdagen i Örebro 1810 valde att bekläda den ansvarsfulla posten som Sveriges statschef, vårt lands ansikte inåt och utåt.
I mars kan vi se fram emot barnets födelse och fullt ut dela glädjen. Ett konungabarn ska födas. Som kristna har vi ett ansvar för att vaka över att varje barn garanteras sitt människovärde. Varje barn är ytterst sett ett konungabarn som har fått sitt liv av Gud. Det gäller både tronarvingar och andra barn.
Lukas Berggren
ledarsidan@varldenidag.se
